Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Turkfolk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURKFOLK
TVILLINGAR
Turkfolk, sammanfattande namn på de
folk i s.ö. och ö. Europa, Främre
Asien, Centralasien och Sibirien,
som tala turkspråk, en
underavdelning av de altaiska språken. Till T.
höra bl. a. uzbekerna, volga- och
krimtatarerna, kirgiserna,
basjki-rerna, turkmenerna och jakuterna
m. fl.
Turki’et, republik i Mindre Asien och
på Balkanhalvön. 767 119 km2, därav
743 634 i Asien, 20 934 000 inv. 1952,
därav 19 308 000 i Asien. Huvudstad
Ankara. President Celal Bayar (1950
—), 3538 K, 3539 B.
Turkiska språket, Turkiets riksspråk.
Är starkt uppblandat med persiska
och arabiska ord. Litteratur sedan
1200-talet, 3201.
Turkisk rödolja, ricinolja behandlad
med svavelsyra.
Turkiskt rött, detsamma som alisarl’n,
se Krapp.
Turkme’ner, en grupp turkiska
stammar, bosatta i Västturkestan, ö. Iran
och Afganistan. Ca 1 milj, personer.
Nomader och förr beryktade rövare,
numera även jordbrukare, 1777,
3156, 3538.
Turkmenista’n, Turkmeniska SSR,
delrepublik i Sovjetunionen omfattande
de av turkmener bebodda delarna
av Turkestan, mellan Kaspiska
havet och Amu-Darja. 489 590 km2,
1,3 milj. inv. 1941, därav ca 75 %
turkmener. Huvudstad Asjchabad,
170 K, 3157.
Turkologi’, vetenskapen om
turkfolken, deras kultur, historia och språk.
Turko’s, ogenomskinlig blåaktig
ädelsten av vattenhaltigt
aluminiumfosfat. Återfinnes i hålrum eller
sprickor i bergarter, där den avsatts ur
vatten. Kan även framställas
artificiellt, 3844.
Turko-tata’riska, turkspråk, kallas en
stor grupp nära besläktade språk,
huvudsakligen i Asien.
Turko-tata’riska folk, detsamma som
Turkfolk.
Turk-Sib-banan [tork-sip’], se
Turkestan—Sibirienbanan.
Turksöarna [taks-], brittisk ögrupp i
Västindien, se Caicosöarna.
Turku [tor’ko], finska namnet på Åbo.
Turmali’n, mineral av borhaltiga
sili-kater med vanligen svart färg. Röda
och blå varieteter användas såsom
ädelstenar (rubellit respektive
in-digolit).
Turnblad [tan-], Swan (1860—1933),
svensk-amerikansk tidningsman, kom
1868 till USA, där han utgav
Svensk-Amerikanska Posten i Minneapolis
1897—1920 och från 1927. Genom
donationer upprättade T. The
American Institute of Swedish Arts,
Literature and Science
(»Turnblad-ska institutet»), invigt 1930, med
uppgift att bevara
svensk-amerikanska kulturella förbindelser med
Sverige.
Turne (fr. tourner, vända), rundresa
för att ge konserter,
teaterföreställningar, hålla föredrag, idrottstäv
-lingar o. dyl.; bud i vira-spel.
Turner [tö’na], Lana (f. 3/2 1920),
amerikansk filmskådespelerska.
Upptäcktes av regissören Mervyn le Roy
och fick i Hollywood först spela
vilda jazzflickor, för att sedan
övergå till melodramer och romantiska
historier. Filmer bl. a. Dr Jekyll
och Mr Hyde (1941), Människor på
hotell (1945), De tre musketörerna
(1948).
Turner, William (1775—1851), engelsk
målare. T:s rika produktion
omfattar bl. a. arkadiska landskap,
mytologiska scener, hamnmotiv,
mariner. Han utgår i sina tidigare verk
från C. Lorrains ideallandskap.
Ef
ter en resa till Venedig 1819 intar
ljuset och luften en alltmera
dominerande plats i hans måleri och hans
sista period kännetecknas av
luftens och färgens upplösning i
töc-kenartade visioner, vilka med sin
brett skisserade teknik förebåda
impressionismen, 832 B, 836.
Turnera (fr. tourner), vända på, ge
viss vändning; vara ute på tumé;
fläta en intrig, formulera en replik
eller fras.
Turni’cidæ, se Springhöns.
Turnväsendet, ty. Turnén, tysk
gymnastik. T. skapades i slutet av
1700-talet av F. L. Jahn och fick på
1820- och 30-talet sin nuvarande
utformning med huvudvikt på
red-skapsrörelser (räck, barr, häst och
ringar). Den moderna
tävlingsgym-nastiken bygger huvudsakligen på T.
Turturduva, Tur’tur tur’tur, liten
duva, 27—30 cm lång, med svart-vit
teckning på halsen och
svartfläckiga, rödbruna vingtäckare.
Förekommer i Asien och Nordafrika
samt över stora delar av Europa.
Funnen på många ställen i Sverige,
men häckar ej här, 747.
Turunmaa [tor’onma], finska namnet
på Egentliga Finland.
Tusch (fr. toucher, bestryka med
färg), svart färg, tillverkad av sot
eller kimrök, som lösts i vatten och
tillsatts lim eller annat bindemedel,
2021.
Tus’culum eller Tuskulum, forntida
stad i Latium, 17 km s.ö. om Rom,
på en bergrygg av Albanobergen
670 m ö. h., förnäma romares
villastad. Mest berömd är Ciceros villa
Tusculanum. — T. användes numera
ofta såsom beteckning för en lugn,
undangömd bostad, fristad, »vrå
bland bergen».
Tusenbladstårta (fr. milles-feuilles,
tusen blad), fem till sju
tunnkav-lade, fräsigt gräddade
smördegsbott-nar med vanilj- eller mandelkräm
och äppelmos emellan och
vattenglasyr och vispgrädde ovanpå.
Tusenf otingar, Myriap’oda,
leddjursklass med maskformig kropp,
uppdelad i talrika, likformiga segment.
— Dubbelfotingar, Diplop’oda, ha 2
par ben på varje segment. De göra
skada genom att avgnaga växters
rötter. — Enkelfotingar, Chilop’oda,
med 1 par ben på varje segment,
äro rovdjur, utrustade med
giftkäkar. De göra nytta genom att döda
skadeinsekter, 717 B.
Tusen och en natt, berömd arabisk
sagosamling. T., som omfattar olika
samlingar av muntlig arabisk
berättarkonst, sammanhålles av en
gemensam ram, berättelsen om hur
Scheheraza’de med sina sagor
under 1 001 nätter lyckades fängsla sin
svartsjuke make, konung Shakrija’r,
tills han avstod från att döda henne.
Samlingen, som antages vara av
in-diskt-persiskt ursprung, fick sin
nuvarande utformning omkring 1300.
Till svenska översattes T. bl. a.
1918—22, — 296, 1078, 3545 B.
Tusensköna, BelTis peren’nis, allmän
ört av flocken krageväxter. Har en
bladrosett vid marken och en ensam
blomkorg med vita kant- och gula
diskblommor. Odlade former ha ofta
ljusröda, fyllda blomkorgar. — Vit
T., se Nysört.
Tussila’go, se Hästhovsört.
Tut-anch-Amon (1300-talet f. Kr.),
egyptisk konung av 18 :e dynastin.
Återupprättade Amons dyrkan efter
farao Ech-n-Atons religiösa
reformförsök. Är främst känd på grund
av de rika fynd, som 1922 gjordes
i hans grav i Konungarnas dal vid
Luksor, vilken genom en lyckträff
undgått gravplundrare, 144 B, 778.
Tutaryd, församling i Ryssby kommun
i s.v. Småland, Kronobergs län, 263
inv. 1954 med träkyrka och
klockstapel från slutet av 1600-talet.
Tute’l, förmynderskap. — Tu’tor,
förmyndare.
Tutti [tot’i], ital., musikterm: hela
orkestern, i motsats till solo.
Tutti-frutti (ital., all slags frukt), sylt,
eller kompott av blandad frukt och
bär. — T.-tårta, mördegsform fylld
med frukt eller bär.
Tu’us, lat., Din, i brevunderskrifter.
Tuva [to’va], förvaltningsområde i n.
Mongoliet, ö. Sovjetunionen, kring
översta Jenisej. 171 300 km2, 65 000
inv. Huvudstad Kysyl. Utgjorde till
1945 en republik under ryskt
beskydd, 1945—48 autonomt område.
Tuve, kommun i s. Göteborgs och
Bohus län, på Hisingen. 2 198 inv. 1954.
Tuvi’nska republiken, Tannu Tuva, t5ll
1945 sovjetrepublik under ryskt
beskydd, numera förvaltningsområdet
Tuva.
Tuvull, tuvdun, Erioph’orum
vagina’-tum, familjen halvgräs. Talrika
trådfina blad i rosett. Stråets höjd 15—
45 cm. Ensamt, toppställt ax.
Ullhuvud nästan klotformigt, 3—4 cm
långt. Allmänt på myrar Skåne—
Lappland.
Tuxen, Erik (f. 1902), dansk dirigent,
sedan 1936 anställd vid
Statsradio-fonien.
Tuz Gölü, grund saltsjö i centrum
av Mindre Asien, Turkiet. Ca 1 700
km2, 940 m ö. h. 32,2 % salt, den
högsta salthalten bland jordens
insjöar.
Twain [toej’n], Mark, se Mark Twain.
Tvedt, Jens (1857—1935), norsk
författare. Hans skildringar av norskt
allmogeliv, t. ex. Djup jord (1904),
höra till mållitteraturens främsta
Tweed ’ [toi’d], flod i s. Skottland,
bildar delvis gräns mot England.
Utfaller i Nordsjön vid Berwick. 156
km lång. Forellfiske.
Tweed [toi’d], grovt ylletyg (urspr.
från Tweedtrakten).
Tvegifte eller bigami’, ingående av
nytt äktenskap medan ett tidigare
ännu består. Straffbestämmelser i
17 kap. strafflagen.
Tver [tverj], till 1932 namn på
Ka-linin.
Tvesalu, försäljning av samma
föremål till två skilda personer.
Tvestjärten, Forfic’ula auricula’ria,
ordningen rätvingar, längd 24 mm, med
14-ledade pannspröt. Har på
bakkroppen en tång, som användes att
vika ihop flygvingarna under de
korta täckvingarna. Lever av
växtämnen och kan skada
trädgårdsväxter och fruktträd. Honan
övervintrar i jorden. De om våren utkläckta
ungarna vårdas av modern.
Tveta. 1. Församling i Mörlunda
kommun i ö. Småland, Kalmar län, 545
inv. — 2. Församling i Östertälje
kommun i n.ö. Södermanland,
Stockholms län, 1 044 inv. 1954. — 3.
Församling i Säffle, 878 inv. 1954.
Tvillingar, individer som utvecklas i
tvåfostrigt havandeskap. Hos
människan förekomma två kategorier,
enäggs- eller monozygo’ta T., och
tvåäggs- eller dizygo’ta T. De förra
ha uppkommit ur ett enda ägg, ha
gemensam moderkaka, samma kön
och äro varandra helt lika såväl
fysiskt som psykiskt. De senare ha
var sin moderkaka, äro ofta av
olika kön och visa inte större
likhet än syskon i allmänhet.
Tvillingfödsel förekommer vid ungefär
var 80 :e förlossning.
4937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
