Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vederlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VEDERLAG
WEISMANN, AUGUST
tillfogat lidande för den brottslige,
alltefter graden av hans i brottet
yppade skuld. Jfr Preventionsteorin,
2080.
Vederlag. 1. Ekonomisk ersättning för
utfört arbete. — 2. Stöd för balkar
och andra konstruktioner.
Vedernamn, öknamn, binamn.
Vederpart, motpart.
Vederslöv, församling i Mellersta
Kin-nevalds kommun i s. Småland,
Kronobergs län. 757 inv. 1954.
Vedettbåt (ital. vedetta, utkik,
förpost), mindre örlogsfartyg, som
användes i bevakningstjänst.
Vedevåg, brukssamhälle i s.v.
Västmanland vid Fröviån (Arbogaån)
s.ö. om Lindesberg, 930 inv. 1951.
Tillverkning av järnmanufaktur,
jordbruksredskap m. m.
Vedgas, se Gengas.
Wedgwood [oedj’ood], Josiah (1730—
95), engelsk keramiker, grundade
en berömd porslinsfabrik i
Stoke-upon-Trent, där han dels
framställde ett flintporslin av hög kvalitet,
dels dyrbarare produkter av
stengods, såsom jaspergods, där vita
figurer i nyklassisk stil avteckna sig
mot en vanligen blå fond, 1985,
3275.
Vedum, municipalsamhälle i
Laske-Vedums kommun, Västergötland, n.
om Herrljunga, 507 inv. 1954.
Vedut’a (ital., utsikt, vy), vedu’t,
landskapsmålning, som återger en
bestämd plats och där huvudvikten
lägges på den topografiska
exaktheten. Vedutamåleriet förekom
speciellt under 1700-talet.
Weekend [oi’kend], eng., veckoslut,
veckohelg, veckoledighet, vanligen
sträckande sig från lördag middag
till söndag kväll eller måndag
morgon.
Vefsenelven, älv i s. Nordland fylke,
n. Norge. Utfaller i Vefsenfjorden.
100 km lång, flodområde 4 207 km2.
Flera vattenfall. Laxfiske.
Vega, det ångfartyg, varmed A. E.
Nordenskiöld genomförde
nordostpassagen 1878—79, — 171, 2500,
2500 B.
Vega, den ljusstarkaste stjärnan i
stjärnbilden Lyran, 189 B.
Vegamedaljen, 1880 instiftad medalj
till minne av Vegas färd genom
nordostpassagen, utdelas i regel pä
Vegadagen (24 april) av Svenska
sällskapet för antropologi och
geografi till den som »på ett utmärkt
sätt främjat den geografiska
forskningen», 2501.
Vegeholm, gods i Ausås kommun, n.v.
Skåne, 6 km s.v. om Ängelholm.
Huvudbyggnaden är uppförd på
1530-talet, ombyggd på 1670-talet och
omgiven av vallgrav, 3089 K.
We’gener, Alfred (1880—1930), tysk
meteorolog och geofysiker, professor
först i Hamburg, från 1924 i Graz.
Deltog i och ledde fyra expeditioner
till Grönland med övervintringar på
inlandsisen, där han 1930 omkom
under en färd till stationen mitt på
isen. Han har uppställt en intressant
teori om kontinenternas uppkomst
och förskjutningar av dessa, 197,
1473.
von Vegesack [fejsakk], familj av
tysk-baltisk härstamning, känd
sedan 1400-talet och adlad 1598. —
Ernst Gotthard von V. (1763—1818),
friherre, militär, generallöjtnant
1812. V. deltog i Finska kriget 1788
—89 och i Pommern 1805—07. I
Finska kriget 1808—09 dömdes han
trots hovrättens frikännande av
Gustav IV Adolf till livstids fängelse,
då han underlåtit att företa en
planlagd landstigning. Domen
verkställdes ej och V. utmärkte sig senare
i krigen i Tyskland 1813 och i Norge
1814.
Vegetabi’lier (lat. vegeta’bilis,
livande), födoämnen från växtriket. —
VegetabiTisk, som tillhör eller är
hämtad från växtriket.
Vegetaria’ner (lat. vegeta’re, leva),
personer som nästan uteslutande
leva på födoämnen ur växtriket. —
Vegeta’risk, sammansatt av
vege-tabilier.
Vegetatio’n, växtlighet; växtvärld.
Vegetati’v (lat. vegeta’re, uppfriska,
utvecklas), som hänför sig till
växternas liv men också användes om
funktioner gemensamma för både
växt- och djurriket som andning,
näringsupptagande, fortplantning osv.
— Vegeterande, andligt overksam,
2467.
Vegetati’va nervsystemet, se Autonoma
nervsystemet, 56, 2486, 2468 B.
Veglia [väl’ja), detsamma som Krk.
Wehtje, Ernst (f. 17/7 1891),
industrimän. En av den svenska industrins
mest framträdande gestalter,
direktör i AB Ivöverken sedan 1918, i
Skånska Cement AB sedan 1929.
Ordförande i Sveriges
Industriförbund 1943—45, medlem av F. K.
sedan 1945.
1. Weibull, Martin (1835—1902),
professor i historia vid Lunds
universitet 1888. Hans omfattande
historiska författarskap präglas av ett
starkt intresse för den samnordiska
utvecklingen. W:s huvudarbeten
beröra Sveriges stormaktstid och
Skånes historia.
2. Weibull, Lauritz (f. 2/4 1873), son
till Martin W., professor i historia
i Lund 1919—38. Berömd för sin
strängt källkritiska behandling av
Nordens tidigare medeltidshistoria.
Från 1928 redaktör för tidskriften
Scandia.
3. Weibull, Curt (f. 19/8 1886), son till
Martin W., professor i historia vid
Göteborgs högskola 1927—53, dess
rektor 1936—46. W. har bl. a.
behandlat problem i 1600-talets och
Sveriges äldsta historia.
Weibullsholm, växtförädlingsanstalt i
Skåne vid Landskrona, grundad 1870
av W. Weibull (1833—1903).
Weichsel [vai’ksal], pol. Wisla, polsk
flod från Karpaterna till Östersjön
vid Danzig (Gdansk). 1 068 km lång,
flodområde 199 000 km2. Segelbar
till ovanför Krakow. Största
bifloder: San och Bug. Ovan Danzig
grenar sig floden i flera armar och
bildar deltaland, 2695 B.
Veidt, Conrad (1893—1943), tysk
skådespelare, den främste företrädaren
för expressionismen i tysk film.
Tea-terutbildades bl. a. hos Reinhardt.
Emigrerade vid 1930-talets mitt till
England och därefter till USA.
Filmer bl. a.: Dr Caligari (1919),
Ing-marsarvet (1925), Studenten från
Prag (1926), Wien dansar och ler
(1932), Jud Süss (1934), Casablanca
(1943).
Weie [vä’ja], Edvard (1879—1943),
dansk målare, en av det moderna
danska måleriets förgrundsgestalter.
Hans utveckling gick mot en allt
renare och mera intensivt lysande
färgkonst, besläktad med och även
påverkad av Karl Isaksons, som fick
sitt främsta uttryck i
figurkompositioner, stilleben och landskap från
Bornholm och Christiansö.
Wei-hai-wei, kinesisk örlogshamn på
n. sidan av Shantunghalvön. 1898—
1930 utarrenderad som flottbas till
England och använd som sådan till
1940. 738 km2 med 214 133 inv. 1931.
Weijne, Josef (1893—1950), politiker
(socialdemokrat) och ämbetsman.
Ursprungligen folkskollärare, 1925—
39 ledamot av A. K. och från 1939
undervisningsråd. 1946 blev W.
ecklesiastikminister och gjorde som
ordförande i 1946 års
skolkommis-sion mycket stor insats genom
initiativtagande till 1950 års
omfattande skolreform. Jfr Enhetsskolan,
3072.
WTeil [väj], Simone (1909—43), fransk
författarinna vars skrifter så gott
som samtliga utgetts efter hennes
död men sedan väckt stor
uppmärksamhet genom sitt tankedjup. Sv. ö.:
Tyngden och nåden (1954), 1186.
Weill, Kurt (1900—1950),
tysk-amerikansk modernistisk tonsättare, som
skrev i en elegant, j azzinf luerad
stil. Hans mest kända sceniska verk
är Tolvskillingsoperan (1928), — 2582.
Weils sjukdom, infektionssjukdom,
som orsakas av en spirochet och
sprides genom råttor. Är sällsynt i
Sverige. Utmärkes av feber,
frys-ningar, muskelsmärtor och ibland
även av gulsot.
Weimar [vai’mar], förutvarande
huvudstad i delstaten Thüringen, mellersta
Tyskland, vid Ilm, en biflod till
Saale, 65 000 inv. (1939). Svårt
bombskadat under andra
världskriget. Till 1918 huvudstad i
storher-tigdömet Sachsen-Weimar-Eisenach.
Kulturcentrum av historisk
betydelse. Karl Augusts regering (1758—■
1828) var Weimars storhetstid med
Goethe, Schiller, Herder och
Wie-land som främsta namn. 1919 hölls
här den konstituerande tyska
nationalförsamlingen. Strax utanför
Weimar var det nazistiska
koncentrationslägret Buchenwald beläget.
Maskin- och textilindustri.
Turistcentrum, 3559 K.
Weimarrepubliken, benämning på den
efter det tyska kejsarrikets fall
upprättade tyska republik, som fick sin
legala grundval med en författning
som utarbetats av tyska
nationalförsamlingen i Weimar 1919. Den unga
demokratin skakades av många
kristillstånd och förintades slutligen
genom Hitlers övertagande av makten
1933.
Weinberger, Jaromir (f. 1896),
tjeckisk tonsättare, bosatt i USA sedan
1939. W. har delvis under intryck
av Dvoraks och Smetanas musik,
bl. a. skrivit operan Schwanda (Prag
1927, Göteborg 1931), ur vilken ofta
spelas Polka och fuga.
Wein’gartner, Felix (1863—1942), ös
terrikisk dirigent, tonsättare ocl
musikskriftställare. Kapellmästare
vid operorna i bl. a. Berlin,
München, Hamburg och Wien
(operachef efter Mahler). Besökte på sina
konsertresor flera gånger
Stockholm (l:a ggn 1923).
Veinge, kommun i s. Hallands län.
3 501 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Tjärby och
Veinge.’
Weininger, Otto (1880—1903),
österrikisk filosof, som i sitt mycket lästa
och omstridda verk Geschlecht und
Charakter (1903) framlade en teori
om manliga och kvinnliga
karaktärsegenskaper. W :s pessimistiska
kvinnouppfattning satte flerstädes
spår i skönlitteraturen.
Wein, Weib und Gesang [vai’n, vai’p
ont gasang], ty., »vin, kvinnor och
sång», slagord ur versparet:
»Wer nicht liebt Wein, Weib und
Gesang
der bleibt ein Narr sein Leben
lang»,
som falskeligen tillskrivits Luther. —
Namnet på en vals av Johann
Strauss d. y.
Weismann, August (1834—1914), tysk
biolog, professor vid universitetet i
4968
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
