Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Wallenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALLSJÖ
WALLENBERG, JACOB –––––––––-
(1909—18, 1929—32) och på Södra
teatern. Skrev själv flera
folklustspel (även för radio). Utvecklades
i film till en utmärkt
karaktärsskå-despelare och var en framstående
Albert Engströms-uppläsare. Filmer
bl. a. Röda dagen (1931),
Karl-Fred-rik regerar (1934), Ett brott (1940),
Stora famnen (1940), Rospiggar
(1942).
1. Wallenberg, Jacob (1746—78),
författare, skeppspräst, kyrkoherde.
Företog 1769—71 med Ostindiska
kompaniets fartyg Finland en resa till
Indien och Kina, som han sedan
skildrade i sin realistiska och
roliga berättelse Min son på galejan
(1781, senaste uppl. 1928).
2. Wallenberg, André Oscar (1816—86),
brorsons son till Jacob W.,
finansman, politiker, grundare av
Stockholms enskilda bank 1856. Främjare
av industriell företagsamhet och
nydanare på bankväsendets område.
Ledamot av F. K. 1867—86, •— 3639.
3. Wallenberg, Knut Agaton (1853—
1938), son till André Oscar W.,
finansman, politiker, 1906—19
ledamot av F. K., 1914—17
utrikesminister, i vilken egenskap han följde en
strikt neutralitetslinje och
motarbetade de tyskaktivistiska
strömningarna. Bland W :s många donationer
märkes särskilt Knut och Alice
Wal-lenbergs stiftelse samt den donation
som möjliggjorde Handelshögskolans
grundande, 3641.
4. Wallenberg, Marcus (1864—1943),
halvbror till Knut Agaton W.,
finansman, ordförande i Stockholms
enskilda bank från 1938. Tog aktivt
del i industrifinansiering både i
Sverige och i utlandet och gjorde
härigenom en betydande insats i
svenskt näringsliv. Som ekonomisk
expert anlitades han i ett flertal
offentliga uppdrag, 3641.
5. Wallenberg, Jacob (f. 27/9 1892),
son till Marcus W., finansman,
verkställande direktör i Stockholms
enskilda bank 1927—46, vice
ordförande i dess styrelse 1946—50, därefter
ordförande, 3641.
6. Wallenberg, Marcus j:r (f. 5/10
1899), bror till Jacob W., finansman,
verkställande direktör i Stockholms
enskilda bank sedan 1946.
Ordförande i Svenska bankföreningen
1949—51. Svensk representant vid
internationella handelsförhandlingar.
Framstående tennisman, 3435, 3641.
7. Wallenberg (Wally), Gustaf (f. 24/11
1905), brorson till Marcus W.,
revyartist, teaterdirektör, affärsman.
Utbildade sig till stepdansör och
sångare och uppträdde på Casino de
Paris, Apollo i Oslo, National Scala i
Köpenhamn och hos Ziegfeld i New
York. Var direktör för Södra teatern
1939—41 och Oscarsteatern 1942—47
i Stockholm, där han satte upp
shows i amerikansk stil, bl. a.
Serenad och Blåjackor. Sökte
överflytta verksamheten till England
och Broadway, men blev sedan
affärsman.
8. Wallenberg, Raoul (f. 1912),
affärsman. Legationssekreterare i
Budapest 1944, där han organiserade
ett djärvt räddningsarbete bland
judarna. Då ryska trupper ryckte in
i staden 1945 begav sig W. under
rysk militäreskort till ryska
högkvarteret, varvid samma dag
förklarades i en rysk not, att han stod
under ryskt beskydd. Efter ett
flertal framställningar från svensk sida
meddelades i en rysk not augusti
1947, att W. troligen omkommit vid
striderna i Budapest.
Wallengren, Axel (1865—96),
pseudonym Falstaff Fakir, författare och
tidningsman. Under sin studenttid
i Lund publicerade W. pessimistiska
dikter och noveller, men mest känd
har han blivit genom sin senare
komiskt-parodiska diktning,
influerad av Mark Twain och lundensisk
spexjargong. I t. ex. En hvar sin
egen professor (1894) och Falstaff
Fakirs bästa (2 bd 1940, 1945) nås
effekten som ofta hos W. genom
den paradoxala motsättningen
mellan ett groteskt innehåll och en
strängt korrekt form.
von Wallenstein, Albrecht (1583—1634),
hertig av Friedland, tysk-tjeckisk
fältherre. Var en framstående
organisatör och befäste kejsarens
makt men avsattes 1630 på många
tyska furstars och riksstäders
beivrande, återkallades efter Gustav
II Adolfs framgångar. W. förlorade
slaget vid Lützen men
reorganiserade snabbt sin här och inlät sig
därefter på fredsunderhandlingar,
som delvis voro av förrädisk natur,
vilket ledde till att han avsattes
och mördades av sammansvurna
officerare, 178, 2214, 3509, 3642, 3642 B.
Vallentin, Hugo (1860—1921),
författare, journalist, redaktör för
Sön-dags-Nisse 1894—1901, för Puck 1901
—09, därefter Londonkorrespondent.
Vallentuna. 1. Kommun i södra
Uppland, Stockholms län. 4 077 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Frösunda, Markim, Orkesta och
Vallentuna. — 2. Stationssamhälle i
V. 1, vid Roslagsbanan. 1 642 inv.
1951. Tegelbruk, 3405 K.
Vallerstad, församling i Bobergs
kommun i v. Östergötlands län. 423 inv.
1954.
Vallfärd, resa eller vandring till en
helig plats.
Vallgrav, vanligen vattenfylld grav
kring äldre befästningsverk, över
V. ledde en upphissbar vindbrygga.
Wallgren, Arvid (f. 1889), överläkare
vid Göteborgs barnsjukhus 1922—42,
fick professors namn 1933 och är
sedan 1942 professor i pediatrik vid
Karolinska institutet. W. har
företagit talrika föreläsningsturnéer i
utlandet och författat vetenskapliga
skrifter om bl. a. barnsjukdomar.
Vallgren, Ville (1855—1940), finländsk
bildhuggare. Företräder med sina
gracila och eleganta små
genrefigurer och symboliska grupper
sekelskiftets esteticism. I en
kraftfullare stil utförde han
porträttstatyer och byster samt
gravmonument, 964.
Wallgren, Äke (1873—1939),
operasångare, bas. Vid Kungliga teatern
1900—34, där han bl. a. tolkade
Wag-nerroller utmärkt väl.
Vallhagar, Fröjels församling, Gotland,
fornminnesområde med det i
Norden hittills största påträffade
hus-grundsområdet från järnåldern. V.,
som var bebott omkring 200—550
e. Kr., utgrävdes 1946—48 av
nordiska arkeologer, 145, 1914.
Vallhundar, ett stort antal hundraser,
bland dem schäfer, collie,
västgöta-spets, lapphund.
Wallin, Johan Olof (1779—1839), skald,
ärkebiskop. W. var den drivande
kraften i 1811 års
psalmbokskom-mitté och har med sina omkring 130
originalpsalmer och ännu flera
bearbetningar den huvudsakliga äran
av 1819 års psalmbok. Av hans
övriga diktning märks särskilt den
högstämda Dödens ängel. W. var
sin tids störste andlige vältalare,
28, 350 B, 2750, 3336, 3643, 3644 B.
1. Wallis, Ernst (1842—1919),
historiker och tidningsman, redigerade
bl. a. Illustrerad verldshistoria (6
band, 1874—79).
2. Wallis, Curt (1845—1922), broder
till Ernst W., professor i patologisk
anatomi vid Karolinska institutet,
ledamot av A. K. 1891—1911.
Verkade för frihandel, arbetarskydd,
alkohollagstiftning m. m.
Wa’llisalpema, Valaisalperna [valä’-],
alpområdet s. om Rhönedalen i
schweiziska kantonen Wallis (se
Va-lais) med Monte Rosa, Matterhorn
m. fl. högfjäll, 2955.
Vallkärra, församling i Torns
kommun i v. Skåne, Malmöhus län. 849
inv. 1954. Romansk kyrka med
målningar från slutet av 1100-talet.
Vallman, Uno (f. 24/3 1913), målare,
vars konst av utpräglad textil-
eller mosaikartad, ornamental
karaktär präglas av enkla klara färger
och primitiv berättarlust, 2569.
Wallmark, Per Adam (1777—1858),
författare och publicist. Mest känd
som en av nyromantikernas
skarpaste motståndare, först i sin
tidning Journal för litteraturen och
theatern och senare i Allmänna
Journalen.
Vallmo, Papa’ver, släkte av familjen
vallmoväxter. Har 2 foderblad, 4
kronblad, klubblikt fröhus, vit eller
gul mjölksaft. Hos oss förekomma
som ogräs råg- och spikvallmo, som
prydnadsväxter opie-, eld- och
kornvallmo. — Opievallmo, P.
som-nif’erum, med glatta,
halvomfat-tande blad och violetta eller vita,
ofta fyllda blommor, lämnar en
drog, opium, som framställes av den
intorkade mjölksaften. Därur göres
morfin. — Se Fjällvallmo.
Vallo’ner, fransktalande folkgrupp av
kelto-germansk-romansk härkomst i
s. Belgien och de franska
departementen Nord, Aisne och Ardennes.
Under förra hälften av 1600-talet
invandrade till Sverige ett
betydande antal vallonska smeder och
bergsmän, som gjort en avsevärd
insats i vårt lands industriella
utveckling. Av dem infördes sålunda
den äldre metod för framställning
av smidbart järn ur tackjärn, som
kallas vallonsmide, 320.
Vallonsmide, en härdfärskningsmetod
som infördes till Sverige omkring
1640 av Louis De Geer (bl. a. vid
österby bruk). Vid V. utgår man
från gjut järnsgösar, 3 å 4 m långa,
varav ca 25 kg åt gången smältes
ned framför ugnens forma. Den
erhållna »luppen» hålles i halvsmält
tillstånd och bry tes härunder
upprepade gånger, så att luften kan
oxidera bort kol ur järnet. Smältan
går härefter till en »räckhärd» för
att homogeniseras och smides
härefter ut till stångmaterial. — V.
avlöstes på 1850-talet av det
modernare lancashire-smidet, som även
detta sedan länge fått vika för de
moderna
storframställningsmetoderna för stål.
Wallot, Paul (1841—1912), tysk
arkitekt, vars huvudarbete är det i
pompös adertonhundratalsbarock
1884—94 uppförda, 1933 nedbrunna,
riksdagshuset i Berlin.
Vallotton [-åtång’], Fe]ix (1865—1925),
fransk grafiker och målare, en av
den moderna träsnittskonstens
förnyare genom sin syntetiska,
summariskt sammanfattade stil.
Wallquist, Einar (f. 5/1 1896), läkare,
författare, kallad
»lappmarksdok-torn». W., som är provinsialläkare i
Arjeplog sedan 1922, har behandlat
ödemarksbornas problem i en rad
realistiska skildringar, t. ex. Kan
doktorn komma (1935) och Mer än
mantalsskriven (1951).
Vallsjö, förutvarande kommun i
mellersta Småland, Jönköpings län, 1
4958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
