Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Weissenfels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WEISSENFELS
WELLINGTON, ARTHUR WELLESLEY
Freiburg. Ärftlighetsforskare,
grundare av kromosomteorin. Enligt
denna äro egenskaperna bundna till
groddplasman, varav följer, att
förvärvade egenskaper icke äro
ärftliga.
Weissenfels [vais’-], stad i delstaten
Sachsen-Anhalt, mellersta Tyskland,
vid Saale. 50 995 inv. 1946.
Skofabriker, pappersbruk, 3559 K.
Weissmuller, John (f. 1904),
amerikansk simmare och
filmskådespelare av österrikisk börd. Var på
1920-talet världens dominerande
sprintersimmare med guldmedaljer
vid OS 1924 och 1928, varefter han
blev professionell, övergick till
filmen 1932, där han uppträdde som
hjälte i en lång rad Tarzanfilmer.
Weizmann, Chajim (1873—1952),
polsk-engelsk kemist och sionistledare.
President för judiska universitetet
i Jerusalem samt i flera centrala
sionistorganisationer, bl. a. för
Jew-ish Agency for Palestine 1935—46.
Vid staten Israels självständighets
-förklaring 1948 blev W. dess
president. Utgav självbiografin Trial and
error (1949).
von Weizsäcker, C. F. (f. 1919), tysk
astronom och fysiker, särskilt känd
för sin nu aktuella virvelteori om
solsystemets uppkomst men även för
sitt bidrag till de nya teorierna om
energialstringen i solens och
stjärnornas inre genom
atomkärnproces-ser, 2665, 3155.
Ve’ji, Veii, forntida stad i mellersta
Italien, 16 km n.v. om Rom, en av
etruskernas förnämsta städer. Vid
utgrävningar från 1913 ha talrika
fynd av etruskiska fornsaker gjorts.
Wejke, Gunnar (f. 10/8 1905),
arkitekt, byggnadsråd 1944—51, chef för
Byggnadsstyrelsen 1951. W. har
tillsammans med Kjell Ödeen bl. a.
uppfört Gymnastiska
centralinstitutets nybyggnad i Stockholm (1944)
och anlagt Guldhedsområdet i
Göteborg (1945).
Vejle, industristad i Vejle amt (2 348
km2, 201 113 inv. 1950) i s.ö. Jylland,
Danmark, vid innersta delen av
Vejle fjord. 29 448 inv. 1950.
Textilcentrum, 651, 653 K.
Vektoriell’ kallas en storhet som är
riktningsbestämd, t. ex. hastighet,
kraft, moment. En dylik storhet kan
geometriskt beskrivas medelst en pil
(vektor), som har en bestämd längd
och riktning. Motsats: skalar. —
VektorkalkyT (vektoranalys) är den
gren av matematiken som är ägnad
räkning med vektorer.
Welander, Edvard (1846—1917), läkare.
W., som var överläkare vid S:t
Görans sjukhus 1888 och professor i
syfilidologi vid Karolinska
institutet 1909—1911, har gjort stora
insatser för bekämpandet av de
veneriska sjukdomarna. Han grundade
1900 i Stockholm ett hem för
vårdande av barn med medfödd syfilis,
och liknande »Welanclerhem» har
senare uppförts i andra delar av
landet och också i utlandet.
Velander, Edy (Edvard) (f. 4/5 1894),
elektroingenjör, sedan 1941
verkställande direktör i
Ingeniörsveten-skapsakademien och härmed enligt
statuterna berättigad till professors
titel.
Welander, Waldemar (f. 26/8 1899),
tonsättare, organist i Gässie församling.
Malmöhus län, sedan 1927. W. har
skrivit 2 symfonier, kammar- och
orgelmusik m. m. i moderat modern
stil.
Vela’r (lat. velum, gomsegel),
konsonant som bildas mellan tungryggen
och mjuka gommen, t. ex. g, k,
och bakre r (skorrande r).
Velazquez (spanskt uttal välap’käb),
Diego de Silva y (1599—-1660), spansk
målare, från 1623 Philip IV :s
hovmålare. V:s tidigare arbeten,
religiösa motiv och köks- och
bodscener präglas av stark naturalism och
stora motsättningar mellan ljus och
skugga. Efter en Italienresa 1629—•
31 blir hans stil mera målerisk med
bredare penseldrag och ljus, ofta
silvrig kolorit och en rikt
sammansatt valörskala. Bland hans verk
märkas Bredas kapitulation
(omkring 1635), Hovdamerna (1656) och
Väverskorna (omkring 1657) samt
en rad sakligt inträngande, ofta
skoningslösa porträtt av spanska
kungahuset samt av påven
Inno-centius X, 2401, 3187, 3662, färgpl.
van de Veide, Henry (f. 1863),
belgisk arkitekt, inom såväl arkitektur
som inredningskonst en av de
främsta företrädarna för
Jugendstilen, som hos honom får en
sober, saklig utformning. Bland hans
verk märkas teatern på
Werkbund-utställningen i Köln 1914 och hans
eget hem i Uccle. Även verksam
som konstteoretisk författare..
1. van de Veide, Willem d. ä. (1611
—93), holländsk målare, från 1673
hovmålare i London. V. var
framför allt marinmålare och har bl. a.
skildrat striden mellan engelska och
holländska flottan, 1642.
2. van de Veide, Willem d. y. (1633
—1707), son till Willem V. d. ä.,
holländsk målare, hovmålare i
London 1677. V. var liksom fadern
marin- och bataljmålare, men nådde
fram till ett finare luft- och
atmosfärmåleri. Hans främsta verk är
Kanonskottet (Rijksmuseum,
Amsterdam).
3. van de Veide, Adriaen (1636—72),
bror till Willem V. d. y., holländsk
målare, har främst utfört landskap,
djur- och genrebilder.
Welf, tysk furstesläkt med anor från
800-talet. Äldre huset W., som
innehade Kärnten och Verona, utdog
1055. Av yngre huset W. ha olika
grenar under skilda perioder
regerat i flera tyska delstater (Bayern,
Sachsen, Hannover m. fl.).
Denhan-noverska linjen uppsteg 1714 med
Georg I på Englands tron och
regerade till 1901.
Wel’haven, Johan S. (1807—73), norsk
skald och professor i filosofi vid
Kristiania universitet 1846—68. Mot
Wergelands nationalism hävdade han
värdet av sambandet med
kontinentens och i synnerhet Danmarks
kultur. Hans lyrik, som delvis
inspirerats av Wergelands syster Camilla
Collet, hör till det värdefullaste som
romantiken frambragt i Norge, 2534.
Veli’kije Luki [lo’ki], stad i v.
Sovjetunionen, nära gränsen till Lettland,
130 km n.v. om Vitebsk. 26 000 inv.
1933. Järnvägsknut, flygfält. Viktig
tysk stödjepunkt under andra
världskriget.
Welinder, Carsten (f. 28/4 1908),
nationalekonom, docent 1936 och
professor 1948 i finansrätt och
finansvetenskap vid Lunds universitet. I hans
omfattande produktion märks
Ekonomisk teori och politik (1946,
om-arb. 1952).
Velinga, Velinge, församling i
Hökens-ås kommun i Västergötland,
Skaraborgs län. 469 inv. 1954.
Wellander, Erik (f. 16/6 1884),
professor i tyska språket vid Stockholms
högskola 1931—51. W. uttalar sig
i olika sammanhang i
språkriktig-hetsfrågor och utgav 1939 på
uppdrag av Svenska Akademien
handboken Riktig Svenska, 3319.
Wellander, Johan (1735—83),
drama
tisk författare, rådman. Skrev
texten till den första svenska operan
Thetis och Pelée, uppförd 1773.
Welldäckstyp [oeT-] (eng. well,
brunn), dubbeldäckad fartygstyp vid
vilken huvuddäcket icke är
överbyggt mellan
midskeppsöverbyggna-den och backen.
Welles [oel’s], Orson (f. 6/5 1915),
amerikansk teater- och filmproducent,
skådespelare, författare, radioman.
Tidigt intellektuellt utvecklad
regisserade W. Shakespeare redan i
skolan, blev student vid 15 år och
tea-terdebuterade vid 16 i Dublin.
Grundade experimentscenen Mercury
Theatre i New York, där han gjorde
uppmärksammade insatser. Även
verksam i radio, bl. a. med det
pa-nikskapande radiospelet Världarnas
krig (1938). Från 1940
huvudsakligen verksam inom filmen, bl. a. i
En sensation (1941, manus, regi,
spel), Jane Eyre (1944), Kvinnan
från Shanghai (1948, regi, spel). Den
tredje mannen (1949, spel), Othello
(1950), 2273.
Welles [oel’s], Summer (f. 1892),
amerikansk diplomat. 1933—37
biträdande utrikesminister och 1937—43
understatssekreterare i
utrikesministeriet. Gjorde 1940 en
uppmärksammad informationsresa i Europa.
Utgav bl. a. Nu eller aldrig (1945), We
need not fail (1948) och Seven
deci-sions that shaped history (1950).
Wellesley [oel’sli], Richard Colley
(1760—1842), markis, earl av
Mor-nington, engelsk statsman, från 1798
generalguvernör över Ostindiska
kompaniets besittningar i Indien. W.
lyckades lägga hela södra och
centrala Indien under engelsk kontroll,
1733.
Wellesz, Egon (f. 1885), österrikisk
musikforskare och tonsättare,
verksam i England sedan 1938. W. har
skrivit betydande arbeten om
bysantinsk musik och modern tonkonst.
Sina kompositioner har han hållit
i modernistisk stil under anknytning
till barock och klassisk stil.
W7ell’hausen, Julius (1844—1918, tysk
orientalist och teolog, professor i
teologi i Greifswald (1872—82) och
i orientaliska språk bl. a. i
Göttingen (1892—1913). W. är en av den
historisk -kr itiska bibelforskningens
pionjärer och har gjort banbrytande
undersökningar om Moseböckernas
källor.
Vellinge. 1. Kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län. 3 467 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Eskilstorp, Gässie, Hököpinge och
Vellinge. — 2. Municipalsamhälle i
V. 1, på Söderslätt, 15 km s. om
Malmö, 1 432 inv. 1954. Samrealskola.
Viktig handelsort.
Vellingk, Mauritz (1651—1727), greve,
militär och diplomat. Blev
generalguvernör över Bremen 1711 och
utövade till Karl XII:s återkomst från
Turkiet ett ej obetydligt inflytande
på den svenska politiken. V., som
stod i ett gott förhållande till Görtz,
blev senare riksråd och en av
ledarna för det holsteinska partiet
men störtades vid riksdagen 1726—
27 av Arvid Horn.
Wellington [oeTingtan], Arthur
Wellesley (1769—1852), hertig av W.,
engelsk härförare och statsman.
Ledde fälttåget mot fransmännen i
Spanien 1808—13 och besegrade dem.
Slog därefter såsom de allierades
överbefälhavare 1815 jämte Blücher
Napoleon vid Waterloo. Var
premiärminister 1828—30, varvid han
genomdrev katolikernas
emancipation. Då han motsatte sig en
parla-mentsreform tvangs han att avgå.
4969
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
