Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vinterkonungen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERKONUNGEN
af WIRSÉN, CARL DAVID
Vin’ca mi’nor, familjen
vridblommiga, krypbuske med motsatta,
övervintrande blad och blå blommor.
Allmänt odlad, ofta förvildad. Se
även Pyrola, färgpl. vid art.
Blommor.
Vinterkonungen, benämnes Fredrik V
av Pfalz, emedan han var konung
av Böhmen blott vintern 1619—20.
Vinterolympiader, OS för vintersport
med tyngdpunkt på skidor, skridsko,
ishockey och bobsleigh, ha
arrangerats 1924 i Chamonix, 1928 och
1948 i S :t Moritz, 1932 i Lake Placid,
1936 i Garmisch-Partenkirchen samt
1952 i Oslo. Vinter-OS 1956 hålls i
Cortina d’Ampezzo.
Vinterpalatset, f. d. kejserliga
palatset, nu konstmuseum i Leningrad,
uppfört av B. Rastrelli 1731—64, en
av stadens främsta
barockbyggnader, 2154, 2904.
Winters, Shelley (f. 18/8 1922),
amerikansk skådespelerska, kom 1944
till filmen som sångerska. Efter
några år av lättare roller
uppdagades hennes dramatiska talang.
Filmer bl. a. Tusen och en natt
(1945), En plats i solen (1951),
Telefon från en främling (1952).
Vintersolståndet, den tidpunkt på
norra halvklotet, då solen har sin
lägsta middagshöjd. Inträffar den
22 december, vilken alltså är årets
kortaste dag.
Winterthur [-tor], stad i kantonen
Zürich, n. Schweiz, 20 km n.ö. om
Zürich. 69 200 inv. 1953. Stora
maskinfabriker, väverier, kemisk
industri, 2955 K.
Vinteråsa, äldre form för Vintrosa.
Winther, Christian (1796—1876), dansk
skald. W. framstår som en av den
danska romantikens främsta,
särskilt i diktcykeln Til Een (1843)
och Hjortens Flugt (1855), 674.
Vinthund, namn på flera hundraser
(engelsk, rysk, persisk V.,
afghanhund m. fl.), vilka användes vid
hetsjakt och kapplöpningar men
mest hålles som sällskapshundar.
Hit räknas skotska hjorthunden och
irländska varghunden (höjd 1 m,
den största hundrasen). Se Whippet,
1667.
Vintrosa, församling i Tysslinge
kommun i n. Närke, Örebro län. 1361
inv. 1954.
Wintzell, John (f. 16/7 1882), pedagog
och folkbildningsman, banbrytare
för en modern sexualundervisning,
fil. dr. 1918, lektor vid
folkskole-seminariet i Luleå 1921—34,
adjunkt i Stockholm 1935—47. W. har
varit synnerligen verksam för
sexu-alupplysning både i tal och skrift
och har utg. bl. a. Sexualkunskap
för ungdom (1953).
VinyT, organisk radikal. Ingår i ett
flertal tekniskt viktiga föreningar,
bl. a. vinylklorid och vinylacetat.
Vinättika, vinä’ger (fr. vinaigre),
f ramställes genom ättiksyrajäsning
av lättare viner.
Vinön, största ön i Hjälmaren. 4,5
km2 ca 300 inv. Fiske.
Vi’o!a, se Violsläktet.
Viol’a [viåTa], ital., den äldre grupp
av stråkinstrument som varit
föregångare till våra vanligaste
stråkinstrument. Bland de olika arterna
må nämnas V. da gamba (knäfiol),
V. da braccio [bratj’å] (armfiol)
samt V. d’amore [damå’re]
(kärleks-fiol). De hade minst sex strängar,
flat botten och mildare ton än våra
violininstrument. Numera är V.
namnet på altviolinen (se d. o.),
2381 B.
VioJi’n, den vanliga violintypens
minsta stråkinstrument. Den har vuxit
fram ur olika medeltida föregångare
(fidlan, rebec m. fl.) och intar nu
rangplatsen inom såväl sin
instrumentfamilj som den moderna
konsertorkestern i dess helhet.
Cre-mona i Italien var under 1600- och
1700-talen känt för sina
framstående violinbyggarfamilj er (Guarneri,
Amati, Stradivari), 2386.
Viollet-le-Duc [vjålä’ la dyk’], Eugène
Emmanuel (1814—79), fransk
arkitekt och konsthistoriker. V. gjorde
sin betydelsefullaste insats som
statlig inspektör vid restaurerande av
medeltida byggnadsverk.
Viololja, äkta, extraheras ur
luktviolers blommor. Violrotsolja, som
pressas ur rotstockar av Iris-arter, går
även men oriktigt under beteckning
V.
Violoncell (ital., vanligen förkortat
cello), stort stråkinstrument av
violintyp med varm och sjungande ton.
V. stödes vid spelning mot golvet
och hålles mellan den spelandes
knän. Allmänt känd först omkring
1650, blev V. snart populär som
solo- och kammarmusikinstrument
och trängde ut viola da gamban,
2386, 2387 B.
Violrot, Rhizo’ma i’ridis, den skalade
rotstocken av flera i
Medelhavsområdet vilt växande Irisarter.
Innehåller det violdoftande ämnet iron
samt stärkelse. Användes inom
parfymindustrien i puder, tandpulver
m. m.
Violsläktet, Vi’ola, familjen
Viola’-ceae, har 20 arter i Sverige. Se
Luktviol, Lundviol, Styvmorsviol.
Violträ, mörkbrunt, hårt och tungt,
violdoftande trä som erhålles från
två i Australien växande
Akaciaarter. V. är eftersökt för finare
snickeriarbeten.
Viotti, Giovanni Battista (1753—1824),
italiensk violinist och tonsättare,
skrev bl. a. 29 violinkonserter och
framstår i sitt sätt att skriva för
violin som en av grundarna av det
moderna violinspelet.
Vipa, se Tofsvipa, 1274, 3572.
Vippa, blomställning hos vissa gräs,
varvid småaxen sitta samlade i
klase, som hos havre.
Vippfyr, äldre typ av fyr vid vilken
en »eldkorg» hölls lyftad till önskad
höjd medelst en grov vipparm, 1252.
Vira, metallduk av fosforbrons eller
rostfritt stål i form av ett ändlöst
band i t. ex. pappersmaskiner. På
den rörliga V. rinner
pappersmassan ut, varvid en del vatten snabbt
genomrinner och kvarlämnar en våt
pappersbana, som efter pressning (i
guskpartiet) går till maskinens
torkparti, 2614, 2615 B.
Vira, ett slags kortspel.
Vi’rak (ty. Weihrauch), rökelse.
Virchow [fir’chå], Rudolf (1821—1902),
tysk läkare, professor i patologi i
Berlin. Är grundläggare av den
moderna patologiska anatomin och en
av de första som framhållit den
stora betydelse livsprocesserna i
kroppens celler ha för vår hälsa.
Virdar, invånare i Värend, 3112.
Wire [oaj’a], eng., mångtrådig lina,
vanligen av varmgalvaniserad,
seg-härdad ståltråd. Även »böjligt
tågvirke», vars sektion endast till
mindre del består av ståltråd.
Vireda, församling i Hullaryds
kommun i n. Småland, Jönköpings län.
719 inv. 1954. Senare tillbyggd
medeltida timmerkyrka.
Wirén, Arne (f. 13/12 1908),
operasångare (baryton), anställd vid
Kungl. teatern i Stockholm sedan
1941 och har där varit en utmärkt
tillgång i karaktärsroller. Även
regissör samt operettsångare.
Wirén, Dag (f. 15/10 1905), tonsättare,
var musikanmälare i Svenska
Morgonbladet 1938—46. Har skrivit fyra
symfonier, konserter, scen- och
filmmusik, pianostycken m. m. som
uppmärksammats även i utlandet.
Särskilt omtyckt är hans Serenad
för stråkorkester (1937), 3346.
Virestad, kommun i s. Småland,
Kronobergs län. 2 917 inv. 1954.
VirgiTius, särskilt under medeltiden
brukad namnform för Vergilius.
Virgi’n, Christian Adolf (1797—1870),
konteramiral och diplomat,
befälhavare på fregatten Eugenie under
världsomseglingen 1851—53. V. var
sändebud i London, Köpenhamn och
Haag under åren 1854—60 och var
agent för Oscar I:s skandinavistiska
politik.
Virgi’n, Eric (1876—1950),
generalmajor, chef för flygvapnet 1931—34.
Var 1934—35 politisk och militär
rådgivare åt kejsaren av Abessinien
och utgav Abessiniska minnen
(1936), 866.
VirginaT (lat. virgo, jungfru),
jungfrulig. — Inom musiken en mindre
cembalo, liknande en spinett (se
d. o.). V. var vanlig i England på
1500- och 1600-talen, 2379.
Virginia [vadjin’ja], stat i ö. USA, vid
Chesapeakeviken och kring James
River, når i v. Alleghanybergen och
Appalachiska dalen. 110 400 km2,
3 568 000 inv. 1953. Huvudstad
Rich-mond. — Kolonin V., uppkallad
efter »jungfrudrottningen» (lat.
vir’go) Elisabet, grundades 1584—
87 av W. Raleigh, men först efter
1609 tog inflyttningen någon större
fart. En av de ursprungliga
unions-staterna, 1320, 1321 K.
Virgin Islands [va’djin aiTands],
Jungfruöarna, ögrupp i Västindien, den
västligaste i Små Antillerna. De
västra öarna, Saint Croix, Saint
Thomas och Saint John utgjorde
från slutet av 1600- och början av
1700-talet fram till 1917 en dansk
koloni och tillhöra sedan sistnämnda
år USA. 344 km2, 26 665 inv. 1950.
Huvudstad Charlotte Amalie. De
övriga (174 km2, 6 508 inv. 1949)
tillhöra England och ingå i kolonin
Leeward Islands, 1320.
Virginite’t (lat. vir’go, jungfru),
jungfrudom, jungfrulighet.
Vir’go, lat., jungfru. — Även
benämning på stjärnbilden och
djurkretstecknet Jungfrun.
Virihaure, fjällsjö i översta delen av
Stora Lule älvs sjökedja, n.
Lappland. 108 km2, 580 m ö. h., 138 m
djup, 2135 K.
ViriT (lat. vir’, man), manlig,
man-bar.
Virke, församling i Harrie kommun
i v. Skåne, Malmöhus län. 137 inv.
1954.
Wirkkala, Tapio (f. 1915), finländsk
konsthantverkare. W. har utfört
enkla, utsökta träfat samt
raffinerade glas, bl. a. för littala glasbruk.
Virsbo, bruk i n. Västmanland vid
Kolbäcksån, känt sedan 1500-talet.
Ca 1 000 inv. Mekanisk verkstad,
såg, 641 K.
1. Wirsén, Gustaf Fredrik (1779—
1827), greve, statsman, blev 1811
statssekreterare för finansärendena
och följande år för krigsärendena,
1818 president för statskontoret och
1824 statsråd. W. var en ledande
kraft bland Karl XIV Johans
rådgivare och kännetecknades av stor
arbetsförmåga, stark vilja och ett
klart förstånd, 28.
2. af Wirsén, Carl David (1842—1912),
skald, kritiker, Svenska Akademiens
sekreterare 1884—1912. Som
kritiker visade W. en oböjlig
konservatism och ställde sig i opposition till
80- och 90-talens litterära
strömningar. Själv tillhörde han
signaturpoeternas krets och hans lyrik är
4985
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
