Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Westminster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WESTMINSTER HALL
WHISKY
dar äro samlade i tvärskeppet, s. k.
Poets’ Corner, skaldernas hörn, 2191,
2194.
Westminster Hall [oes’tminsto hå’1],
enda återstoden av Londons gamla
kungaresidens, Westminster Palace,
som brann 1834. W. uppfördes på
1000-talet, ombyggdes i gotik på
1390-talet. Dess av trä uppförda
öppna takstol är konstruktivt och
dekorativt högtstående. W. är
numera sammanbyggd med nya
parla-mentshuset.
Westmorland [oest’maland], grevskap
i n.v. England. 2 027 km2, 66 900
inv. 1954. Huvudstad Kendal.
West Point [oes’t påj’nt], USA:s
krigsskola sedan 1802, belägen 75 km n.
om New York.
Westring, Hjalmar (1857—1926), jurist,
justitieråd 1898—01 och 1905—09,
konsultativt statsråd 1901,
civilminister 1902—05, ordförande i
lagberedningen 1910—18, president i Svea
Hovrätt 1918—20, ordförande i
processkommissionen 1920—25. Utgav
1909—26 årliga editioner av Svea
Rikes lag och 1910—26 Nytt
juridiskt arkiv. Bland arbeten märkas
kommentarer till konkurslagen,
gif-termålsbalken m. fl. lagar.
West Virginia [oes’t vadjin’ja], stat i
ö. USA, på Appalachernas
västslutt-ningar. 63 233 km2, 1 927 000 inv.
1953. Huvudstad Charleston.
Upptogs som delstat i unionen 1861, —
1320, 2490 K.
Vestvågöy, en av öarna i Lofoten, n.
Norge. 411 km2, ca 6 000 inv.
Vesuvia’n, grönt till brunt mineral av
silikat av aluminium, järn och
kalcium, uppkallat efter en av
fyndorterna, Vesuvius.
Vesu’vius, ital. Vesuvio, vulkan invid
Neapel, mellersta Italien, 1186 m
ö. h. Ett av de svåraste utbrotten
inträffade 79 e. Kr., varvid Pompeji
och Herculaneum helt begravdes av
aska, 1814, 3712, 3713 B.
Veta, församling i Vifolka, kommun
i v. mellersta Östergötlands län. 921
inv. 1954.
Vete, Tri’ticum, släkte av familjen
gräs med flerblommiga småax i
två-sidigt ax. Den sedan urminnes tid
odlade arten, T. vulga’re, har korn,
som frigöra sig från agnarna. —
V. är vårt viktigaste sädesslag och
odlas i hela landet på lerjord
nedanför högsta marina gränsen.
Höstvete ger den största avkastningen,
vårvete det hårdaste (glutenrikaste)
mjölet. 1954 var vetearealen 433 000
ha, skörden 103 000 ton.
Veteodlande länder äro främst Sovjet, USA,
Canada, Frankrike och Argentina,
1064, 3177, 3179 B, 3182.
Vetemygga, vetegallmygga, Contari’nia
tri’tici, se Gallmyggor, 2394, 3037.
Vetenskapsakademien, Kungliga V.,
stiftad 1739 på initiativ av M.
Trie-wald och Linné för att befordra
matematisk och naturvetenskaplig
forskning. Består av högst 130
svenska och 100 utländska ledamöter,
fördelade på 12 klasser. V. utdelar
nobelprisen i fysik och kemi samt
Linnémedalj en, förvaltar en rad
fonder samt utger almanackan och
statskalendern, 57.
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg, stiftat under senare
hälften av 1700-talet, stadfäst av Gustav
III 1778.
Vetenskapssocieteten i Lund,
humanistiskt vetenskapligt samfund, stiftat
1920.
Vetenskapssocieteten i Uppsala,
Kungliga V., stiftades i början av
1700-talet. Har understött utgivandet av
lärda verk m. m., 28.
Vetera’n (lat. vetera’nus, gammal,
övad), gammal och erfaren krigare
(i USA också f. d. krigsdeltagare);
person med lång erfarenhet inom
yrke eller vetenskap.
Veterinä’r (lat. veterin’us, som hör
till lastdjur), legitimerad djur läkare.
Veterinärhögskolan i Stockholm är
Sveriges enda anstalt för utbildande
av legitimerade djurläkare. För
inträde fordras bl. a. studentexamen.
Studietiden är 4—5 år, 3073, 3589.
Veterinärmedicinska anstalten, se
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Veterinärstyrelsen, centralt ämbetsverk
med uppgift att övervaka hälso- och
sjukvården för husdjur, öva viss
kontroll av animaliska livsmedel
samt ha överinseende över
veterinärväsendet m. m. V. inrättades
1947.
Vetlanda, stad i n. Småland,
Jönköpings län. 8 228 inv. 1954.
Samreal-skola. Tändsticksfabrik, mekaniska
verkstäder och snickeriindustri. Blev
köping 1909 och stad 1920, — 3111 K,
3114 B.
Vetlanda landskommun, kommun i
Jönköpings län. 2 851 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Bäckseda, Näsby och Vetlanda
landskommun.
Veto (lat., jag förbjuder), i det gamla
Rom folktribunernas uttryck,
varmed de fällde ett senatsbeslut. —
Med vetorätt betecknas än i dag
en myndighets befogenhet att sätta
en annan myndighets beslut ur
kraft. I FN :s säkerhetsråd har
varje stormakt rätt att med ett
veto fälla ett beslut, om beslutet
inte gäller en tvist, där stormakten
i fråga formellt är part. Oftast
användes vetorätten av
Sovjetunionens representant, som därmed
temporärt kan lamslå
säkerhetsrådets aktionskraft, 1306.
Vette, kommun i Göteborgs och
Bohus län. 5 862 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Högdal,
Lommeland, Näsinge och Skee.
Vette, se Vätte, 1827.
Wetterbergh, Carl Anton (1804—89,
pseudonym Onkel Adam, författare
och läkare. W. vann stor framgång
med sina småborgerligt realistiska
genremålningar i Aftonbladet (i
bokform 1882) och sina
filantropiska tendensskrifter, t. ex.
Penningar och arbete (1847).
Wettergren, Erik (f. 16/4 1883)
musei-och teaterman, chef för Dramatiska
teatern 1928—34, överintendent vid
Nationalmuseum 1942—50, från 1950
konstnärlig rådgivare hos Esselte.
W. gjorde som sekreterare (1913—
18) och ordförande (1931—43) i
Svenska slöjdföreningen en
betydande insats för konstindustrins
höjande. Bland hans arbeten märkas
L’art décoratif möderne en Suède
(1925) och biografier. W. är sedan
1925 gift med Gertrud Pålson-W.
Vetterlund, Fredrik (f. 10/10 1865),
litteraturhistoriker, lyriker, kritiker.
Har utgivit flera arbeten om svensk
nyromantik, vars inflytande spåras
i hans fina stämningslyrik.
af Wetterstedt, Gustaf (1776—1837),
greve, statsman. Var 1805—09
kabinettssekreterare, sedan hovkansler
till 1824 och därefter
utrikesstats-minister. W. var smidig men föga
självständig diplomat och
oppositionen mot Karl XIV Johan drabbade
även honom, 28.
Wetti’n, tysk fursteätt känd sedan
900-talet. Ett flertal linjer av W.
regerade i Sachsen från 1423 till
1918.
WetzTar, stad i delstaten
Nordrhein-Westfalen, v. Tyskland, vid floden
Lahn. 26 252 inv. 1950. Gotisk
dom
kyrka från 1200—1400-talen. Optisk
industri.
Wexford [oeks’fod], irl. Loch Garman,
grevskap i s.ö. Eire, vid S:t
Georgs-kanalen. 2 333 km2, 90 032 inv. 1951.
Huvudstad Wexford, 11 979 inv.
1951, viktig hamn, skeppsbyggeri,
fiske, 3273 K.
van der Weyden [vai’dan], Roger
(omkring 1400—64), flamländsk målare,
en av det äldre flamländska
måleriets huvudgestalter, vars konst, ofta
med bibliska motiv, utmärkes av
kompositionen rytm, dramatisk,
stundom patetisk
gestaltningsförmå-ga och en dekorativ kolorit och
linj ef öring. Bland hans verk
märkas Korsnedtagningen (nu i
Esco-rial), Yttersta domen (i Beaune) och
Konungarnas tillbedjan (München),
1005 B, 1006.
Weygand [väga11®’], Maxime (f. 1867),
fransk general. Blev 1918 Fochs
ge-neralstabschef, var 1920 militär
rådgivare åt Pilsudski, 1923—24
överkommissarie i Syrien och blev 1931
generalinspektör för armén,
överbefälhavare i kriget mot Tyskland i
maj 1940, men misslyckades att
hejda den tyska offensiven.
Medverkade från 16 juli i
Pétainrege-ringen, från augusti som
generaldelegat i Nordafrika. Lämnade sina
poster vid allierade invasionen 1942.
Arresterades därefter av tyskarna
och av fransmännen vid
återkomsten 1945. Anklagades som f. d.
Vichyminister för »nationell
ovärdighet», men blev frikänd 1948,
3743.
Weyse, Christoph Ernst Frederik (1774
—1842), tysk-dansk tonsättare, 1805
organist i Vor Frue Kirke i
Köpenhamn. Han är mest känd för sina
romanser, som i hög grad fångat
det specifikt danska, 677, 677 B.
Wh, förkortning för Wattimme.
Wharton [oå’tan], Edith (1862—1937),
amerikansk författarinna. Kan
betraktas som en lärjunge till Henry
James och har som denne sin styrka
i skildringen av överklassens liv
(Glädjens hus, 1905, sv. ö. 1922),
m. fl., 86.
Wheatley [oi’tli], Dennis (f. 1897),
engelsk författare, flygofficer
under andra världskriget. Har skrivit
en serie äventyrs- och
spionageromaner, t. ex. Tillträde förbjudet
(sv. ö. 1934) och På falskt pass
(sv. ö. 1943), de flesta med motiv
från andra världskriget.
Wheatstone [oi’tstan], sir Charles (1802
—75), engelsk fysiker, en av den
dynamoelektriska principens
upptäckare. W. är dessutom upphovsman
till stereoskopet, nåltelegrafen
(tillsammans med F. W. Cooke) och till
den efter honom benämnda
bryggkopplingen för mätning av motstånd
m. m., 810, 2073.
Whigs [oigs], se Tories och Whigs,
3281.
Whip [oip], inpiskare, partifunktionär
inom folkrepresentation med uppgift
att tillse att partimedlemmarna
deltar i viktiga omröstningar och
därvid stödjer partiets linje. I England
äro regeringspartiets W. avlönade av
staten, 3283.
Whippet [oip’it], liten vinthund, eng.,
kapplöpningshund, höjd ca 47 cm,
korthårig, av växlande färg, 1667.
Whipple [oip’1], George Hoyt (f. 1878),
amerikansk läkare, professor i
patologi vid universitetet i Rochester.
W. fick dela nobelpriset 1934 med
G. R. Mirot och W. P. Murphy för
sina rön rörande behandlingen av
blodbrist, särskilt med hänsyn till
dieten, 416.
Whisky [ois’ki], visky, destillerad
4975
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
