Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Virserum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIRSERUM
VISSELTOFTA
idealistisk och traditionell med
dragning åt det idylliska. Bland
hans arbeten märkas Dikter (1876),
Under furor och cypresser (1896)
och Lefnadsteckningar (1900), 27,
3337.
Virserum. 1. Kommun i ö. Småland,
Kalmar län. 5 222 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Jä-reda och Virserum. — 2.
Municipalsamhälle i V. 1, 42 km s.v. om
Vimmerby. 2 259 inv. 1954. Livlig
handel. Många snickeri- och
möbelfabriker, 3111 K.
Virta bro, träbro över Koljonvirta
ström, 4 km n. om Idensalmi,
mellersta Finland, bekant genom
Sandels’ seger över ryssarna 27 okt.
974.
Vir’tanen, Artturi I. (f. 1895),
finländsk biokemist, professor vid
Helsingfors’ universitet. Särskilt
ryktbar för sin metod att konservera
färskt foder, för vilken han erhöll
nobelpriset i kemi 1945. Se A. I.
V.-foder, 1062.
Virtuell bild (lat. vir’tus, kraft),
skenbild, spegelbild; bilden sådan den
ter sig för det öga som blickar in
i en spegel, ett mikroskop eller en
kikare. — Motsats: verklig eller
reell bild.
Virtuo’s (lat., virtus, duglighet),
mästare, vanligen i betydelsen tekniskt
skicklig, briljant. — Virtuosite’t,
(tekniskt) mästerskap i en
konstart, 2383.
Virulen’s, grad av giftighet hos ett
virus. — Virulen’t, smittsam, giftig.
Virungabergen eller Kirungabergen,
vulkangrupp i ö. Centralafrika, n.
om Kivusjön på gränsen mellan
Belgiska Kongo och Uganda. Högsta
toppen, den utslocknade vulkanen
Karisimbi, når 4 500 m ö. h.
Vi’rus (lat., gift), sjukdomsalstrande
smittämne. I allmänhet menas med
V. s. k. ultravisibla eller filtrerbara
virus, som i motsats till bakterier
äro så små att de ej kunna ses i
vanliga mikroskop eller kvarhållas
av vanliga bakteriefiltrar. Till sin
natur utgöras V. av
nukleoprotei-der (kemisk förening av
nuklein-syra och äggviteämne) med en
molekylvikt, som är mycket större än
vanliga äggviteämnens.
Barnförlamning, influensa, smittkoppor,
mässling, mul- och klövsjuka m. fl.
sjukdomar förorsakas av virus, 3703.
Virveldykare eller vattenkretsare,
Gyri’nidae, stor skalbaggsfamilj. Hit
hör virvelbaggen, Gyri’nus nata’tor,
längd 7 mm, äggrund, glänsande
svartgrön. Simmar med de två
bakre, årlika benparen livligt omkring i
kroklinjer på stillastående vatten
och dyker, om den blir skrämd.
Lever av smådjur. Allmän i hela
landet.
Virvelströmmar eller
Foucaultström-mar, elektriska strömmar som
uppstå i metallföremål, vilka
genomträngas av ett växlande eller
rörligt magnetiskt fält. V. ha
bromsande inverkan på rörelsen och
utnyttjas bl. a. vid elektriska mätare.
Virvelvind, spiralformig luftström, i
vars centrum lufttrycket är lägre
än i omgivningen.
Wis., förkortning för Wisconsin, USA.
Visavi’ (fr. vis-å-vis, ansikte mot
ansikte), mitt emot.
Visborg. 1. Medeltida fäste i Visby,
uppfört 1411 och starkt befäst.
Förstördes av danskarna 1679, senare
ytterligare raserat. — 2. Wisborg,
luxemburgsk grevetitel, som 1892
förlänades prins Oscar Bernadotte
och hans ättlingar. 1951 förlänades
även Sigvard, Lennart och Carl
Jo
han Bernadotte titeln greve av
Wisborg.
Visby, Gotlands enda stad, belägen
på öns v. kust. 15 016 inv. 1954. Säte
för landshövdingen i Gotlands län
och biskopen i Visby stift.
Läroverk. Lasarett. Förläggningsort för
Gotlands artillerikår (A 7),
Gotlands infanteriregemente (I 18), ett
kompani ur Göta pansarregemente
(P 1) och ett batteri ur Stockholms
luftvärnsregemente (Lv 3). God
hamn. Stor turist- och badort.
Utvecklades redan på 1100-talet till
ett internationellt handelscentrum,
1412 K, 1552 B, 1553, 3704.
Visby stift, omfattar Gotland, Fårö
och Gotska Sandön. 3 140 km2, 58 129
inv. Stiftsstad Visby. V. bildades
1570 genom utbrytning från
Linköpings stift.
Vischer, Peter d. ä. (omkring 1460—
1529), tysk bildhuggare. Hans
huvudverk, Sebaldusgraven i
Nürnberg (1508—19), visar med sin
bal-dakinartade uppbyggnad en
egenartad blandning av sengotik och
renässans.
Visch’nu eller Vish’nu, en av de
förnämsta hinduiska gudomligheterna,
vars märkligaste karakteristika är
hans nedstigande (avatara) till
jorden i olika inkarnationer, av vilka
de mest kända äro Krishna och
Rama.
■Wisconsin [oiskån’sin], stat i n.
mellersta USA, mellan Lake Superior
och Lake Michigan. 143 150 km2,
3 545 000 inv. 1953. Huvudstad
Madi-son. Upptagen som delstat i
unionen 1848, — 1320, 1321 K.
Wisconsin River [oiskån’sin riv’a],
vänsterbiflod till övre Mississippi.
950 km lång, nedre loppet
segelbart.
Visconti [-kån’-] (lat. vice’comes,
vi-cegreve, stadsherrens
ställföreträdare), lombardisk furstesläkt. Sin
största maktställning nådde släkten
med Gian Galeazzo (1351—1402),
som erhöll hertigvärdigheten och
behärskade nästan hela Norditalien.
Viscount [vai’kaont], engelsk adlig
värdighet, i rang mellan earl och
baron. Jfr Vicomte och Adelstitlar.
Visdomständer, namn på de bakre
oxeltänderna. Komma fram vid 17
—20 årsåldern. Utebliva dock ibland
helt, 3574.
Vise, fullbildad Bihona, 352.
Visent’, europeisk bisonoxe, Bos
(Bi’-son) bona’sus. V. når en längd av
3,5 m, boghöjd 1,8 m och väger
mellan 500 och 700 kg. Har tjockt,
blekt kastanj ebrun päls, kraftig
hals, kort svans och korta ben.
Förekom förr över större delen av
Europa, kvarlevde i Kaukasus och
Bialowiezaskogen i Polen till
första världskriget. I Sverige finnas V.
på Skansen, Stockholm, och i
skyddat område i Västmanland, 402 B,
2693.
Vise’ring, tillstånd att inresa och
uppehålla sig i annat land. V. lämnas
av det främmande landets legation
eller konsulat i hemlandet och
in-stämplas i passet. Efter
världskriget är numera
viseringsskyldighe-ten avskaffad flertalet europeiska
länder emellan. — Visera, granska,
t. ex. ett pass.
Vishnu, se Vischnu.
Visi’bel (lat. visib’ilis), synlig.
Visingsborg, se Visingsö, 3111 K, 3112.
Visingsö, ö i s. delen av Vättern v.
om Gränna i Småland. 24,5 km2.
952 inv. 1954. Egen kommun. Två
märkliga medeltidskyrkor:
Brahe-kyrkan och Kumlaby ödekyrka,
ruiner av Näs borg och
Visings-borgs slott* På 1100-talet var Näs
konungaresidens, på 1600-talet
Visingsborg centrum i Per Brahes
grevskap, 3111 K, 3112.
Visingsöserien, fossilfri lagerserie,
bestående av konglomerat, sandstenar
och skiffer, som utgör bottnen i
större delen av Vättern och
förekommer på spridda ställen framför
allt längs sjöns ö. strand. V. är
sannolikt av prekambrisk ålder.
Vision [visjo’n] (lat. vide’re, se), syn,
uppenbarelse; synhallucination. —
Visionä’r, visionsartad; en som har
visioner (ofta i överförd
bemärkelse).
Visi’r (fornfr. vis, ansikte),
hjälmgaller, skydd för ansiktet. Ingick i
medeltidsriddarens utrustning.
Visi’rskiva, mattslipad glasskiva, som
i en kamera placeras på plåtens
plats och på vilken bilden blir
synlig. Användes före exponeringen för
erhållande av exakt inställning. En
motsvarande anordning med fast V.
finnes i spegelreflexkameror.
Visitatio’n (lat. visita’re, besöka),
granskningsbesök, undersökning.
Visite’ra, undersöka, efterse.
Viskafors, industriort i s.v.
Västergötland vid Viskan, 12 km s. om Borås.
2165 inv. 1951. Stora gummi- och
textilfabriker.
Viskan, vattendrag i Västergötland
och Halland, från sjön Tolken (226
m ö. h.) ö. om Borås till
Klosterfjorden av Kattegatt. 140 km lång,
flodområde 2 100 km2. Kraftverk.
Mellersta delen av Viskadalen är en
betydande textilindustribygd, 465,
1531 K, 1532.
Viskositet (lat. viscum, fågellim), grad
av trögflutenhet, ett mått på den
inre friktionen i en vätska eller
gas. V. hos t. ex. oljor mätes
vanligen medelst en viskosimeter och
kan anges i t. ex. Engler-grader.
— Absoluta mått på V. äro pois
(för »dynamisk» V.) och stok (för
»kinematisk V.).
Visko’smetoden, den vanligaste
metoden för framställning av rajon
(»konstsilke») och cellull. — Viskos
kallas den tjockflytande lösning som
erhålles då natronbehandlad
cellulosa upplöses i kolsvavla.
Wi’sla, polska namnet på Weichsel,
2691 K.
Vislanda. 1. Kommun i s. Småland,
Kronobergs län. 3 402 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Blädinge och Vislanda. — 2.
Municipalsamhälle i V. 1, 23 km s.v. om
Växjö, 1025 inv. 1954.
Wis’mar, stad i delstaten
Mecklenburg, n. Tyskland. 42 018 inv. 1946.
— W. tillhörde 1648—1803 Sverige.
Märkliga medeltida kyrkor. Varvs-,
maskin- och livsmedelsindustri. God
hamn, 3368, 3559 K.
Vismut, spröd metall, kemiskt tecken
Bi, atomvikt 209,00, atomnummer
83, täthet 9,80. Förekommer i
naturen dels gedigen, dels som
vismut-glans. Användes för framställning
av lättsmälta legeringar, t. ex.
Ro-ses och Woods metall, 207.
Vismutglans, vismutmineral, bestående
av vismutsulfid.
Visnum, kommun i s.ö. Värmlands
län. 5 958 inv. 1954, därav 1 683
i Björneborgs municipalsamhälle.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Radskoga, Södra
Råda, Visnums-Kil och Visnum.
Visnums-Kil, församling i Visnums
kommun i s.ö. Värmlands län. 582
inv. 1954.
Vissefjärda, kommun i s.ö. Småland,
Kalmar län. 3 944 inv. 1954.
Visseltofta, församling i Vittsjö
kommun i n. Skåne, Kristianstads län.
710 inv. 1954.
4986
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
