Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Veronal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERONAL
WEST, BENJAMIN
järnvägsknut. Maskin-, textil- och
pappersfabriker. Starkt befäst. — V.
är en av Italiens på
byggnadsmin-nesmärken rikaste städer. Väl
bevarad antik amfiteater, praktfull
romansk 1100-talskyrka (San Zeno),
renässansbyggnader m. m. — I V.
hölls 1944 den neofascistiska
förräderiprocessen mot Ciano m. fl. —
Svåra bombskador 1945, — 1811 B.
Verona’1, dietylmalonylkarbamid, av
nobelpristagaren Fischer framställt
sömnmedel. Är tämligen fritt från
biverkningar, men utsöndras
långsamt ur kroppen och kan på grund
härav lätt medföra
förgiftningssym-tom vid längre användning, 1388.
Verone’se, Paolo (1528—88), italiensk
målare, främst verksam i Venedig.
Skildrar med lysande prakt i milda,
ljusdränkta färger venetiansk
festlighet och rikedom. Bland V :s verk
märkas målningar i Dogepalatset
samt en rad
gästabudsframställningar, bl. a. Bröllopet i Kana (1563)
och Levis gästabud (1572), 1820.
Vero’nica, se Ärenprissläktet.
Vero’nika, den heliga V., en kvinna,
som botades av Kristus och som
enligt legenden på vägen till
Golgata räckte denne en huvudduk,
varmed han torkade bort svetten ur
sitt ansikte, en duk som behöll en
trogen bild av Jesu anlete.
Werra, den östra av Wesers källfloder,
från Thüringerwald n. om Koburg.
Sammanflyter vid München med
Fulda till Weser. 276 km lång,
segelbar 88 km, 3559 K.
del Verrocchio [-råk’iå], Andrea (1435
—88), italiensk bildhuggare, även
verksam som målare, arkitekt och
guldsmed, en centralgestalt i
Florens’ konstliv under renässansen,
mäktig både sirlig elegans, t. ex. i
bronsstatyn David (1476) och
dramatisk uttrycksfullhet, t. ex. i
huvudverken Kristus och Tomas på
fasaden till Or San Michele i
Florens och ryttarstatyn av Colleoni i
Venedig, 372, 374 B, 1016, 1819,
2823 B.
Vers (lat. versus, vändning,
ursprungligen av plogen vid fårans slut;
plogfåra), rad i en dikt. —
Användes ofta om bunden form i
allmänhet och ibland (mindre korrekt) om
vad som borde kallas strof, t. ex.
en psalmvers. — Även benämning
på underavdelning i Bibelns
kapitel, 3675.
Ver sac’rum (lat., helgad vår), hos
de fornitaliska folken ett offer i
tider av hemsökelse, då en del av
allt som föddes och alstrades under
våren offrades till Mars eller
Ju-piter. De åt gudarna helgade barnen
offrades dock inte men måste
utvandra när de nått mogen ålder.
Versailles [värsaj’], huvudstad i
departementet Seine-et-Oise, n.
Frankrike, s.v. förort till Paris. 84 445
inv. 1954. Praktfull slottsanläggning,
påbörjad för Ludvig XIV 1668, nu
museum. Jfr Versaillesfreden, 1148,
1171 B, 2196, 3678.
Versaillesfreden, fredsslutet efter
första världskriget mellan de allierade
och Tyskland, undertecknat 28 juni
1919. Fördragets huvudsakliga
innehåll: Frankrike fick
Elsass-Loth-ringen, Polen östtyska provinser
samt en korridor tvärsigenom
Ost-preussen till Gdynia, Danzig
förklarades för fristat, Rhenlandet
ockuperades under femton år och
skulle demilitariseras efter
ockupationen. Saarlandet fick rösta under
1930-talet om anslutning till Frank,
rike eller Tyskland. Tyskland skulle
avrustas, fick hålla endast en liten
armé och ådömdes stora skade-
ståndsbetalningar. Fördragets delvis
hårda villkor utnyttjades framför
allt av nazisterna för att upphetsa
den tyska befolkningen till
nationalistiska stämningar, 3734.
Versailles’ slott, uppfördes från 1668
för Ludvig XIV, kring ett av
Ludvig XIII anlagt jaktslott, under
ledning av arkitekterna Le Vau och
från 1678 J. Hardouin-Mansart. De
praktfulla interiörerna smyckades
under ledning av Le Brun. — V :s
trädgård, anlagd av Le Notre, är
den franska barockträdgårdens
huvudverk. V. var kungligt residens
till franska revolutionen och är
sedan 1837 museum, 1148, 1171 B,
2196, 3678.
Versa’ler (ty. VersaTien,
»versbokstäver»), alfabetets stora bokstäver
(majuskler) i motsats till de små
(gemena). Äro de stora
bokstäverna ej högre än de gemena kallas de
kapitäler.
Verse’rad (fr. versé, bevandrad),
bele-vad, världsvan.
Versfot, taktdel i poesi, 3675.
Versifie’ra (lat. versifica’re, skriva på
vers), sätta på vers.
Ver’sio, lat., översättning.
Version [-sjo’n], fr., avfattning,
formulering.
Ver’sio vulga’ta, latinsk
bibelöversättning, se Vulgata, 1584.
Versmått, meter, olika former av rytm
inom poesin.
Verst, ryskt vägmått, = 1 067 m.
Verta’tur (lat., skall vändas),
korrekturtecknet S< för upp och
nedvänd typ.
Vertebra’ter, se Ryggradsdjur.
Wertheimer, Max (1881—1943),
tyskamerikansk gestaltpsykolog. Genom
sina undersökningar om
varsebliv-ningen och särskilt rörande skenbar
rörelse leddes W. in på gestaltpsyr
kologiska tankegångar. Mot den
äldre atomistiska uppfattningen av de
psykiska förloppen hävdade han, att
»helheten bestämmer delarna», 2757.
Vertikal (lat. ver’tex, hjässa), lodrät.
Wertmüller, Adolf Ulrik (1751—1811),
målare, utförde främst porträtt och
mytologiska kompositioner, vilka
med sin kyliga elegans beteckna
övergången från rokoko till
nyklassicism i svenskt måleri. Mest
kända äro hans porträtt av Marie
-Antoinette av Frankrike, utfört på
beställning av Gustav III, samt av
George Washington, 82, 3325.
Verum, församling i Vittsjö kommun
i n. Skåne, Kristianstads län. 923
inv. 1954.
Verv (fr. verve), inbillningskraftens
livlighet, hänförelse, schvung.
Very well [ver’i oel’], eng., mycket
bra.
Vesene, församling i Gäsene kommun
i mellersta Västergötland, Älvsborgs
län. 370 inv. 1954.
Wesermün’de, hamnstad i n.v.
Tyskland, vid Wesers utlopp i Nordsjön.
Tillsammans med Bremerhaven
121 000 inv. 1952. Medelpunkt för
Tysklands nordsjöfiske. Uthamn till
Bremen. Bildades 1924 genom
sammanslagning av Geestemünde och
Lehe, 3559 K.
Wesley [oesTi], John (1703—91),
engelsk prästman, metodismens
grund-läggare. W. kom tidigt under herrn
-hutiskt inflytande och upplevde
efter en religiös kris en omvändelse
som han daterar till 24 maj 1738
kl. 7.45 em. Han ägnade sig därefter
helt åt kristen förkunnelse, blev en
betydande väckelsepredikant och god
organisatör, 3099, 3679, 3680 B.
Vespasia’nus, Titus Flavius (9—79 e.
Kr.), romersk kejsare 69—79. Bragte
genom sin sparsamhet och duglighet
reda i förvaltningen efter Ner o.
Under hans regering besegrade hans
son Titus judarna år 70 och kvävde
batavernas uppror.
Ves’per (lat., afton), inom
katolicismen den aftongudstjänst som ingår
i de dagliga bönestunderna. I
svenska kyrkan är V. detsamma som
aftonsång med kortare altartjänst
än högmässan och särskilda
predi-kotexter.
Vespucci [spot’tji], Ameri’go (1451—
1512), florentinsk upptäcktsresande,
företog flera resor längs Syd- och
Centralamerikas kuster, framstod
för sin samtid som den nya
världsdelens upptäckare; namnet America
härleder sig ur en latinisering av
hans förnamn Amerigo, 73, 2842.
Wessel, Horst (1907—30), tysk nazist,
SA-ledare 1929. Sårad till döds vid
slagsmål med kommunister 1930,
därefter upphöjd till tysk
nationalhjälte. Horst Wessel-sången, en
honom tillskriven visa, blev under
Hitlertiden tysk-nazistisk
nationalsång.
1. Wessel, Peder, Tordenskjolds namn
före adlandet.
2. Wessel, Johan Herman (1742—85),
dansk författare av norsk härkomst.
Mest känd för mästerverket
Kjær-lighed uden Strømper (1772), en
parodi på den fransk-klassiska
tragedin, 673 B, 2533.
Wessely, Paula (f. 1908), österrikisk
skådespelerska. Fick sin utbildning
och sitt genombrott hos Reinhardt
och blev en av den tysktalande
världens största skådespelerskor.
Filmer bl. a. Maskerad (1934),
Epi-sode (1935) och Ängel med basun
(1948).
Wessén, Elias (f. 15/4 1889), professor
i nordiska språk vid Stockholms
högskola 1928—1955. Bland hans
arbeten märkes Studier till Sveriges
hedna mytologi och fornhistoria
(1924) samt arbeten inom nordisk
språkhistoria, runologi och
namnforskning. Ledamot av Svenska
akademien 1947, — 28, 2127, 3319.
Wessex [oes’iks], »västsachsarnas
land», ett av de sju angelsachsiska
rikena i s. England, enligt krönikan
grundat 519. W. förenades med
övriga England efter Alfred den
stores tronbestigning 871.
Vessige, församling i Vessigebro
kommun i mellersta Hallands län. 922
inv. 1954.
Vessigebro. 1. Stationssamhälle i
Vessigebro kommun, mellersta Halland,
14 km n.ö. om Falkenberg. 570 inv.
1951. Viktig handelsort. — 2.
Kommun i Hallands län. 3 715 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Alfshög, Askome, Köinge,
Oko-me. Svartrå och Vessige.
Vessland, annan form för Västland.
Vesslor, MusteTa, släkte av familjen
mårddjur, se Hermelin och
Små-vessla. — Stundom räknas även
släktet Puto’rius hit, se Flodiller,
Fr ett och Iller.
Vessman, Väsman, insjö i s. Dalarna,
avrinner genom Kolbäcksån. 42 km2,
155 m ö. h., 53 m djup.
Wesström, Anders (omkr. 1720—81),
violinist och tonsättare, en av sin
tids mest uppmärksammade musiker,
medlem av hovkapellet till 1773.
W. skrev instrumentalmusik i
förromantisk stil.
West [oest], Benjamin (1738—1820),
engelsk målare, född i Nordamerika,
där han var verksam till 1763, där
han överflyttade till London och
1792 blev president i Royal
Aca-demy. Utförde främst historiska och
4973
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
