Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vladislav ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VLADISLAV I LOKITEK
WOLFE, THOMAS
för helgon. Han har varit ett
omtyckt motiv i rysk hjältedikt och
även behandlats av E. J. Stagnelius.
Vla’dislav I Lokitek (den alnshöge)
(1260—1333), konung av Polen 1320.
Var en framstående regent,
upprättade ett välde över hela Polen och
lät kröna sig till konung.
Vla’dislav IV (1595—1648), konung av
Polen 1632, son till konung
Sigismund. Förlorade i samband med
dennes avsättning arvsrätten till
Sveriges krona men valdes till
faderns efterträdare i Polen. Ingick
1635 fördraget med svenskarna i
Stuhmsdorf.
Vladivostok [-våståk’], huvudstad i
Havsregionen, ö. Sovjetunionen, vid
Stilla havet, n.ö. om Korea på en
halvö i Peter den stores vik. 206 000
inv. 1939. Sovjetunionens förnämsta
stillahavshamn, vanligen isfri, starkt
befäst örlogsbas. Universitet.
Livsmedels- och varvsindustri. Fiske.
Ändpunkt för den transsibiriska
banan, 170 K, 3164, 3166.
de Vlaminck [vlamän^k’], Maurice (f.
1876), fransk målare av flamländsk
börd, tillhörde ursprungligen
fau-visterna, vars dekorativa konst han
dock tog avstånd från och
utvecklade en starkt uttrycksfull
land-skapsstil med starka motsättningar
mellan mörka och ljusa färger.
Vlassov, Andrej (1900—46), rysk
general. Officer i röda armén 1919.
V. tillfångatogs av tyskarna 1942,
grundade en antibolsjevistisk
rörelse, V.-rörelsen, och organiserade
under tysk ledning en rysk
armékår, bestående av krigsfångar och
överlöpare. Försökte övergå till
Västmakterna under striden om
Prag 1945 men tillfångatogs av
amerikanerna och utlämnades till
Sovjetunionen, där han avrättades
påföljande år.
Vlissingen [flis’-], eng. Flushing,
hamnstad i provinsen Zeeland, v.
Nederländerna, på ön Walcheren vid
mynningen av Wester-Schelde. 25 745
inv. 1954. överfart till England
(linjen Berlin—V.—Harwich).
Befäst. Varvsindustri, fiske. Badort,
319 K.
Wloclawek [vlåtsla’vek], stad i n.ö.
Polen, vid floden Weichsel. 54 847
inv. 1949. Gotisk katedral från
1300-talet. Flodhamn. Trä- och
maskinindustri.
van der Vlugt [fan’ der floch’t],
Leendert Cornelis (1896—1936),
holländsk arkitekt. I samarbete med
J. A. Brinkman (1902—49) skapade
V. några av den holländska
funktio-nalismens främsta verk, däribland
kaffe-, té- och kakaofabriken van
Nelle (1925—29) i Rotterdam.
VM, förkortning för Världsmästerskap
och Världsmästare.
WNW, internationell förkortning för
västnordväst (eng. west-north-west).
Wodehouse [ood’haos], P. Grenville
(f. 1881), engelsk författare. W. har
vunnit stor popularitet genom sina
många underhållningsböcker, fulla
av kvickhet och godmodig humor.
Bland det 40-tal av hans böcker
som översatts till svenska märkas
The inimitable Jeeves (1924, Den
oförliknelige Jeeves, sv. ö. 1931)
och Summer lightning (1929, Blixt
och dunder, sv. ö. 1935), 845.
Vodka [våt’ka] (ry„ lilla vattnet),
ryskt brännvin, i regel framställt
av spannmål. Är något svagare än
svenskt brännvin. Finns i många
sorter med olika krydd- och
smaksättningar.
Vogeserna [våge’-], fr. Les Vosges [le
våsj’], nord-sydligt bergland i ö.
Frankrike, delvis bildande gräns
mellan Lothringen och Elsass.
Motsvaras ö. om Rhen av Schwarzwald.
De högsta delarna bestå av gnejs
och granit. Högsta punkt Grand
Ballon (Grosser Belchen). 1423 m
ö. h. Boskapsskötsel och industri,
skogsbruk, 1142, 1143 K, 3562.
Vogler [få’gler], Georg Joseph (1749
—1814), tysk abbé, orgelvirtuos och
musikteoretiker, tonsättare,
verksam som kapellmästare vid
Kungliga teatern i Stockholm. Skrev en
mängd kyrkomusik men även
opera- och konsertmusik samt utgav
ett stort antal teoretiska verk. Hans
adventsång Hosianna sj unges ännu,
3346.
Vogt [fåkt], Karl (1817—95),
tyskschweizisk naturforskare och
politiker. Han ägnade sig åt anatomi,
zoologi och geologi och anslöt sig
till Darwins utvecklingslära, som
han populariserade i ofta polemiska
skrifter. Som politiker var V.
demokrat och radikal.
Vogt [fokt], Nils Collett (1864—1937),
norsk författare. V. blev tidigt
anhängare av radikalismen men
gjorde sin största insats som lyriker,
där han fortsatte traditionen från
Wergeland och Björnson, t. ex.
i diktsamlingarna Septemberbrand
(1907) och Hjemkomst (1917). Han
har också skrivit realistiska
prosaberättelser och dramer som spegla
tidens konflikter, 2535.
VoguTer, mongoliskt folkslag i v.
Sibirien mellan Uralbergen och Ob.
Ca 6 000 personer. Leva dels som
rennomader, fiskare och jägare, dels
som jordbrukare.
Wohlbrück, Adolph (f. 1900),
österrikisk skådespelare. Ämnade bli
clown, men blev i stället
skådespelare hos Reinhardt. Scendebut 1920,
filmdebut 1931. Filmade under
senare naziepoken i England under
namnet Anton Walbrook. Filmer
bl. a. Maskerad (1934), De röda
skorna (1945), Kärlekens hus (1950).
Wohlfart, Karl (1874—1943),
musikpedagog, främst känd genom sin
musikskola, grundad 1913, samt sin
tidigare mycket anlitade pianoskola
för nybörjare.
Wohlgemut [vå’lgamot], Michael (1434
—1519), tysk målare och
bildhuggare, främst verksam i Nürnberg,
Dü-rers lärare.
Wohlin, Nils (1881—1948),
nationalekonom och politiker. Blev
professor i statistik i Uppsala 1916, var
handelsminister 1923—24,
finansminister 1928—29 och
generaltulldi-rektör 1930—46. W. företog en rad
vetenskapliga undersökningar om
det svenska jordbruket under
1800-talet.
Das wohltemperi(e)rte Clavier, det
vältempererade klaveret, pianoverk
av J. S. Bach, omfattande två
samlingar med 48 preludier och fugor
i alla tonarter (1722 och 1740), —
248 B.
Voilå [voala’], fr., se där!, så där!
— Voilå tout [to], det är allt!, det
är hela saken.
Vojevod (slaviskt ord, härförare),
polsk benämning på ämbetsman,
som närmast motsvarar en svensk
landshövding. En V :s
förvaltningsområde kallas vojevodskap. — V.
betecknade under äldre medeltid en
högre hovämbetsman och senare
ståthållare, furste i slaviska länder.
Vojmsjön, långsträckt sjö i
Vilhelmina kommun, s. Lappland.
Avrinner genom Vojmån, en biflod till
Ångermanälven. 78 km2, 413 m ö. h.,
145 m djup.
Vojvodina [våi’vådina], autonom
provins i n.ö. Jugoslavien, v. om
Do
nau och Drava. 19 700 km2, 1 713 905
inv. 1953. Huvudstad Novisad.
Tillhörde före första världskriget
Ungern, 1888.
Voka’bel (lat. voca’bulum), lösryckt
ord, glosa.
Vokabulä’r, ordlista, ordförråd.
VokaTer, språkljud, alstrade med
stämbandsvibrationer och öppen
eller svagt förträngd munhåla. Med
V. avses även de bokstäver, som
beteckna vokalljuden, i svenskan:
a, e, i, o, u, y, å, ä, ö.
Vokali’s, sång enbart på vokaler.
Förekommer som sångövning (jfr
Sol-feggio).
Vokalism’, vokalsystem, samtliga
vokaler i ett språk eller en
språkgrupp.
Voka’lmusik, musik, komponerad för
sång, med eller utan
instrumental-ackompanj emang.
Woking [oå’king], stad i grevskapet
Surrey, s. England, 40 km s.v. om
Londons centrum. 54 020 inv. 1954.
Stor begravningsplats.
Vo!a’ng (fr. volant, flygande),
rynkad, veckad eller rundskuren
tygremsa, som användes till garnering
på klädesplagg, gardiner o. dyl.
Vol-au-vent [vållåvang’], fr.,
smör-degspastej, penslad med äggvita och
ägg, fylld med stuvning av fisk,
hummer, svamp eller grönsaker.
Serveras som smörgås-, lunch-,
mellan- eller supérätt.
Volca’noöama, se Vulkanöarna.
Volchov [vål’chåf], flod i n.v.
Sovjetunionen, avlopp för sjön Ilmen till
Ladoga. 224 km lång. Ett kraftverk,
Volchovstroj [-stråi], om 82 000 hk,
förser Leningrad med energi, 3158.
Voldema’ras, Augustinas (f. 1883),
litauisk universitetslärare och
politiker, 1918—19 stats- och
utrikesminister i det självständiga Litauens
första regering. Fick sina mandat
förnyade genom deltagande i
Sme-tonas statskupp 1926 men störtades
genom en ny kupp 1929. Dömdes
till straffarbete efter att ånyo ha
sökt gripa makten 1934, frigavs
1938 och lämnade landet samt blev
senare rysk medborgare, 700.
Wold-Torne, Oluf (1867—1919), norsk
målare. Målade porträtt, landskap,
figurmålningar och stilleben och
utbildade en lyriskt koloristisk och
dekorativ stil. Utförde ritningar
till olika konstindustriella föremål
och utövade inflytande på det
norska konsthantverkets utveckling.
2532.
Wolf, Endre (f. 6/11 1913), svensk
violinist av ungersk börd,
konsertmästare i Göteborgs
orkesterförening 1936—46, varefter han endast
uppträtt som solist i Sverige och
utlandet. Han ledde 1940—46
Wolf-kvartetten. G. 1938 m. Antoinette
W. (f. 1906), som ofta
ackompanjerar maken.
Wolf [vålf], Hugo (1860—1903),
österrikisk tonsättare av den
efterwag-nerska skolan. Han är ett av
romanslitteraturens största namn, som
i över tvåhundra sånger (främst
Mörikesångerna, Goethesångerna och
Italienisches Liederbuch) skapat
verk av stor dramatisk
uttrycksfullhet. Av hans övriga verk
märkas operan Der Corregidor (1896)
samt kammarmusikstycket Italiensk
serenad.
Wolfe [oolf] Thomas (1900—38),
amerikansk författare, som i sin delvis
självbiografiska romanserie med
Look homeward, angel (1929, Se
hemåt, ängel!, sv. ö. 1932) och tre
följande volymer, därav två
publicerade efter hans död, skildrar en
ung mans försök att finna sig själv.
4989
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
