Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vadstena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VADSTENA SLOTT
WAHLUND, STEN
i kalksten med många förnämliga
inventarier, bl. a. en Birgittabild
och ett altarskåp av Jan Borman,
två längor av nunneklostret samt
munkklostret, det senare ombyggt
på 1700-talet. V. var under
medeltiden ett viktigt kulturcentrum med
bl. a. ett stort bibliotek, egen
skulpturateljé och tillverkning av
textilier, 397.
Vadstena slott, en av Vasatidens
främsta slottsanläggningar.
Påbörjades av Gustav Vasa 1545 som en
tvåvåningslänga, inåt land
avgränsad av borggård och vallgrav.
Huvudportalerna uppfördes 1563 av
fransmannen Pierre de la Roche.
Johan III lät påbygga en tredje
våning, vari bl. a. slottskapellet
inrymdes. Efter eldsvåda 1598
fullbordades V. av Hans Fleming och
de båda praktgavlarna i nederländsk
renässans uppfördes 1605 och 1620.
V. fick förfalla under 1700-talet.
Sedan 1932 pågår restaurering, 3625.
Wadström, Carl Bernhard (1746—99),
mekaniker och filantrop, arbetade
för slaveriets avskaffande och för
svensk kolonisering i Afrika.
Vadsö, stad i Finnmark fylke, n.ö.
Norge, vid Varanger fjord. 2 609 inv.
1950. V. har stor handel med fisk och
är station för en stor fiskeflotta.
Rundradiostation.
Vaduz [fadots’], Liechtensteins
huvudstad. 2 000 inv. 1941. Turistort.
Vadvetjåkko, se Vaddetjåkko.
1. Waern, Carl Fredrik d. ä. (1787—
1858), bruksägare, politiker.
Riksdagsman i borgarståndet,
framgångsrik industriman.
2. Waern, Jonas (1799—1868), brorson
till Carl Fredrik W., politiker,
disponent för Uddeholms bruk 1831—
54. Verkade med kraft i
borgareståndet för liberala reformer och
blev konsultativt statsråd 1844 men
erhöll avsked 1848, då regeringen
ombildades i konservativ anda. W.
var landshövding i Skaraborgs län
1857—66.
3. Waern, Carl Fredrik d. y. (1819—
99), son till Carl Fredrik W.,
affärsman i Göteborg, politiker och
ämbetsman. Var i många år
riksdagsman och finansminister 1870—
74. Under 1880-talets tullstrider var
W. en ivrig frihandlare och alltid
livligt verksam i manchesterliberal
anda.
Vae vic’tis, lat., »ve de besegrade».
Enligt Livius yttrades dessa ord av
gallernas hövding Brennus, då han
lade sitt svärd i vågskålen för att
öka vikten av det guld, som
romarna skulle betala.
Wafdpartiet, ett nationalistiskt parti i
Egypten grundat 1921 av Saghlul
pascha, vilken 1928 efterträddes av
Nahas pascha. Partiet, som från
början krävt fullt oberoende för
Egypten, har i regel haft
parlamentsma-joritet och bildat regeringar, som
vanligen kommit i konflikt med
engelsmännen och kungamakten. —
W. har verksamt bidragit till det
1945 bildade arabiska
statsförbundet. W. upplöstes 1953 i samband
med den revolutionära
omvälvningen i Egypten.
Waffen S. S., se S. S.
Vag, oviss, svävande.
Vagabon’d (lat. vagabun’dus,
kringströvande), lösdrivare,
landstrykare; sysslolös äventyrare.
Vagabonde [-bånd eller -bångd],
pseudonym för författarinnan Mollie
Faustman.
Vagan’ter, lat. cle’rici vagan’tes,
medeltida benämning på
kringvandrande präster och studenter, bland
vilka många utmärkte sig som
skal
der. Deras poesi, som i allmänhet
är skriven på latin, omfattar såväl
skarpa satirer som dikter till
naturens, kärlekens och vinets lov.
Vagel, inflammation i en talgkörtel
på yttersidan av ögonlocksranden.
Vaggeryd, köping sedan 1952 i
mellersta Småland, vid Lagan, 32 km
s. om Jönköping. 4 269 inv. 1954.
Träindustri, mekanisk verkstad, 3111 K.
Vagi’na, se Slida.
Vagnbjörn, ett bil- el. traktordraget
landsvägsfordon för extremt tunga
transporter, bl. a. av lastade
järnvägsvagnar till platser utan egen
spårförbindelse.
Vagnborg, borg eller provisorisk
befästning, bestående av tross- eller
andra vagnar, sammanställda till en
sluten krets eller linje.
Wagner, Otto (1841—1918), österrikisk
arkitekt, professor vid
Konstakademin i Wien 1894—1912. W. gjorde
en internationellt betydande insats
genom sina konstruktivt betonade
byggnader i järn och betong, bl. a.
postsparbanken i Wien (1904—06),
vilka beteckna en frigörelse från
de historiska stilarna och förebåda
f unktionalismen.
Wagner, Richard (1813—83), tysk
tonsättare, dirigent och
konstskriftställare, en av centralgestalterna i
1800-talets musikhistoria. Med sina
operareformer åstadkom han en
kraftig musikalisk omvälvning, som
ännu årtionden efter hans död hade
starka verkningar. Hans
komposi-tionsstil med ledmotiv, starka
dissonanser och väldig orkesterapparat
efterliknades av många yngre
tonsättare. Bland hans musikdramer
märkas bl. a. Tannhäuser (1845),
Lohengrin (1850), Mästersångarna
(1868), den väldiga tetralogin
Ni-belungens ring (1853—74), Tristan
och Isolde (1865) och Parsifal (1882),
2382, 2581, 2950, 3565, 3626, 3626 B.
Wagnertuba, valthornstuba,
föreskri-ves av Wagner i Nibelungens ring
samt i vissa verk av R. Strauss.
Wagner von Jauregg, Julius (1857—
1940), österrikisk läkare, professor
i psykiatri och neurologi i Wien
1893—1928. Har framgångsrikt
undersökt febersjukdomars inflytande
på sinnessjukdomar och genom att
inympa malaria lyckats bota
para-lysie générale. Nobelpristagare i
medicin 1927.
Vagnhärad. 1. Kommun i s.
Södermanlands län. 3117 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Trosa—Vagnhärad och Västerljung. —
2. Stationssamhälle i V. 1. vid
stats-banelinjen Stockholm—Malmö. 507
inv. 1951. Bussförbindelse med Trosa.
Wagnsson, Ruben (f. 8/9 1891),
landshövding, socialdemokratisk
politiker, undervisningsråd 1935—47.
Ledamot av A. K. 1921—27, av F. K.
1928—47. W. har även gjort
betydelsefulla insatser inom
nykterhetsrörelsen, var 1939—48 chef för
IOGT i Sverige och är sedan 1947
dess internationella chef. Blev
1937 ordförande i Tjänstemännens
centralorganisation och var efter
dennas sammanslagning med Daco
ordförande i TCO 1944—47. Blev
1947 landshövding i Kalmar län.
Vagong’ (fr. wagon), personvagn på
järnväg; äldre hästanspänd, 4-hjulig
lastvagn med välvd övertäckning av
tältduk.
Wa’grien, landskap i
Schleswig-Hol-stein, n. Tyskland, vid Östersjön,
ursprungligen bebott av de slaviska
vagrerna.
Va’gus, lungmagnerven.
Vahabi’ter, muhammedansk sekt,
stiftad i Centralarabien på 1700-talet,
verkade för Islams renhet och
spridning och har tidvis spelat stor
politisk roll, 124, 1243, 1790.
Wahlberg, Alfred (1834—1906),
målare, studerade från 1866 i Paris,
där han påverkades av franskt
fri-luftsmåleri och blev dess förste
företrädare i svensk konst. W. utförde
franska och svenska landskap med
förfinat lyriskt-romantiskt
temperament, där studiet av luft och ljus
bilda ett huvudtema, 3328.
Wahlberg, Johan August (1810—56),
ingenjör, forskningsresande. Han
företog två mångåriga
forskningsresor till Sydafrika, från vilka han
hemsände rika zoologiska och
botaniska samlingar, som nu finnas i
Riksmuseet. Dödades under en
elefantjakt. — Till minnet av W.
instiftade Svenska sällskapet för
antropologi och geografi 1901 den s. k.
Wahlbergsmedaljen att utdelas som
belöning för framgångsrikt
geografiskt eller naturhistoriskt
forskningsarbete, 24.
Wahlberg, Rune (f. 15/3 1910),
tonsättare och dirigent, från 1943
kapellmästare vid Stora teatern i
Göteborg. Har skrivit två
symfonier, två pianokonserter, körverk m.
m.
Wahlbom, Carl (1810—58), målare.
Utförde främst historiemålningar
präglade av livlig
rörelseframställ-ning och med förkärlek för scener
med hästar. Till W :s mest kända
verk hör Gustav Adolfs död vid
Lützen (1855, Nationalmuseum), 1497 B.
Wahlenberg, Göran (1780—1851),
botanist och geograf, professor i
Uppsala 1829. Är jämte Humboldt den
vetenskapliga växtgeografins
grund-läggare, företog många resor, bl. a.
till Lappland, varifrån han för
första gången beskrev svenska
gla-ciärer, 1371.
Wahlgren, Gustaf (f. 17/10 1888),
ledande orienteringslöpare kring 1920,
vann som skidlöpare 6 mil och SM
i Nordiska spelen 1917 och stod i
särklass i skidbudkavle, 2585.
Wahlman, Lars Israel (1870—1952),
arkitekt, professor vid Tekniska
högskolan 1912—35. W., som är en av
de främsta företrädarna för den
nationalromantiska arkitekturen i
Sverige, har bl. a. uppfört
Engel-brektskyrkan (1910—14), svenska
kyrkan i Oslo (1925), Ansgarskapellet
på Björkö (1930), kyrkan i Östersund
(1940) samt en rad villabyggnader,
där han anknöt till gammal svensk
timmerbyggnadskonstruktion.
Wahlström, Lydia (f. 28/6 1869), fil.
dr, författarinna, pedagog. Har
intagit en framskjuten plats i den
svenska kvinnorörelsen, vars
historia hon skrivit (1933). Hennes rika
produktion omfattar
religionsvetenskap, kulturhistoria och politiska
dagsfrågor. W., som fick professors
namn 1939 och var ordförande i
Stiftelsen Fredshögskolan 1940—46,
har skildrat sitt liv i memoarboken
Trotsig och försagd (1949).
AB Wahlström & Widstrand,
bokförlag i Stockholm, grundat 1884,
aktiebolag 1922. Utger främst
skönlitterära, biografiska och
kulturhistoriska arbeten. Verkställande
direktör är sedan 1938 fil. lic. Carl
Björkman.
Wahlund, Carl (1846—1913),
språkforskare, donator, professors namn
1892. W. donerade sitt stora
forn-franska bibliotek samt ett kapital
till Uppsala universitet och sin gård
till lokal åt Kalmar nation i
Uppsala.
Wahlund, Sten (f. 6/3 1901), professor
i statistik vid Stockholms högskola
4954
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
