Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tyska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKA RIKET
TÄRBY
1840 nybildades den som
sjukvårds-sammanslutning, 459, 2732.
Tyska riket, efter 1871 benämning på
det tyska kejsardöme, som ersatte
det löst organiserade tyska
förbundet, vilket i sin tur efterträtt
tyskromerska riket. T. blev 1918
republik (Weimarrepubliken) och
benämndes under den
nationalsocialistiska perioden ofta Tredje
riket, 400, 3508. Jfr Tyskland.
Tyska språket eller högtyskan tillhör
den Vc<s .germanska språkgrenen,
indelas i perioderna fornhögtyska (till
ca 1100), medelhögtyska (1100—
1500) och nyhögtyska. De äldsta
minnesmärkena äro från 700-talet,
3550.
Tyska Sydvästafrika, förutvarande tysk
koloni, nu Sydvästafrika i
Sydafrikanska unionen.
Tyska Östafrika, förutvarande tysk
koloni, nu Tanganjikaterritoriet.
Tyskland, ty. Deutschland, stat i
Mellaneuropa, i realiteten delat i två
republiker. — 1. Västtyskland
(Bun-desrepublik Deutschland),
omfattande tidigare amerikanska, brittiska
och franska ockupationszonerna
med huvudstad Bonn. 245 322 km2,
49 278 000 inv. 1953, Väst-Berlin
ej medräknat. — 2. Östtyskland
(Deutsche Demokratische Republik),
omfattande den tidigare ryska
ockupationszonen. 107 669 km2, 17 600 000
inv. 1950, öst-Berlin ej medräknat.
Huvudstad den ryska sektorn av
Berlin. Jfr Berlin. T:s slutgiltiga
gränser ha ännu ej fastställts genom
formella fredsfördrag, 3555, 5556 K.
Tysk-romerska riket, eller Heliga
romerska riket av tyska nationen,
benämning på det 962—1806
existerande centraleuropeiska kejsarrike,
som från 1438 var knutet till huset
Habsburg. — 1810, 3882.
Tysslinge, kommun i n. Närke, Örebro
län, 3 748 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Gräve,
Tysslinge och Vintrosa.
Tystberga. kommun i s.ö.
Södermanlands län, 3131 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Bog-sta, Bälinge, Lästringe, Sättersta,
Torsåker och Tystberga.
Tåby, församling i Västra
Vikbolan-dets kommun i ö. Östergötlands län,
421 inv. 1954.
Tådene, församling i örlösa kommun
i n. Västergötland, Skaraborgs län,
262 inv. 1954.
Tåget över Bält, se Bält.
Tågsjuka, en form av rörelsesjuka. Se
Sjösjuka.
Tåkern, sjö i v. Östergötland, strax ö.
om Omberg. 44 km2, 94 m ö. h.,
största djup 1,9 m, avrinner genom
Mölnaån till Vättern. Berömd för
sitt rika fågelliv, 3771 B, 3878, 3890 K.
Tång, Fucus, brunalgsläkte med tvä
arter i Sverige, se Blåstång och
Sågtång.
Tången, egentligen Fisketången,
municipalsamhälle i mellersta
Bohuslän på Sotenäset, intill Gravarne.
739 inv. 1954. Stort fiskeläge.
Tångeråsa, församling i Viby
kommun i v. Närke, Örebro län. 289
inv. 1954. Medeltida träkyrka med
märklig glasmålning från samma
period.
Tånglake, Zoar’ces vivip’arus, familjen
ålbrosmefiskar, längd 3—6 dm. Har
lång rygg- och analfena men saknar
stjärtfena. Bröstfenor stora, rundade.
Föder ända till 400 levande ungar,
4—5 cm långa. Lever bland tång
runt alla våra kuster. Användes
mest till agn, 975, 981 B.
Tångräkor, Lean’der (Palae’mon)
squilTa och adsper’sus. Leva på
grunt vatten vid väst- och
ostkusten. Se Räkor.
Tångspigg, Spinac’hia vulga’ris,
familjen spiggfiskar, längd 15—20 cm,
långsträckt, kantig, med lång, smal
stjärtspole. Bygger bo och vårdar
ynglet. Lever endast 1 år. Allmän
vid västkusten, går i Östersjön till
Gästrikland.
Tånnö, församling i Bors kommun i
mellersta Småland, Jönköpings län.
343 inv. 1954.
Tårar, vätska, som avsöndras av
tårkörtlarna. T. ha till uppgift att
hålla ögonglobens främre yta
fuktad, så att hornhinnans
genomskinlighet bibehålies. Tårvätskan
tömmes genom tårkanalen i näshålan.
Vid riklig sekretion flöda tårarna
över ögonlocksränderna. Vid
förträngning i tårkanalen kan tårarna
trots normal sekretion rinna över
ögonlocksranden.
Tårgas, sammanfattande namn på
flera stridsgaser som framkalla
sveda i ögonen och tårflöde.
Tårkanal, förbindelse mellan inre
ögonvrån cch näshålan.
Tårkörtel, i övre yttre delen av
ögonhålan belägen körtel, som alstrar
tårvätska.
Tårpil, Sal’ix babylo’nica, har långa,
nedhängande och vidjelika grenar.
Hemmahörande i s. Asien, odlas hos
oss som prydnadsträd.
Tåsjö, kommun i n. Ångermanland,
Västernorrlands län. 4 234 inv. 1954.
— 3784 K, 3844.
Tåsjön, sjö i nordligaste
Ångermanland. avvattnad av Fjällsjö älv
(Tå-sjöälven) till Ångermanälven. 43
km2, 248 m ö. h., 58 m djup. N.ö.
om T. ligger det för sin rika
vegetation kända TåsjÖberget, 631 m ö. h.,
1896, 3835 K.
Tåssjö, församling i Munka-Ljungby
kommun i n.v. Skåne, Kristianstads
län, 1 208 inv. 1954.
Tåstarp, församling i Hjärnarps
kommun i n.v. Skåne, Kristianstads län.
734 inv. 1954.
Täbri’s, detsamma som Tebris.
Täby. 1. Köping sedan 1948 i s.
Uppland, strax n. om Stockholm. 11 808
inv. 1954. Omfattar flera
villaförorter till Stockholm, bl. a.
Roslags-Näsby och Viggbyholm. Kyrka från
1200-talet med målningar av
Alber-tus Pictor från 1480-talet.
Förläggningsort för Roslagens flygflottilj
(F2) i Hägersnäs och för
Sjökrigsskolan i Näsby slott. — 2.
Församling i Mosjö kommun i mellersta
Närke, Örebro län, 401 inv. 1954, —
2554 K.
Täckdikning, dränering genom
nedläggande av övertäckta rörledningar
eller stenkanaler i jorden.
Täckfärger, icke genomskinliga
målarfärger, som helt täcka den strukna
ytan, även i relativt tunt pålagda
skikt.
Täckspråk, militär metod att vid
tele-fonering dölja vissa ord och uttryck,
som innebär viktiga upplysningar
för fienden. Jfr Krypto.
Tägliche Rundschau [täkTicha [-ront’-sjao]-] {+ront’-
sjao]+} (ty., daglig revy), daglig
tidning i Berlin, grundad 1880. Såldes
1922 till Deutsche Allgemeine
Zei-tung. Återupplivad 1931—33. Utgavs
i Öst-Berlin 1945—55 såsom organ
för den ryska ockupationsmakten.
Redaktör var A. W. Kirsanow.
Tägtström, David (f. 16/8 1894),
målare och grafiker. Har främst gjort
sig känd som spirituell och
psykologiskt träffsäker porträttör.
Täljare, i ett bråk det tal, som anger
antalet delar i bråket. I bråket 2/s
är 2 T.
Tälje hus, ruin på Ragnhildsholmen i
Linasundet i ö. Mälaren, Södertälje,
sannolikt från 1300-talet,
konserverad 1937.
Tälje tokar, i folkhumorn beteckning
för enfaldiga tölpar, motsvarande
antikens abderiter.
Tälj sten, mjuk talkhaltig bergart som
tack vare sin seghet och hållfasthet
sedan gammalt användes för
skulptur, kaminer, husgerådssaker.
Bry-tes i Sverige i Handöl, 3235.
Tämnaren, Upplands största sjö i n.v.
delen av landskapet, avrinner genom
Tämnarån till Lövstaviken av
Bottenhavet. 42 km2, 35 m ö. h., 6 m
djup, 3405 K, 3571.
Tämta, församling i Fristads kommun
i mellersta Västergötland, 313 inv.
1954.
Tänder, hårda bildningar i munhålan,
bestående av krona, hals och rot.
T. äro uppbyggda av tandben, emalj
och cement. Hos människan komma
de första tänderna (mjölktänderna)
vid 6—-7 månaders ålder.
Mjölktändernas antal är 20. De permanenta
tänderna äro 32 och börja komma i
6—7-årsåldern, 3573 B.
Tändhatt eller knallhatt, består av ett
initialsprängämne (knallkvicksilver,
blyazid e. dyl.) inneslutet i hylsa
av aluminium eller mässing. Bringas
att explodera genom slag av
vapnets hane, genom en elektrisk
värmetråd (eventuellt gnista) eller
brinnande stubin. — T:s uppfinnare var
Alfred Nobel, 3203.
Tändkulemotor, råoljemotor, där
tänd-ning och förgasning ske i en s. k.
tändkula (säckformig, ej kyld del
av locket), dit luften förtränges
under kompressionen. — Före
igångsättningen måste tändkulan värmas
med biåslampa. Den håller sig
härefter själv mörkt rödvarm.
Tändnålsgevär, äldre
bakladdningsge-vär i tyska armén, antaget 1841 och
använt i krigen 1866 och 1870—71. —
1758.
Tändrör, anordning för att utlösa en
artilleriprojektils krevad.
Tändspänning, den lägsta spänning
som måste anbringas på t. ex. ett
lysrör för att stötjonisation skall
inträffa och röret tändas.
Tändstickor tillverkas av aspvirke,
som impregneras med fosforsyra så
att stickan ej helt brinner till aska
och i satsänden dessutom med
pa-raffin. Satsen består väsentligen av
antimonsuKid jämte kaliumklorat
samt bindemedel; plånet av röd
fosfor samt antimonsulfid, kimrök och
lim, 3576 B.
Tändsticksbolaget, se Svenska
tänd-sticks AB.
Tändstift. 1. Vid förbränningsmotorer
en genomföring av värmefast
porslin (steatit) med invändigt
gnist-gap. — 2. Vid vissa typer av
gevär det stift som förmedlar
hammarens slag till tändhatten.
Täng, församling i Grästoros kommun
i n.v. Västergötland, Skaraborgs län.
220 inv. 1954.
Tänkebok, under medeltiden i städer
förda protokoll över av rådhusrätt
avdömda mål m. m., 36.
Tännforsen, naturskönt, lodrätt
vattenfall i Åreälven (Indalsälven), v.
Jämtland, mellan sjöarna Tännsjön
cch ö. Norn, 24 m högt, 60 m brett.
Mindre turiststation tillhörig
Svenska turistföreningen. Bilväg från
Duved, 1896, 1897 K.
Tännäs, kommun i n.v. Härjedalen,
Jämtlands län, 2 347 inv. 1954. T.
kyrkby är en livligt besökt
turistort, 1897 K.
Tärby, församling i Fristads kommun
i mellersta Västergötland, 190 inv.
1954.
4940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
