Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tylöskog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYLÖSKOG
TYSKA ORDEN
land, 9 km s.v. om Halmstad.
Sandstrand med dyner, golfbana. Den
utanför belägna Tylön är försedd
med angöringsfyr, 1531 K, 1533.
Tylöskog, gränsskogen mellan Närke
och Östergötland, ö. om Vättern.
Högsta punkt 261 m ö. h. Bildade
förr en naturlig gräns mellan
Svea-och Götaland, 2552, 2554 K.
Tympanon, se Bågfält.
Tyndale [tindl], William (omkring
1490—1536), engelsk präst och
reformator, bibelöversättare.
Tynda’reos, i grekisk mytologi konung
i Sparta, gemål till Leda, enligt
vissa sagor fader till Dioskurerna.
Tynderö, församling i Hässjö
kommun i ö. Medelpad, Västernorrlands
län, 948 inv. 1954, — 2835 K.
Tynemouth [tai’nmal>], hamnstad i
Northumberland, n.ö. England, vid
Tynes mynning. 67 000 inv. 1954.
Stenkolsexport, skeppsbyggeri och
fiske. Havsbad, 3273.
Tyngd, tyngdkraft, jordens
dragningskraft på en kropp. Är ca 0,5 %
mindre vid ekvatorn än vid polerna.
Tyngdkraftens »normalacceleration»
är 9,80665 meter pr sekundkvadrat,
182, 2291 B, 2406 B.
Tyngdlyftning, urgammal idrott,
sorterade förr under fri idrott men är
nu fristående. De äldre redskapen
hade exakta vikter, de moderna
kunna regleras genom att nya
vikter påsättas. Vanligen tävlas i
två-armslyft, press, ryck och stöt, och
resultaten i dessa summeras. De
tävlande indelas i sju viktklasser.
USA, Sovjet och Egypten dominera,
3549 B.
Tyngdpunkt, den matematiska punkt,
dit en kropps massa kan anses
koncentrerad. Begreppet T. användes i
analog bemärkelse även för
geometriska ytor och linjer.
Tynnelsö, slott på Tynnelsön i
Mälaren, 6 km n.ö. om Strängnäs, 1306—
1522 i Strängnäsbiskoparnas ägo.
Den nuvarande borgen som delvis
stammar från 1300-talet påbyggdes
av biskop Rogge vid 1400-talets slut
och ombyggdes till ett
renässanspalats av Karl IX 1584—1619. Sin
nuvarande, mycket förenklade
exteriör fick T. på 1820-talet. Slottet
som stått obebott sedan 1700-talet,
tillhör sedan 1940
Vitterhetsakademien, 3405 K, 3406.
Typ (grek. ty’pos, bild, avtryck),
urbild, mönsterbild. 1.
Sammanfattning av vissa för en art
utmärkande egenskaper. — 2. Det
exemplar av en viss art som varit
förebilden för artens ursprungliga
beskrivning. — 3. Särpräglad
personlighet. — 4. Gjuten eller utskuren
bokstav avsedd för tryckning, 3518.
Typkaraktär huvudgrupp av
typformer, t. ex. medievalantikva,
nyan-tikva, 3518.
TypograT, arbetare inom
tryckerifacket, sättare och tryckare. —
Typografi’, boktryckarkonst,
tryckerikonst. — Typogra’fisk som har
avseende på eller hör till
tryckerifacket, 3518.
Typografiskt måttsystem. Det i Europa
(utom England) förhärskande T., det
s. k. Didot-systemet, utarbetades
1879. I detta system är den minsta
enheten 1 punkt = 1/2660 m = 0,3759
mm och de olika käglarna
betecknas med 10 punkter, 12 punkter etc.,
3518. Jfr Kägel.
Typolo’gisk metod (grek. log’os, lära),
av H. Hildebrand och O. Montelius
utformad metod för bestämmande
av förhistoriska tidsskeden med
hjälp av ordnade serier av
fornföremål, t. ex. yxor, fibulor o. dyl., som
visa hur en typ gradvis utvecklats
ur en annan.
Typometer mätsticka med typografisk
måttindelning.
Typsnitt, en viss utformning av en
typkaraktär, t. ex. Bodoni,
Gara-mond.
Tyr, i nordisk mytologi ursprungligen
den klara himlens gud, senare dock
germanernas krigsgud. T., som var
son till Oden, kallas ofta »den
en-hänte asen».
Tyra, dansk drottning, maka till
konung Gorm, som över henne reste
den mindre Jellingestenen. Enligt
traditionen hade hon låtit bygga
Danevirke.
Tyrann (grek. tyr’annos), i antikens
Grekland benämning på en
enväldig härskare (utan nedsättande
betydelse), sedermera grym och
hänsynslös regent. — Tyranni’,
ursprungligen en tyranns välde;
förtryck, grymhet. — Tyrannise’ra,
förtrycka. — Tyran’nisk, förtryckande,
grym.
Tyrannosa’urus rex, en av juratidens
skräcködlor, som nådde en höjd av
5 m.
Tyratro’n -å’n , gasfylld triod,
liknande ett radiorör men fyllt med
gas av lågt tryck (kvicksilverånga
eller helium). T. genomsläpper
knappast någon ström så länge
gallret hålles nedanför en viss negativ
potential. Stegras gallerpotentialen
(oavsett under hur kort tid), tändes
röret och genomsläpper då en
relativt stark ström, som direkt kan
användas för drivande av ett relä eller
räkneverk. T. kan släckas endast
genom att anodspänningen
bortkopplas el. gives ett mycket lågt el.
negativt värde (ss. vid
växelströms-drift).
Tyreoide’a, lat., sköldkörteln.
Tyreotoxikos [-kå’s], giftig struma,
sjukdom, som beror på
överproduktion av sköldkörtelhormon.
Utmär-kes av stegrad ämnesomsättning,
av-magring, hjärtklappning, psykisk
oro. Behandlingen är dels kirurgisk,
dels medicinsk.
Tyresö. 1. Kommun i n.ö.
Södermanland, Stockholms län, på ö.
Södertörn. 3 512 inv. 1954. Kyrkan i T.
uppfördes i tegel 1638—40 av Hans
Förster, 3405 K. — 2. Slott i T. 1,
vid Kalvfjärden av Östersjön, 17
km s.ö. om Stockholm, uppfört 1620
—33 för Gabriel Oxenstierna. T., som
undergått flera ombyggnader, fick
sitt nuvarande utseende efter en
restauration av I. G. Clason. Sedan
1932 tillhör T. Nordiska museet,
2508.
Tyr’fing, fornnordiskt av dvärgar smitt
sagosvärd, vid vilket det vidlådde
en förbannelse att det skulle bli en
mans bane var gång det drogs.
Tyrgils Knutsson (d. 1306), marsk,
storman, befryndad med
Folkungarna, ledde s. k. korståg till Karelen
1293 och 1300. Stödde konung
Birger men avrättades, sedan han inte
blott blivit dennes bröders utan
även kyrkans fiende.
Tyringe, municipalsamhälle i n.
Skåne, Kristianstads län, v. om
Finja-sjön. 3 021 inv. 1954. Snickeri- och
verktygsfabriker. Badanstalt och
sanatorium, 3089 K.
Tyrolen [-rå’-], ty. Tirol. 1. Alpland
i v. Österrike och n.ö. Italien.
Omkring 25 000 km2. Skogsbruk och
boskapsskötsel i n., vin-, frukt- och
silkesodling i dalarna i s.
Vinterkurorter (Meran, Bozen). Sedan 1919
delat mellan Österrike och Italien.
— 2. Provins i Österrike,
omfattande n. och ö. delarna av T. 1. 12 649
km2, 427 465 inv. 1951. Huvudstad
Innsbruck. — 3. Sydtyrolen,
motsvarar i stort sett det italienska
landskapet Venezia Tridentina.
Tyrone [tiråo’n], grevskap i mellersta
Nordirland. 3 264 km2, 132 049 inv.
1951. Huvudstad Omagh.
Ty’ros, lat. Tyrus, forntida stad på
Syriens kust, berömd handels- och
industristad (glas, purpur). Var den
förnämsta av de feniciska städerna.
Hade sin blomstringstid på 1100—
900-talen f. Kr., då det grundläde
kolonier, bl. a. Kartago. Intogs av
assyrierna 664 och kom under
Ba-bylonien och Persien. Sedan
Alexander tagit staden 332 gick den
tillbaka. Nuvarande staden Sur har
6 000 inv., 38.
Tyrosi’n är en cyklisk aminosyra, dvs.
en karbonsyra, innehållande en
ben-senring och en aminogrupp. Bildas
vid enzymatisk och bakteriell
sön-derdelning av äggviteämnen och
ingår bl. a. i gammal ost.
Tyroxi’n, viktigt sköldkörtelhormon,
ett jodhaltigt derivat av tyrosin.
Stegrar ämnesomsättningen,
förstärker binjurarnas inverkan på
vegetativa nervsystemet. Användes vid
behandling av en del sjukdomar,
som bero på nedsatt funktion hos
sköldkörteln, 3094.
Tyrrener, detsamma som Etrusker.
Tyrre’nska sjön, Tyrrhenska havet,
den del av Medelhavet, som
utbreder sig längs Italiens västkust från
Genua till Sicilien, 1813 K.
Tyrta’ios, grekisk skald, verksam på
600-talet f. Kr., levde i Sparta och
skrev eldande patriotiska
krigssånger. En av dem har mästerligt
och tämligen troget efterbildats av
Viktor Rydberg i Atenarnas sång
i Dexippos, 1438, 1444.
Tyr’us, latinska namnet på Tyr os.
Tysfjord, sidofjord till Vestfjorden i
Nordland fylke, n. Norge, vars
innersta del, Hellemofjorden, når 6,5
km från svenska gränsen.
Tyska bukten, ty. Deutsche Bucht,
stundom förekommande namn på
den del av Nordsjön, som ligger
närmast utanför Elbe- och
Weser-mynningarna.
Tyska församlingen. 1. T. eller Sankta
Gertruds församling, icke territoriell
församling i Stockholm, 5 702 inv.
1954. T:s kyrka, Tyska kyrkan, som
uppfördes i anspråkslöst omfång på
1570-talet, om- och tillbyggdes 1638
—42 i tysk-holländsk renässansstil
av H. J. Kristler. Nuvarande tornet
uppfördes efter en eldsvåda 1878. —
2. Församling i Göteborg. 1 176 inv.
1954.
Tyska hoppet, vanligt och tämligen
lätt hopp från svikt eller fast
trampolin, varvid hopparen står med
ryggen i hoppriktningen och
hoppar utåt med välvning (eventuellt
med volter) inåt.
Tyska kriget, i Tyskland vanlig
benämning på kriget 1866, i vilket
Preussen besegrade Österrike och
fick ledningen över de tyska
staterna. I de stora slaget vid
König-grätz (Sadowa) besegrades den
österrikiska armén. Italien deltog på
Preussens sida och erhöll Venetien,
trots att de österrikiska vapnen på
denna front voro segerrika.
Tyska orden, en av medeltidens
förnämsta andliga riddarordnar, stiftad
i samband med korstågen som
sjukvårdsorganisation i Jerusalem 1191.
1198 omvandlades T. till en
munkorden med nationell karaktär. Den
skaffade sig stort politiskt
inflytande och grundade ett välde i
Preussen och Baltikum, vilket först
upplöstes på 1500-talet. T. fortlevde
i Tyskland till 1800-talets början,
4939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
