- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4976

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Whistler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WH1STLER, JAMES MACNEILL

dryck, framställd av olika sädesslag,
vanligen råg. Alkoholhalten 40—50
%. Produceras huvudsakligast i
Skottland, England och USA, 51,
3182.

Whistler [oisTa], James MacNeill

(1834—1903), amerikansk målare och
etsare, huvudsakligen verksam i

Paris och London. W:s konst, som
främst omfattar landskap och
porträtt, bl. a. av Carlyle och modern,
präglas av en raffinerad, finstämd
färg- och ljusbehandling. Som
etsare var W. en av sin tids främsta,
82, 83 B.

White City Stadium, London,
anla-des för OS 1908, ombyggd 1932,
Englands största idrottsplats för fri
idrott men används även för annan
sport. Plats för 90 000 åskådare.

Whitefield [oai’tfild], George (1714—
70), engelsk predikant och
väckelseledare, ansedd som 1700-talets
främste predikant i England. W. tog
initiativet till friluftsmöten, vilka
senare tillämpats och utvecklats i den
moderna väckelsekampanjen, 3679.

Whitehall [oaj’thå’l], berömd gata i
London, mellan parlamentshuset och
Trafalgar Square, omgiven av
regeringsbyggnader, uppkallade efter det
på 1690-talet nedbrunna W. Palace.

Whitelocke [oaitTåk], Bulstrode (1605
—75), engelsk jurist och politiker.
Bidrog verksamt till Straffords fall,
blev senare Cromwells rådgivare och
var ledare för en beskickning till
Sverige 1653—54, vilken ledde till
en vänskapstraktat, 2604.

Whiteman [oaitmon], Paul (f. 28/3
1890), amerikansk jazzdirigent. Vann
tidigt världsrykte och specialiserade
sig på symfonisk jazz. Uruppförde
1924 i New York Gershwins
Rhap-sody in Blue, 1841.

Whitfield, Malvin (f. 1924),
amerikansk löpare, vann 800 m i OS
1948 och 1952, guld- resp,
silvermedalj på 4 X 400 m, har satt
världsrekord på 880 yards, 1.48,6, och
1 000 m, 2.20,8, båda slagna.

Whitlock, Anna (1852—1930), pedagog,
grundläggare av Whitlockska
sam-skolan i Stockholm och livligt
verksam inom kvinnorörelsen.

Whitlockska samskolan, enskild,
statsunderstödd högre läroanstalt med
di-missionsrätt. W., som grundades av
Anna Whitlock 1878, fick sin
nuvarande omfattning 1893 och har
verkat befruktande på skolväsendet
genom sina nya pedagogiska metoder.
Whitman [oiCman] Walt (1819—92),
amerikansk diktare och
tidningsman. W. som växte upp i
Brooklyn deltog som frivillig sjukvårdare
i amerikanska inbördeskriget. Hans
huvudverk är Leaves of Grass (1855
—89, Strån av gräs, sv. ö. i urval,
1935) med en kärna av mystisk
allkänsla och demokratisk tro på
Amerikas framtid. Stilistiskt
epokgörande med sin fria rytmik och sina
associativa uppräkningar har denna
diktsamling utövat stort
internationellt inflytande, 85 B, 86.

Whittier [oit’ia], John Greenleaf (1807
—92), amerikansk skald och
kväkare. W. blev mycket populär
genom sina religiösa dikter fyllda av
varm människokärlek och
humanitär tendens. Hans samlade
arbeten, Works, utkom 1888, — 85.

Whittle, sir Frank (f. 1907), brittisk
flygingenjör, en av pionjärerna på
reaktionsmotorernas område.

Vi, isl. vé, fornnordisk hednisk
helgedom eller kultplats. Återfinnes
bevarat i åtskilliga nordiska ortnamn,
ofta sammansatt med namnet på en
hednisk gudomlighet, t. ex. Odensvi,
Torsyi, Skövde (fornsv. Sködvi),
Visby m. fl.

Vi, tidskrift utgiven av Kooperativa
förbundet med en upplaga av ca
650 000. Sveriges största
veckotidning, grundad 1913 som
Konsumentbladet med Axel Gjöres som
redaktör. Redaktör och ansv. utg. är nu
Nils Thedin (f. 1911), 2058.

Vi’a, lat. väg. — Som preposition:
över, genom.

Via Ap’pia (lat., den appiska vägen),
en av Roms huvudvägar söderut
till Capua och nuv. Brindisi, anlagd
312 f. Kr. av censorn Appius
Clau-dius Caecus. V. har till stor del
kvar sin romerska stenläggning, 2851,
2862, 3234, 3720.

Viad, Wiad, egendom i Grödinge
kommun, på Södertörn 10 km s.ö. om
Södertälje, sedan 1926 försöksgård,
Institutet för husdjursförädling,
sorterande under Lantbrukshögskolan.

Vi’a doloro’sa, lat., smärtornas väg,
ursprungligen betecknande Kristi
väg till Golgata; numera ofta i
överförd bemärkelse en olycklig
människas liv och lidande.

Viadukt’ (lat. vi’a, väg, och duc’tus,
ledning), bro, som leder över en
dal, en järnväg, en landsväg e. dyl.

Vi’a MaTa (ital. den onda vägen),
naturskön, vild dalgång i kantonen
Graubünden, Schweiz, 7 km lång,
omgiven av 600 m höga branter,
genomflytes av Övre Rhen.

Viareggio [-rädj’å], stad i Toscana,
mellersta Italien, vid Medelhavet, 35
km n. om Livorno. 41 764 inv. 1951.
Stor badort.

Via Sacra, lat., den heliga vägen,
triumfgatan över Forum i Rom.

Viaud, Julien, se Loti, Pierre.

af VibeTi, Olof
(1752—1823),ursprungligen Vibelius, landshövding i
Kuo-pio 1803. V :s protest mot den ryske
överbefälhavaren Buxhövdens
proklamation i april 1808 har inspirerat
Runeberg till dikten
Landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. 1809—13
var V. landshövding i Karlstad.

Wibergh, Olof (f. 29/12 1890), pianist,
sedan 1928 lärare vid
musikhögskolan i Stockholm, professor 1938. W.
har med stor framgång konserterat
i Skandinavien och på kontinenten.
Han har utgivit vissamlingar.

Viborg. 1. Fi. Viipuri, ry. Vyborg eller
Vipuri, stad i Leningradområdet,
n.v. Sovjetunionen, vid Finska
viken. 63 000 inv. 1942. Tillhörde
Ryssland 1721—1812, Ryska Finland 1812
—1918, Finland 1918—40,
Sovjetunionen 1940—41, Finland 1941—44 och
därefter Sovjetunionen. Växte upp
redan under medeltiden kring den
1293 uppförda svenska
gränsfästningen Viborgshus. Tidigare s.ö. Finlands
ekonomiska centrum, livlig handel
och sjöfart, kvarnar, tobaksindustri,
maskinverkstäder och sågverk. — 2.
Residensstad i Viborgs amt (3 050
km2, 155 603 inv. 1950) i n. Jylland,
Danmark, s. om Limfjorden. 21 522
inv. 1950. Urgammal tings- och
kultplats, domkyrka från mitten av
1100-talet. Biskopssäte. Livlig
handel. Järnvägsknut.
Livsmedelsindustri, 651, 653 K.

Viborgska gatloppet, benämning på
svenska flottans utbrytning ur
Viborgska viken 1790, där den var
instängd av den ryska.

Viborgska smällen, en explosion i ett
av tornen i Viborgs fäste 1495 då
Knut Posse framgångsrikt avvärjde
ett anfall av ryssarna.

Viborgs län, fi. Viipurin lääni,
förutvarande län i s.ö. Finland, 43 229
km2, 623 000 inv. 1930. Residensstad
Viborg. Avträddes till större delen
till Sovjetunionen 1940. Återstoden
ombildades 1945 till Kym’mene län,
12 848 km2, 322 736 inv. 1954.
Residensort Kouvola, 3742.

––––- WICANDER, HJALMAR

Vibrafon, musikinstrument,
påminnande om xylofonen (jfr d. o.) och
marimban, ur vilket senare
instrument V. utvecklat sig. V. består av
stålstavar och resonansrör, försedda
med lock, vilka kunna sättas i
vibrationer medelst en elektrisk
anordning, så att tonen blir
tremule-rande. Instrumentet, som spelas
med filtklädda klubbor, tillhör den
moderna dansorkesterns normala
utrustning.

Vibratio’n (lat. vibra’re, dallra),
dallring, snabb mekanisk svängning.

Vibrato, ital., darrande, på
musikinstrument eller med
människorösten utförda mycket snabba
tonhöjds-förändringar. V. bidrar starkt till
att karakterisera spelet eller
sången: utan V. blir musiken torr och
död, med normalt V. levande och
uttrycksfull, med för stort V.
överdrivet sentimental. Jfr Chevrotera.

Vibra’toromformare, apparat som
omformar likström till växelström
genom elektromagnetiskt driven
vib-rator. Kan antingen växelrikta
likströmmen eller enbart avbryta
densamma periodiskt. I bägge fallen kan
strömmen transformeras upp till
högre spänning, så att den efter
likriktning blir användbar för
drivande av t. ex. radiomottagare i
bilar.

Vibrio’ner, spiralböjda, korta
bakterier.

Vibris’ser, kraftiga hår i
näsöppningarna.

Vi’brobetong, betong som i samband
med gjutningen utsättes för kraftig
vibration från ett särskilt verktyg.
Härvid användes företrädesvis en
av svensken H. Havrenius 1936
uppfunnen rullviktsvibrator. En
lämplig vibrationsfrekvens synes
vara ca 250 Hz. Under vibreringen
blir massans inre friktion nedsatt,
varför den väl fyller formarna och
blir homogen. Samtidigt kan
vattenhalten hållas låg, vilket leder
till hög hållfasthet. — V. användes
speciellt vid sådana betongarbeten,
på vilka stora hållfasthetskrav
ställas.

Viby, 1. Kommun i mellersta Närke,
Örebro län. 3 947 inv. 1954, därav
728 i östansjö municipalsamhälle
och 1 046 i Vretstorps
municipalsamhälle. Kommunen bildad 1952
genom sammanslagning av
Tånger-åsa och Viby. — 2. Församling i
Vifolka kommun i v. mellersta
Östergötlands län. 979 inv. 1954. — 3.
Det äldsta cisterciensklostret i
Svealand, grundat omkring 1150 nära
Sigtuna, omkring 1180 flyttat till
Julita.

Viby, Marguerite (f. 1909), dansk
skådespelerska. Började på Helsingörs
sommarteater 1927, blev snart stor
favorit på de köpenhamnska
revy-och operettscenerna. Gästspel på
Vasateatern i Stockholm 1940.
Film-debuterade 1932. Filmer bl. a. Milly,
Maria och jag (1938) och Fröken
Kyrkråtta (1941).

Vibyggerå, församling i Ullångers
kommun i s.ö. Ångermanland,
Väs-ternorrlands län, 1 655 inv. 1954.

Vibyholm, gods i Sparreholms kommun,
Södermanlands län, på en holme i
sjön Båven. Huvudbyggnaden
uppförd 1622—26, ombyggd på 1700—
1800-talen. Stor porträttsamling.
Sedan 1783 fideikommiss inom ätten
Bonde, 3405 K.

Wicander, Hjalmar (1860—1939),
affärsman, direktör i AB Wicanders
korkfabriker 1905—19, donator,
överlämnade en förnämlig samling
miniatyrer till Nationalmuseum,
donerade en fond till Konstakademien
samt testamenterade sin villa
»Lust

4976

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free