Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vallstena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALLSTENA
VALUTA
jan. 1947 införlivad med Sävsjö
stad.
Vallstena, församling i Dalhems
kommun på mellersta Gotland, 355 inv.
1954, med kyrka från 1200-talet.
Wall Street [oäl stri’t], börsgatan i
New York. Även benämning på
den amerikanska storfinansen, 77,
2482.
Vallåkra, kommun i Malmöhus län.
3 516 inv. 1954. Bildad genom
sammanslagning av Bårslöv, Fjärestad,
Kvistofta och Ottarp.
Vallört, Sym’phytum officinaTe, ört
tillhörande familjen Borraginaceae.
Växer på odlad mark i södra och
mellersta Sverige. Är en högväxt,
strävhårig, storbladig ört med
rödvioletta blommor.
Valmtak (ty. Walm, lutande takgavel),
tak med fall åt fyra sidor.
Valnötsträdet, Ju’glans re’gia,
familjen hängeväxter, höjd 20 m. Har
stora, parbladiga blad, hanblommor
i hängen, honblommor 1—3 tillhopa
i grenspetsarna. Blomning och
löv-sprickning samtidiga. Grön
stenfrukt med rundad, benhård sten,
valnöt. Vilt från
Medelhavsområdet till ö. Himalaja. Parkträd till
Uppland. Hårt virke, använt till
möbler och gevärskolvar, 2230.
Valois [valoa’], historiskt landskap i
n. Frankrike, n.ö. om Paris.
Valois [valoa’], fransk dynasti, av
vilken olika grenar innehade
Frankrikes tron 1328—1589. Den förste
re-genten av huset V. var Filip VI och
den siste Henrik III. V. var en gren
av den kapetingiska konungaätten,
1659.
Valori plastici, benämning på en
italiensk konstriktning, som i reaktion
mot futurismen strävade mot fast
skulptural form, inspirerad av
antik konst.
Valorisation (lat. vale’re, vara värd),
uppdrivande av en varas pris, t. ex.
genom lagring eller förstöring.
Exempel: Brasiliens vid flera
tillfällen under mellankrigsperioden
företagna åtgärd att bränna en del
av kaffeskörden, 496, 2915.
Valparai’so (sp., paradisdalen),
hamnstad i mellersta Chile, den
sydamerikanska västkustens förnämsta
handelsstad. 218 829 inv. 1952.
Industri- och handelshögskola.
Textil-, metall- och livsmedelsindustri.
Grundad 1536. — 611, 3384 K, 3386.
Walpole [oåTpåol], Hugh (1884—1941),
engelsk författare. Har skrivit ett
antal underhållningsromaner i en
blandning av romantik och realism.
Bekant är hans skildring av en
engelsk pojkes utveckling, Jeremy
(1919, 1923, 1927).
1. Walpole, sir Robert (1676—1745),
earl of Orford, engelsk statsman.
Ledde som Englands förste
parlamentariske premiärminister 1721—42
landets politik i fredlig riktning och
skapade som framstående ekonomisk
politiker reda i finanserna. För att
skaffa sig majoritet i underhuset
gjorde han sig dock skyldig till
korruption, 2624, 3282.
2. Walpole, Horace (1717—97), son till
Robert W., engelsk författare och
politiker. Berömda äro särskilt hans
brev, i vilka samtida personer och
förhållanden tecknats med elegans
och ironi. Hans roman The castle
of Otranto (1765) introducerar den
s. k. skräckromantiken i litteraturen.
Valpsjuka, hos unga hundar
uppträdande infektionssjukdom av okänd
orsak. Sjukdomen angriper mest
slemhinnorna och kännetecknas
vidare av ett hudutslag på buken och
på lårens insidor. Dödligheten ca
50 %.
WTalras [valra’], Léon (1834—1910),
fransk nationalekonom. W. var
ursprungligen bergsingenjör och kom
via ekonomisk journalistik att
alltmer ägna sig åt nationalekonomi.
Kallades till en professur i Lausanne
1870. W:s huvudarbete är Eléments
d’économie politique pure (1874—77).
I detta arbete ger W. en totalsyn
på det ekonomiska systemet som
blivit av mycket stor betydelse för den
ekonomiska vetenskapen.
Valrav, spermace’ti ceta’ceum, ett fast
fettämne, smältpunkt 50° C, som
förekommer löst i valravsolja i
hå-ligheter hos kaskeloten och
näbb-valar. Av V. tillverkas ljus och
salvor.
Valrossen, Odobe’nus Rosma’rus,
ordningen säldjur, längd 4 m, vikt 1
ton. Bakfötterna kunna sättas
under kroppen. Hörntänderna i
överkäken äro 6 dm långa betar, vikt
3 kg. Kindtänder få, små, knöliga.
Lever av fisk, kräftdjur, musslor.
Förekommer i n. Ishavet. En
närstående art, O. obe’sus, finnes i n.
Stilla havet. Bägge jagas
hänsynslöst, 719 B, 859 B, 3396.
Vals, pardans i trefjärdedelstakt, som
särskilt genom Johan Strauss d. y:s
»wienervalser» vann en enastående
popularitet. V. fanns i Sydtyskland
redan i slutet av 1700-talet, och
sedan dess har den utvecklats till en
rad olika typer och varianter, t. ex.
boston-vals i början av 1900-talet,
engelsk vals osv. En annan linje
följde den konsertmässigt utformade
av Weber, Chopin, Liszt,
Tjajkov-skij, Ravel, Sibelius o. a., 665, 2582.
Walsall [oå’lså’l], stad i grevskapet
Staffordshire, mellersta England, 13
km n.v. om Birmingham. 114 900
inv. 1954. Järnmanufaktur,
läderindustri.
Valsgärde, gård i Gamla Uppsala
kommun, 8 km n. om Uppsala,
fyndplats för ett oplundrat gravfält
med väl bevarade båtgravar från
yngre folkvandrings- och
vikingatid, ca 600-talet—1000-talet, av
samma typ som gravarna från Vendel
och innehållande rika gravgåvor,
bl. a. svärd, hjälmar och
rustningar. V. utgrävdes 1928—34 och 1946,
— 143, 3592.
Valsjärn, varm- eller kallvalsat järn
av handelskvalitet (byggnads-,
ar-méringsjärn etc.). Jfr Valsning,
Valsverk.
Valsning, utmangling av smidbara
metaller till plåt, stänger o. dyl. Jäm
valsas dels vid en temperatur
varierande från ca 1 000° C ned till 700°
C (varmvalsning), dels i kallt
tillstånd (kallvalsning), varvid i senare
fallet varmvalsat och betsat
material utgör råämne.
Valspråk, ord eller mening, som
någon person, förening e. dyl. valt för
att beteckna det karakteristiska i sin
åskådning eller strävan. De
svenska konungarnas valspråk anbringas
sedan gammalt på mynt och
medaljer i samband med riksvapnet.
Konung Gustaf VI Adolfs valspråk är:
Plikten framför allt.
Valstad, församling i Dimbo kommun
i ö. Västergötland, Skaraborgs län.
372 inv. 1954. Kyrka, ursprungligen
från 1100-talets början, med
märkliga reliefer.
Valsverk, maskin för valsning av smid
-bara metaller till bl. a. plåt, stänger,
rör och balkar. Ett V. består av två
eller flera valsar, som rotera över
varandra på reglerbara avstånd i
s. k. valsstolar. I tre- eller
triovalsverk användas 3 valsar, varvid
valsämnet kan bringas att passera V. i
båda riktningarna utan att drivmo-
torn behöver byta rörelseriktning.
Ett V. med endast 2 valsar kallas
duovalsverk. — Flera andra
kombinationer av valsar finnas, bl. a.
20-valsverk.
WaTtari, Mika (f. 1908), finländsk
författare. Slog igenom med
samhällssatiren Den stora illusionen (1928,
sv. ö. 1930) och blev världsbekant
genom den historiska romanen
Si-nuhe, egyptiern (1945, sv. ö. 1947),
— 970.
Walter, Bruno (f. 15/9 1876), hette
ursprungligen B. W. Schlesinger,
tysk dirigent och pianist. W. måste
1933 lämna Tyskland, där han bl. a.
varit direktör vid Berlin- och
Münchenoperorna och
Gewandhaus-konserterna. W. är numera
verksam i USA. Han har utgivit
självbiografin Ett liv i musik (1946).
Walt(h)er, Johann(es) (1496—1570),
tysk tonsättare, blev 1525 Luthers
medarbetare i Wittenberg, skapade
den protestantiska koralen och
nådde med sina kompositioner, bl. a.
även passioner till Luthers ty.
bibelöversättning, vidsträckt inflytande,
även i Sverige.
Waltha’rius (manu fortis), latinsk
hexameterdikt, författad omkring
920 av munken Ekkehart i S:t
Gal-len. Dikten skildrar hur prins
Walther av Aquitanien räddar den
burgundiska kungadottern
Hilde-gunde ur hunnernas våld.
Walther, Johann Gottfried (1684—1748),
tysk tonsättare, från 1707 verksam
i Weimar, skrev bl. a. betydande
koralvariationer för orgel samt ett
historiskt viktigt musiklexikon (1732),
det första i sitt slag.
Walther von der Vogelweide [-[få’gal-vajda]-] {+[få’gal-
vajda]+} (omkring 1165—1230), tysk
skald och minnessångare, den
medelhögtyska litteraturens störste
lyriker. Han skrev och komponerade
innerliga sånger till kärlekens och
naturens lov och hävdade i sina
politiska visor furstemakten
gentemot påvedömet.
Valthorn, mässingsblåsinstrument med
urgamla anor i primitiva förformer
(jfr Horn). V. har ett smalt
munstycke, ett i en rund slinga böjt
tonrör, som slutar i en vid
öppning, och är numera försett med
ventilmekanism, 2386, 2387 B.
Walton, [oåTtan] Ernest Th. S. (f.
1903), irländsk fysiker och
atomforskare, professor vid Trinity College
i Dublin. Har tillsammans med sir
John Cockroft sedan början av
1930-talet sysslat med
atomsprängnings-försök och fick med denne dela 1951
års nobelpris i fysik »för
pionjärarbete vid genomförandet av
kärn-omvandlingen medelst artificiellt
accelererade partiklar», 212.
Walton [oåTtan], Izaak (1593—1683),
engelsk författare, ursprungligen
köpman. Mest berömd för The
com-pleat angler (1653, Den fulländade
fiskaren, sv. ö. 1945), sportfiskets
klassiska bok, fylld av lantlivets
poesi. W. har dessutom skrivit
biografier, bl. a. över Donne.
Walton [oåFtan], William (f. 29/3
1902), engelsk tonsättare och
dirigent. Har skrivit många
modernistiskt intressanta verk, t. ex.
oratoriet Belsassars gästabud (1931), en
violin- och en violakonsert,
kammarmusik, sånger osv. Har
gästdi-rigerat i Stockholm (1945), 845.
Valtorp, församling i Stenstorps
kommun i mellersta Västergötland,
Skaraborgs län. 372 inv. 1954.
Valu’ta (lat. vale’re, vara värd). 1.
Värde, behållning, utbyte. — 2. Ett
lands lagliga betalningsmedel. — 3.
Fordringar (särskilt checker och
4959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
