- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4993

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vrena ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VRENA

VULKANISKA BERGARTER

1723), engelsk arkitekt. Började
som matematiker och astronom men
gjorde sin mest betydande insats
inom arkitekturen, där han jämte
Inigo Jones blev den främste
företrädaren för den palladianska
klassicismen. Studerade i Paris och
bedrev efter återkomsten till London
en storartad byggnadsverksamhet,
inte minst efter den stora branden
1666. Bland hans många såväl
kyrkliga som profana verk märks främst
St. Paulskatedralen i London (1675
—1710), 554, 833.

Vrena, församling i Bettna kommun
i s. Södermanlands län. 715 inv.
1954.

Vreta kloster, kommun i Östergötlands
län, 6 185 inv. 1954, uppkallad efter
det på 1160-talet anlagda
cister-cienserklostret, ett av medeltidens
mest betydande kloster, av vilket
nu blott ruiner återstå. Vid
klostrets instiftande övertogs en på
platsen redan befintlig kyrka, uppförd
vid 1000-talets slut och vars murar
ingå i kyrkans västra parti, den
s. k. lekmannakyrkan. Denna
tillbyggdes vid 1100-talets mitt med
en stor korsformad anläggning med
rakslutet kor. Kyrkan användes
fortfarande som sockenkyrka, 1523,
3880 K.

Vretblad, Patrik (1876—1953),
kyrkomusiker, organist i Oscarskyrkan
1906—43, professor 1951, även
anställd i postverket 1900—41. V:s
största insats ligger däri, att han
dragit fram och bearbetat en stor
mängd verk av den dittills föga
kände J. H. Roman (se d. o.). Han
var musikkritiker i
Social-Demokra-ten 1920—43.

Vretstorp, municipalsamhälle i Viby
kommun, v. Närke, n.ö. om Laxå.
1 046 inv. 1954. Mekaniska
verkstäder, trikåfabrik, 2554 K.

Vridscen, en av Karl Lautenschläger
för Residenzteater i München 1896
gjord uppfinning. Scengolvet består
av en kring en lodrät axel
roterande rund skiva, på vilken
dekorationer till två eller flera scenbilder
byggas upp, vilket möjliggör snabb
scenväxling.

de Vries [fris], Adrian (omkring 1560
—omkring 1627), nederländsk
bildhuggare. Studerade länge i Italien
där han bl. a. tog intryck av
Giovanni da Bolognas rörelsefyllda stil.
Bland hans främsta verk märkas
Herkules- och Neptunusbrunnarna i
Augsburg (1596—1602) och
Neptu-nusbrunnen för Frederiksborgs
slott (1616—23), vilken jämte
bronsfigurer för Wallensteins trädgård i
Prag togs av svenskarna under
30-åriga kriget och till stor del
uppställdes i parken på Drottningholm.

de Vries [fris], Hans Vredeman
(omkring 1526—omkring 1604),
holländsk ornamenttecknare, dekoratör
och trädgårdsarkitekt, vilken genom
sin verksamhet starkt bidragit till
spridningen av den nederländska
renässansens formförråd, 553, 1006.

de Vries [fris], Jules (f. 17/12 1905),
holländsk saxofonist, verksam i
Sverige sedan 1942. Han har vunnit
internationellt anseende som tolkare
av den seriösa saxofonrepertoaren.

Vriesea (fri’sea), släkte av familjen
ananasväxter. Flera arter odlas som
rumsväxter, bl. a. V. splen’dens.

Wright [rait], Frank Lloyd (f. 1869),
amerikansk arkitekt. Har med
utgångspunkt från sin lärare
Sulli-vans idéer utvecklat en strängt
personlig arkitektur, främst omfattande
privathus, vilken präglas av ett
utsökt materialsinne och känsla för
samarbetet mellan natur och
byggnad. W. har haft en utomordentlig

betydelse för såväl amerikansk som
europeisk arkitektur, speciellt på
1920- och 40-talen. Inflytelserik har
han också blivit genom sin privata
arkitektskola. Sina teorier har han
framlagt bl. a. i An autobiography
(1932), 81.

Wright [rai’t], Richard (f. 1909),
amerikansk negerförfattare. Har i en
rad romaner skildrat negrernas
ställning i nutida Amerika. De svartas
komplex på grund av de vitas
fördomar och förföljelser skildras i
bl. a. Native son (1939, Son av sitt
land, sv. ö. 1943) och den
självbiografiska Black boy (1945, sv. ö.
1946), 88.

Wright [raPt], Wilbur (1867—1912)
och Orville (1871—1948),
nordamerikanska flygplanskonstruktörer.
Byggde och flögo 1903 ett
motorflygplan och anses (ehuru med
orätt) som de första, vilka fått ett
plan att lyfta till verklig flykt.
Härmed hade dock fransmannen
Clé-ment Ader lyckats sex år tidigare,
1035.

Vrigstad, kommun i mellersta
Småland, Jönköpings län. 3 984 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Hylletofta, Nydala,
Sve-narum och Vrigstad.

Wroclaw [vrå’tslaf], polska namnet
på Breslau, 2691 K.

Vru’bel, Michail (1856—1910), rysk
målare, har bl. a. utfört av
bysantinsk konst påverkade
kyrkomål-ningar samt fantasifulla
bokillustrationer, 2905.

Vrå. 1. Församling i Lidhults
kommun i s.v. Småland, Kronobergs
län. 749 inv. 1954. — 2. Gård i Stora
Malms kommun, v. Södermanland,
där 1935 påträffades en boplats från
övergången mellan äldre och yngre
järnålder med spår av fyrsidiga hus
och keramik med avtryck av
sädeskorn och vindruvor, 3406.

Vråkar, se Bivråk, Fjällvråk och
Orm-vråk.

Vrålapor, Alouatti’nae, underfamilj av
fam. Ce’bidae, omfattande de
största, sydamerikanska aporna. V.
utmärkas av kraftig undersätsig kropp
och en mer än kroppslång gripsvans.
Den täta fällen bildar på haka och
kinder ett långt skägg. De leva i
små flockar i skogarna, där deras
karakteristiska läten kunna höras
på mer än 1 km:s avstånd, 119,
724 B.

Vrångstrupen, detsamma som
luftstrupen.

Vrångö, municipalsamhälle i Styrsö
kommun, Göteborgs s. skärgård.
343 inv. 1954. Fiskeläge, lotsstation.
Själva ön V. mäter 2,5 km2.

Vräkning, exekutiv åtgärd för
avhys-ning av arrendator eller
hyresgäst, som vägrar avflytta, sedan
kontraktstiden utgått eller som på
annat sätt förverkat sin rätt att
kvarstanna.

V. S., förkortning av den italienska
musiktermen volti subito, vänd
(notbladet) snabbt.

W-Sex, ordenssällskap, stiftat i
Göteborg 1851. Många filialloger.

WSW, internationell förkortning för
väst-sydväst (eng. west-south-west).

Vt., förkortning för staten Vermont,
USA.

Wu-chang, huvudstad i provinsen
Hu-pei, mellersta Kina, vid
Yangtsi-kiang. 661 000 inv. 1936.
Universitet. Industri och livlig handel. Jfr
Hankou.

Wuchters [voch’tars], Abraham
(omkring 1610—83), holländsk målare,
verksam som porträttmålare vid
hovet i Danmark från 1638, i Sverige
1660—62. Utförde en rad väl
ka

rakteriserade, ofta koloristiskt
förnäma porträtt med för tiden intim
bilduppfattning bl. a. av drottning
Kristina, Kristian IV, C. G. Wrangel
och Fredrik II av Hessen-Homburg.

Vuillard [vyija’r], Jean Édouard
(1868—1940), fransk målare och
grafiker, utförde främst intima
interiörer, vilka med sin raffinerade
färg- och ljusbehandling anknyta
till impressionisterna, ehuru med
mera dekorativ hållning än dessa.

Vulca’nus, i romersk mytologi eldens
och smideskonstens gud,
motsvarande grekernas Hefaistos, 1428.

1. Wulff, Fredrik (1845—1930),
språkforskare, professor i romanska språk
i Lund 1888—1910. Gjorde
tillsammans med I. A. Lyttkens
betydande undersökningar inom svensk
ljudlära. W. har också gjort
mästerliga översättningar av Dante och
Petrarca.

2. Wulff, Thorild (1877—1917),
brorson till Fredrik W., botanist,
forskningsresande. Företog resor till
polarländerna, Indien, Island och
bortre Orienten. W. omkom under sitt
deltagande i andra
Thuleexpeditio-nen, skildrad i den postuma
Grönländska dagböcker (1934).

Wulff, Sigge, artistnamn för Bror
Lindgren (1869—1892),
kuplettsångare. Uppträdde från 1891 på Berns
i Stockholm och blev genast
huvudstadens favorit, gestaltaren av »grill
-jannen» på varietétribunen.
Turnerade med stor framgång i Finland
och Ryssland.

WuFfila eller UTfilas (omkring 313—
83), västgöternas apostel, vigd till
deras biskop omkring 341. Uppfann
de gotiska skrifttecknen och
översatte bibeln till gotiska. Av denna
översättning finns en ansenlig del
bevarad i Codex argenteus,
»Silverbibeln», i Uppsala
universitetsbibliotek, 1381.

Vulga’ta (egentligen versio vulgata,
lat., den allmänt antagna
översättningen), Hieronymus’ ryktbara
latinska bibelöversättning, utförd åren
382—405 och ännu med mindre
förändringar den romersk-katolska

kyrkans officiella bibel.

Vulgä’r (lat. vulgarüs), alldaglig;
tarvlig, simpel.

Vulgärlatin, romarnas talspråk i
motsats till det klassiska skriftspråket.
Ur V. ha de romanska språken
utvecklats, 1160.

Vulgä’rspråk, vardagligt, ohyfsat
talspråk i motsats till det mera
vårdade tal- och skriftspråket.

Vulka’n (lat. Vulca’nus), i allmänhet
konformiga berg, där glödflytande
magma från jordens inre tränger
upp till jordytan, vanligen genom
en trattformig krater, 332, 612 B,
613 B, 930 B, 2305 B, 3710, 3711 B,
3713 B.

Vulkanfiber framställes genom
upphettning och pressning av olimmat
papper, som indränkts med
zink-kloridlösning, varigenom papperet
blir hårt och får ett läderliknande
utseende. Användes till resväskor
m. m. Ett svenskt varumärke för V.
är Unica, 593.

Vulkanisering, den process i
gummiindustrin, varigenom det plastiska,
formbara, klibbiga och i bensin
lösliga gummit blir fast, torrt och
elastiskt. Detta sker genom upphettning
efter tillsättning av svavel, som
kemiskt förenar sig med kautschuken
och bildar ett tredimensionellt
förbindelsenät mellan
gummimolekylerna, 1969.

Vulkaniska bergarter, detsamma som
eruptiva bergarter, i synnerhet
yt-bergarter.

4993

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free