Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Witte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de WITTE, EMANUEL
VLADIMIR DEN STORE
län. 331 inv. 1954. I V. ligger
Fer-ringe flygfält.
de Witte, Emanuel (1617—92),
holländsk målare, har främst utfört
kyrkointeriörer i enkel ren stil,
med en av Vermeer inspirerad
ljusskildring, 1643.
Wittelsbach, sydtyskt furstehus, som
regerade i Bayern 1180—1918. En
gren av huset W.,
Pfalz-Zweibrüc-ken, uppsteg med Karl X Gustav
på Sveriges tron. Även
unionsko-nungen Kristofer av Bayern
tillhörde huset W.
Witten, stad i delstaten
Nordrhein-Westfalen, v. Tyskland, vid Ruhr
12 km s.v. om Dortmund. 81700
inv. 1952. Järnverk, glasbruk,
kemisk industri.
Wi’ttenberg, stad i delstaten
Sachsen-Anhalt, vid Elbe. 41304 inv. 1946.
Rik på minnen från Luthers tid.
Universitet, grundat 1502. Flodhamn.
Livsmedels- och maskinindustri,
2211, 3559 K.
Wittenberg, Arvid (1606—57), greve,
fältmarskalk. Var tidtals svensk
överbefälhavare i 30-åriga kriget.
Utmärkte sig även i Karl X
Gustavs krig mot Polen, erövrade
Kra-kow men nödgades 1656 uppgiva
Warszawa och dog i fångenskap.
Vitter, ursprungligen vettig, kunnig,
vis; sedermera skönlitterär,
littera-turälskande. — Vitterhet, förr
kunnighet, lärdom; under 1700-talet
främst beteckning för humanistisk
bildning; numera skönlitteratur.
Vitterhetsakademien, ett av Lovisa
Ulrika 1753 stiftat samfund, vars
verksamhet syftade till att
»frambringa en ren smak, ett städat
tän-ke- och ett hyfsat skrivsätt».
Årligen utlystes tävlingar i historia,
vältalighet och poesi. V. nedlades
vid drottningens död 1782 och dess
funktioner övertogs sedermera dels
av Svenska Akademien, dels av
Vitterhets-, Historie- och
Antikvitetsakademien, stiftade 1786.
Vitterhets-, Historie- och
Antikvitetsakademien, stiftades 1786 av
Gustav III i syfte att återuppliva
Vitterhetsakademien. Vid 1800-talets
slut ägnade sig V. huvudsakligen
åt arkeologisk forskning. 1933
om-bildades den och numera är
Kungliga V., i dagligt tal kallad
Vitterhetsakademien, en akademi
gemensam för de humanistiska
vetenskaperna, 28.
Vitterhetssamfundet, se Svenska
vitterhetssamfundet.
Vitterlek, litterär verksamhet.
Vittinge, Kommun i v. Uppland,
Västmanlands län. 2 590 inv. 1954.
Vittne, person som i rättegång har
att avgiva berättelse (vittnesmål)
om fakta av betydelse för målet.
Vittnesmål skall i regel föregås av
vittnesed eller försäkran om att
tala sanning. Regler i 36 kap.
rättegångsbalken.
Vittnespsykologi eller utsagopsykologi,
den gren av rätts- eller
kriminalpsykologin som sysslar med
tillförlitligheten hos avgivna utsagor med
hänsyn till riktigheten i den
ursprungliga iakttagelsen, ev.
förvanskningar (kompletteringar,
tillrättaläggningar m. m.) före utsagans
avgivande samt formen för förhöret
och frågans formulering i detta
sammanhang. -— I Sverige har de
vittnespsykologiska synpunkterna
med skärpa framhållits av bl. a. A.
Wachtmeister. (Vad är sanning?,
1933) och V. Fellenius.
Vittring. 1. Den geologiska
företeelsen, att berg och jordarter under
inverkan av klimatet nedbrytas och
sönderdelas. Man talar dels om
ke
misk V., dels om mekanisk, 1375. —
2. Inom kemin vattenhaltiga
kristallers sönderfall till pulver genom
avdunstning av vatten vid förvaring
i luft. — 3. Djurarters
karakteristiska lukt, vilken vid jakt
vägleder hunden.
Vittringsjordar, jordarter som bildats
genom förvittring av berggrunden
på platsen, 1856.
Wittrock, Georg (f. 9/8 1876),
historiker, professor i Uppsala 1923—41.
Har särskilt behandlat ämnen i
1600-talets svenska historia samt
den allmänna historien under tiden
1870—1914.
Vittsjö. 1. Kommun i n. Skåne,
Kristianstads län. 4 342 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Verum, Visseltofta och Vittsjö. Vid
V. överraskades en svensk trupp av
danskarna 11 febr. 1612, varvid
Gustav II Adolf var nära att
drunkna på Vittsjöns is. — 2.
Stationssamhälle i V. 1, 21 km n.v. om
Hässleholm nära Smålands gräns.
1 074 inv. 1951. Träindustri, 3089 K.
Vittskövle. 1. Församling i Degeberga
kommun i ö. Skåne, Kristianstads
län. 955 inv. 1954. Kyrka från
början av 1400-talet med
kalkmålningar från 1470-talet av den s. k.
Vitt-skövlemästaren. — 2. Gods i V. 1
med en av de bäst bevarade skånska
renässansborgarna, uppförd 1553—60,
bestående av fyra slutna längor med
två diagonalt ställda hörntorn och
omgiven av vallgrav, 667, 3089 K.
Vittskövlemästaren, anonym
kyrko-målare, verksam under
1460—70-talen, har bl. a. utfört
kalkmålningar i Vittskövle, Gladsax och
Köpinge kyrkor i Skåne.
Wi’ttstock [-sjtåk], stad i delstaten
Brandenburg, n.ö. Tyskland. Ca
9 460 inv. 1946. Här besegrade
Johan Banér 24/9 1636 en överlägsen
kejserlig och sachsisk här, 269.
Vit tusensköna, se Nysört.
Vitval eller vitfisk, Delphinap’terus
leu’cas, en art av familjen delfiner.
Når 5 m längd, är som fullvuxen
helt vit. Lever i de arktiska haven
och går upp i där utmynnande
floder, 3634.
Witwatersrand [holländskt uttal [-vitt-va’tarsrant],-] {+vitt-
va’tarsrant],+} The Rand [Sa ränd],
höjdsträckning i s.v. Transvaal,
Sydafrikanska unionen, v. och ö.
om Johannesburg, världens
rikaste guldgruvedistrikt, fyndigheterna
upptäckta 1885.
Witz, Konrad (d. omkring 1447), tysk
målare. Tog intryck av den
nederländska konsten men utvecklade en
säregen stil med starkt plastisk
verkan och realistisk natur- och
ljusskildring. Hans främsta verk är
Petrusaltaret för katedralen i
Genève (1444), vars ena flygel,
Petrus’ fiskafänge, har den första
autentiska landskapsskildringen i tyskt
måleri.
von Witzleben, Erwin (1881—1944),
tysk generalfältmarskalk. Deltog i
första världskriget och var i andra
världskriget bl. a. befälhavare för
avsnittet Rhen—Mosel och segrade
i Lothringen 1940. Var 1944 en av
ledarna för statskuppen mot Hitler
och hängdes s. å.
Vitön, no. Kvitöya, Gilles’ ö, den
östligaste ön i Svalbard, 80 km ö. om
Nordöstlandet, nästan helt täckt av
is. 260 km2. Här anträffades 1930
kvarlevorna av Andrées expedition,
100, 101 B, 2687 K.
Vivace [viva’tja], ital., musikterm:
livligt, hastigt.
VivaFdi, Antonio (ca 1680—1741),
italiensk tonsättare och violinist, blev
mest berömd i utlandet, särskilt för
sina violinkonserter (över 100),
vilka voro av stor betydelse för
formens utveckling och snabbt vunno
efterföljare i alla länder, 1824,
2380.
WivalTius, Lars (1605—69), skald, var
född på gården Vivalla utanför
Örebro och genomvandrade under
ständiga äventyr stora delar av Europa.
Han uppträdde som baron Erik
Gyl-lenstierna och vann därmed den
rika skånska adelsdamen Gertrud
Grijp. Bedrägeriet avslöjades, W.
blev dömd till döden och satt i flera
år fängslad på Kajaneborg i
Finland men benådades slutligen och
slog sig ned i Stockholm, där han
blev auditör vid gardet. De bästa
av hans dikter, som kommo till
under fängelsetiden, ha en frisk
och äkta folkviseton och röja en
levande naturkänsla, 3333.
Vivari’ni, Antonio (omkring 1415—84),
italiensk målare, grundare av
Mu-ranoskolan, vars strängt
komponerade och starkt detaljrealistiska stil
han utbildade jämte brodern
Bar-tolome’o (1432—1500).
Vi’vat, lat., leve! Må han (hon) leva!
Vive [viv’], fr., leve! — V. le roi
[la roa’], leve konungen!
Viveväxter, Primula’ceae, sambladig
familj med dubbelt hylle, 5
ståndare motsatta kronflikarna,
översittande fruktämne och fröhus. I
Sverige 9 släkten, bland dem Glaux,
Lysimach’ia, Pri’mula, TrientaTis.
Viviani’, René (1863—1925), fransk
politiker, deltog i bildandet av
förenade socialistpartiet 1905. Var vid
världskrigets utbrott 1914
konseljpresident och utrikesminister men
ombildade regeringen till en
sam-lingsministär. 1915—17
justitieminister i ministären Briand. V. var
delegat vid NF:s första möte i
Genève 1920.
Vivisektio’n (lat. viv’us, levande, och
seca’re, skära), vetenskapligt
experimenterande med levande djur.
Ursprungligen menades med V. endast
de operativa ingreppen.
Försöksdjuret befinner sig under V. i djup
narkos.
Vivlar, snabelbaggar, familjen
Curcu-lio’nidae bland skalbaggarna med
40 000 arter. Ha huvudet utdraget
till en snabel. Se Kornvivel,
Kot-tevivel, Nötvivel, Snytbaggar.
Vivsta-Näs, förutvarande
municipal-samhälle i ö. Medelpad vid
Alnö-sundet och Vivstavarvs fabriker,
sedan 1 jan. 1947 del av Timrå
köping. Sågverk, massaindustri,
kartong- och spritfabrikation, 3066.
Vivö’r (fr. viveur), »lebeman», en som
»lever om», njutningslysten och
utsvävande person.
Vix’it, dum vixit, lae’tus, lat., han
levde glad så länge han levde,
Stiernhielms livsmaxim.
Vizcaya, Golfo de V. [gål’få öe [-vib-kaj’a],-] {+vib-
kaj’a],+} sp., Biscayabukten.
V. L., förkortning av Vattenlagen.
Vlaardingen [fla’r-], stad i provinsen
Sydholland, v. Nederländerna, 10
km v. om Rotterdam. 54 994 inv.
1954. Medelpunkt för det
nederländska sillfisket. Stor import av
järnmalm.
Vladi’mir, stad i Sovjetunionen, vid
Okas biflod Klazma, 105 km s.v. om
Ivanovo. 67 000 inv. 1939. 1169—
1328 huvudstad i storfurstendömet
V., flera märkliga kyrkobyggnader
frän denna tid. Trädgårdsodling.
Vladimir den store (d. 1015), rysk
storfurste 980. Lät döpa sig i
samband med giftermålet med den
bysantinska prinsessan Anna. Han
utbredde med våld kristendomen i sitt
rike och förklarades efter sin död
4988
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
