Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - V ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V 1. Kemiskt tecken för Vanadin. —
2. Internationell förkortning för
Volt.
W. 1. Kemiskt tecken för Volfram.
— 2. Internationell förkortning för
Watt.
v, internationell förkortning för Vice.
VA, förkortning för Voltampere.
V. A., förkortning för vixit an’nos,
lat., levde ... år.
Va., förkortning för staten Virginia,
USA.
Waadt [vat], tyska namnet på den
schweiziska kantonen Vaud.
WAAF, förkortning för Women’s
Auxiliary Air Force, engelsk
kvinnlig krigsorganisation för utbildning
av flygmekaniker, radiotelegrafister
m. m.
Waage [vå’go], Peter (1833—1900),
norsk kemist. Uppställde
tillsammans med C. M. Guldberg den
fundamentala lagen för kemisk
mass-verkan, 1979.
Vaagö [vå’gö], färingska Vågoy, en
av de största Färöarna. 170 km2.
Vaal [fal], högerbiflod till Or an j ef
loden, Sydafrika, från Drakbergen,
skiljer Oranjefristaten från
Trans-vaal, 1 200 km lång, 24.
van der Waals, Johannes Diderik (1837
1923), holländsk fysiker.
Nobelpristagare i fysik 1910 för sina
forskningar rörande sambandet mellan
tryck, volym och temperatur hos
gaser.
Vaasa [va’sa], finska namnet på Vasa.
Vacci’n (lat. vacca, ko), ympämne,
vanligen av bakterier berett
preparat, som insprutat i organismen
medför viss oemottaglighet för den
sjukdom, av vars bakterie vaccinet
är berett, eller i andra fall ett
lindrigare förlopp av sjukdomen. —
Vaccine’ra, inympa vaccin; i
populär bemärkelse om
skyddskopps-ympning. — Vaccinatio’n,
insprut-ning av vaccin, 849 1682, 3104, 3105 B,
3106, 3620.
Vaccinium [vaksi’-], släkte av
familjen ljungväxter, se Blåbär, Lingon,
Odon, Tranbär.
Wach’au, Die W. [di vach’ao], Donaus
dalgång i Nedre Österrike mellan
Melk och Krems, berömd för sin
naturskönhet och sina medeltida
borgruiner, 734.
von Wachenfeldt, Bertil (f. 4/3 1909),
sportjournalist i Norrköping,
löpare, vann 2 SM på 400 m och 5
landskamper individuellt, är mest
känd som slutman i stafettlaget.
Hans löpning mot Tyskland 1934
som slutman på 4 X 400 m har gått
till idrottshistorien.
Wacht am Rhein, Die W. [di vach’t
am rain], »vakten vid Rhen», en
särskilt fr. o. m. tysk-franska
kriget populär tysk folksång med text
av Max Schneckenburger (1840)
och musik av Karl Wilhelm (1854).
Wachtmeister, svensk adlig ätt från
Livland, adlad 1578.
1. Wachtmeister, Hans (1641—1714),
greve, sjömilitär, kungligt råd.
Karlskronas grundläggare och en av
Karl XI :s främsta medhjälpare vid
reduktionens genomdrivande. Som
amiralgeneral och president i
ami-ralitetskollegium skapade W. den
svenska stormaktsflottan.
2. Wachtmeister, Carl Axel (1754—
1810), sonsonsson till Hans W., greve,
Sveriges siste riksdrots och förste
justitiestatsminister 1809. W. var en
framstående ämbetsman och jurist
och intog en i flera avseenden
självständig ställning gentemot Gustav
IV Adolf. Han antog 1808 namnet
Trolle-W. i samband med
övertagandet av fideikommisset
Trolle-Lj ungby.
3. Wachtmeister, Claes Adam (1755—
—1828), bror till Carl Axel W.,
greve, sjömilitär. Tillfångatogs av
ryssarna efter en tapper strid under
slaget vid Högland 1788, var 1799—
1801 befälhavande amiral i
Karlskrona och anklagades oberättigat
för att ha försummat att bistå
danskarna 1801 mot engelsmännen men
rehabiliterades. W. understödde
senare statsvälvningen 1809.
4. Wachtmeister, Hans Gabriel (1782—
1871), son till Carl Axel W., greve,
ämbetsman. Tillrådde revolutionen
1809, var justitiekansler 1809—17
och stor mecenat. Hans memoarer
äro en viktig om än partisk källa
till statsvälvningen 1809.
5. Wachtmeister, Fredrik (1855—1919),
greve, ämbetsman, politiker, chef
för Domänstyrelsen 1898—1905,
preses i Konstakademien 1902—18. Var
i början av 1900-talet en av de
ledande inom förstakammarhögern,
utrikesminister i Lundebergs
ministär 1905, i vilken egenskap han
deltog i Karlstadskonferensen.
Universitetskansler 1907—16, — 2712.
Wackenroder, Wilhelm Heinrich (1773
—98), tysk författare. Hans
Her-zenergiessungen eines
kunstlieben-den Klosterbruders (1797,
Fantasier av en konstälskande
klosterbroder, sv.ö. 1812) var med sitt
religiösa och estetiska
medeltidssvär-meri av stor betydelse för den tyska
romantiken.
Våclav [va’tslaf], tjeckiska
namnformen för tyska Wenzel.
Vacuum Oil Co., se Socony-Vacuum
Oil Co.
Vad, församling i Tidans kommun
i n. Västergötland, Skaraborgs län.
752 inv. 1954, därav 13 i del av
Mo-holms municipalsamhälle och 217 i
del av Tidans municipalsamhälle.
Jfr Tidan.
Vad, rättsmedel för fullföljd av talan
mot underrätts dom. Inom tre
veckor från domen skall en klagoskrift,
vadeinlaga, inlämnas till
underrätten. I tvistemål skall V. dessutom
anmälas inom en vecka från
domen. Regler i 50 och 51 kap.
rättegångsbalken. Jfr Besvär.
Vada, församling i össeby kommun
i s. Uppland, Stockholms län, 175
inv. 1954.
W’adai [vadai’], landskap i Franska
Ekvatorialafrika, ö. om Tsadsjön
vid gränsen till Anglo-egyptiska
Sudan. Ca 445 000 km2, omkring
1 milj, islamitiska sudannegrer,
araber m. m. Huvudstad Abeschar.
Till slutet av 1800-talet ett mäktigt
rike och beryktat
slavhandelscent-rum.
Vadare, Grallato’res, fågelordning,
omfattande vitt skilda grupper. —
Tars och underben långa, 3 tår
framåtriktade, baktån obefintlig
eller kort, fästad högre upp, näbb
ofta lång. Vistas vid vatten, leva
av djur. Flyttfåglar. Hit höra
små-vadare, trappfåglar, sumphönsfåglar,
tranfåglar, storkfåglar och
fla-mingofåglar, 3572, 3622.
Vadd, de från fett befriade
bomulls-fröhåren, renad bomull. — Den s. k.
fetvadden är ej befriad från fettet
och användes bl. a. vid våtvärmande
omslag.
Va’ddetjåkko eller Vadvetjåkko
nationalpark, 1920 bildad nationalpark i
Lappland, n.v. om Torne träsk. 24,5
km2. Rikt fågelliv.
Vademe’cum (lat., gå med mig),
benämning på uppslagsbok i
fickformat. — Även namn på antiseptiskt
preparat (munvatten och
tandkräm), tillverkat av Barnängens
tekniska fabrik.
Vadensjö, församling i Härslövs
kommun i n.v. Skåne, Malmöhus län.
205 inv. 1954.
Vaderiksdag, den nya riksdag, som
sammanträder sedan konungen
upplöst lagtima riksdag och förordnat
om nya val.
W’a’di, arab., flod eller floddal i
Arabiens och Nordafrikas
ökenområden, som endast tidvis är
vatten-fylld; torrdal, 20, 121, 770.
Wadköping, småstad, skildrad i
Hjalmar Bergmans bergslagsromaner.
Förebilden var Örebro.
Wadman, Johan Anders (1777—1837),
skald mest känd genom sina ofta
grovkorniga dryckesvisor med
idylliska inslag, t. ex. Min lilla vrå
bland bergen.
Vadstena, stad i v. Östergötland, vid
en vik av Vättern. 4105 inv. 1954.
Samrealskola. Länslasarett.
Birgit-tinordens forna moderkloster,
grundat 1368—69, numera folkhögskola,
m. fl. medeltida byggnader. Slott,
grundat 1545. Blev stad 1400. —
3624, 3880 K. 1952 inkorporerades
S:t Per med Vadstena.
Vadstena adliga jungfrustift
upprättades 1738 och avsåg att göra
Vadstena slott till ett internat för ogifts
adelsdamer. Planen realiserades
aldrig men av de tillskjutna
penningmedlen utbetalas ännu pensioner åt
i stiftsmatrikeln inskrivna fröknar,
Stiftsjungfrur.
Vadstena artiklar, förlikningen i
Vadstena 1587 mellan Johan III och
hertig Karl, varigenom hertigdömets
ställning inom kungariket
fastställdes.
Vadstenabraktea’ten, en i Vadstena
1774 påträffad brakteat av guld
från omkring 500 e. Kr. med det
äldre germanska runalfabetet.
Förkorn 1938.
Vadstenadiariet, ett nu i Uppsala
universitets bibliotek förvarat
annalis-tiskt arbete med anteckningar från
tiden 1344—1545 rörande Vadstena
klosters förhållanden och även
viktigare händelser i riket. V. har
härigenom blivit en viktig källa till
den senare medeltidens historia.
Vadstena kloster, birgittinordens
moderkloster, uppfört omkring 1369
—1430, invigt redan 1384. Av de
bevarade byggnaderna märkas
främst klosterkyrkan, en hallkyrka
4953
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
