Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vålådalen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅLÅDALEN
VÄDERSTRECK
despelerska, efter Dramatens
elevskola 1934—37 var hon engagerad
vid denna scen 1937—43, därefter
vid Nya teatern. Sedan 1954
verksam vid Dramatiska teatern. W. slog
igenom i Steinbecks Möss och
människor och har senare gjort
betydande insatser i bl. a. Anouilhs Jag
vill kärleken och M. Andersons
Johanna från Lothringen. Började
filma 1943. Filmer bl. a. Kvinnor i
fångenskap (1943), Flickan och
djävulen (1944), Kejsaren av
Portugal-lien (1944), Kvinna utan ansikte
(1947), — 3^20.
Vålådalen, turiststation i Jämtland
(600 m ö. h.), tillhörig STF, sedan
1930 arrenderad av G. Olander (se
denne), som där skapat en
idrottslig träningscentral. 1955 påbörjades
uppförandet av en speciell
idrotts-gård, tillhörig RF, 1895.
Våm, se Vom, 1698, 1699 B.
Våmb, församling i Skövde, 1 413 inv.
1954. Kyrka från början av
1100-talet.
Våmbsjön, se Vombsjön, 3089.
Våmhus, kommun i mellersta
Dalarna, Kopparbergs län. 1419 inv.
1954.
Vånga. 1. Församling i Oppmanna och
Vånga kommun i n.ö. Skåne,
Kristianstads län. 1 502 inv. 1954. — 2.
Församling i Skärblacka kommun i
mellersta Östergötlands län. 1833
inv. 1954.
Vårby, egendom i Huddinge kommun,
Stockholms län, vid Mälaren, känd
sedan 1550-talet, delvis styckad till
villatomter. Mineralvattenfabrik.
Vårdagjämningen, den 21 mars, det
tillfälle då solen står i
himmelsekva-torn, så att dag och natt för alla
punkter på jorden bli lika långa,
dvs. 12 timmar vardera.
Vårdagjämningspunkten, den punkt i
djurkretsen (ekliptikan) på himlen,
där solen står vid vårdagjämningen.
V. låg ursprungligen i Väduren men
ligger numera i Fiskarnas stjärnbild.
Den sägs dock alltjämt ligga i
Vädurens »tecken».
Vårdinge, församling i Järna
kommun i ö. Södermanland, Stockholms
län. 1 563 inv. 1954.
Vårdkase, stapel av ris och ved på
upphöjd plats, som förr stod färdig
att antändas som signal vid
krigsfara e. dyl.
Vårdnad, inom juridiken rätt och
skyldighet för föräldrar att sörja
för barnet och ge det uppfostran.
Vårdnaden kan fråntagas en eller
båda föräldrar, om dessa befinnas
olämpliga omhänderha barnet. Vid
skilsmässa skall domstolen giva
vårdnaden åt endera av
föräldrarna. Regler i 6 kap.
föräldrabal-ken, 1352.
Vårdnäs, kommun i mellersta
Östergötlands län. 4 018 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Skeda, Vist och Vårdnäs.
Vårdsberg, församling i Askeby
kommun i mellersta Östergötlands län.
761 inv. 1954. Kyrkan ursprungligen
en rundkyrka från 1100-talet,
tillbyggd med en korskyrka på
1200-talet.
Vårdträd, ett på en gård växande
lövträd, som enligt folktron hade
makt att skydda gårdens invånare,
2232.
Vårfingerört, PotentilTa ver’na, art
av fam. Rosaceae, med ganska stora,
mörkgula blommor och femfingrade
jordblad. Allmän på torra och
sandiga backar.
Vår fru, under medeltiden i Sverige
vanlig benämning på jungfru
Maria. Ingår alltjämt i vårfrudagen
(Marie bebådelsedag) och i flera
ortsnamn.
Vårfruberga, kommun i
Södermanlands län. 2106 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Fogdö, Helgarö, Härad och Vansö.
Vårfrudag, dag helgad åt jungfru
Maria, »Vår fru». I svenska kyrkan
kvarstår som V. Marie
bebådelsedag 25 mars. I äldre svenska
almanackan bars namnet av 15 aug.
(Marie himmelsfärdsdag).
Vårfrukyrka, församling i Asunda
kommun i s.v. Uppland, Uppsala
län. 468 inv. 1954.
Vårfryle, Luz’ula pilo’sa, gräsliknande
ört av familjen tågväxter, med
svartbruna blommor i knippen och
i kanten långhåriga blad. Allmän
i skogsmark.
Vårgårda. 1. Kommun i mellersta
Västergötland, Älvsborgs län. 8 608
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Algutstorp,
Asklan-da, Bergstena, Bälinge, Fullestad,
Hol, Horla, Kullings-Skövde,
Kvin-nestad, Landa, Lena, Ljur, Nårunga,
Omunga, Siene, Skogsbygden,
Södra Härene och Turnberg. — 2.
Municipalsamhälle i mellersta
Västergötland, Älvsborgs län, 20 km n.ö.
om Alingsås. 1 758 inv. 1954.
Industriort, mekanisk verkstad,
snickerifabriker, stor grynkvarn för
tillverkning av havremjöl och
havregryn. Station på statsbanelinjen
Stockholm—Göteborg.
Vårkumla, församling i Frökinds
kommun i mellersta Västergötland,
Skaraborgs län. 191 inv. 1954.
Vårlöksläktet, Ga’gea, av familjen
liljeväxter. Tidigt blommande örter
med lök och gul blomma. Bland
de i Sverige förekommande 5
arterna märkes Ga’gea lu’tea, vårlök
eller vårfrudagslök, 2226.
Vårmusseron, hovsvamp, Tricholo’ma
gambo’sum. Har vit eller svagt
rosafärgad hatt och luktar mjöl. Växer
ofta i vida, hästskoformade
kolonier. Ätlig efter förvällning. Jfr
Musseroner.
Vårsäd, säd, som sås på våren (korn,
havre, ärter, vicker samt vissa slag
av råg och vete).
Vårta, liten, godartad tumörbildning
i huden. Behandlas med frätande
eller förstörande medel, med
röntgen- eller radiumbestrålning,
stundom även med inre medel, alltefter
läkares anvisningar. Ofta försvinna
V av sig själva
Vårtbitare, Phasgonuri’dae,
gräshopps-familj som kännetecknas av sina
långa antenner och honans
sabel-formade äggläggningsrör. Lever dels
av insekter, dels av växtämnen.
Vanlig i södra Sverige äro Gröna
V., Locusta viridis’sima, som är helt
gräsgrön och har en längd av ca
1/2 dm, 1471.
Vårt land, Finlands nationalsång,
skriven av Runeberg som inledning till
Fänrik Ståls sägner, tonsatt av
Pa-cius. Sjöngs första gången 1848,
2890.
Vårtsvin, Phacochoe’rus, släkte av
familjen svindjur, varav två
närstående arter finnas i ö. och s. Afrika.
V., som når en längd av nära två
meter, har huvud med stora vårtor,
långt tryne och 2 dm långa
uppåt-krökta betar. Det lever av rötter
och bor i jordhålor med trång
ingång. V-, som är eftersökt på grund
av sitt goda kött, är ett snabbt,
ilsket och farligt villebråd.
Vårvik, församling i Lelångs kommun
i n. Dalsland, Älvsborgs län. 607
inv. 1954.
Vårärt, se Orobus.
Våthult, församling i Gislaveds
kö
ping i v. Småland, Jönköpings län.
401 inv. 1954.
Våtvärmande omslag, medicinskt
förband som består av 1) i vatten
eller Burows lösning doppad och
ur-vriden kompress, 2) vaxtaft, 3)
fetvadd eller ylle, 4) sammanhållande
binda. V. alstrar vid
inflammatoriska processer en ökad
blodtillströmning.
Våxtorp, kommun i s. Hallands län.
2 470 inv. 1954.
Vä, kommun i ö. Skåne, Kristianstads
län, s.v. om Kristianstad. 4 333 inv.
1954. I V. låg redan på 1100-talet
och sedan ända fram till 1614 en
stad med samma namn, bränd av
svenskarna 1452, 1509, 1569 och 1612.
Kyrkan, som ursprungligen hade två
torn, byggdes omkring 1150.
Kommunen bildades 1952 genom
sammanslagning av Köpinge,
Skeppars-löv och Vä, 3089 K.
Väbel, se Regementsväbel.
Väckelsång, kommun i s. Småland,
Kronobergs län. 2 818 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Jät, Uråsa och Väckelsång.
Väddklint, se Klintsläktet.
Väddväxter, Dipsaca’ceae, sambladig
familj med blommor i korg. Skilja
sig från korgväxterna genom att
blommorna ha foder och 4 fria
ståndare. Hit höra släktena Dip’sacus
och Scabio’sa.
Väddö, kommun i ö. Uppland,
Stockholms län. 3 467 inv. 1954.
Omfattar Väddön, n. delen av Björkön
samt innanför belägna delar av
fastlandet. I V. ligga Grisslehamn
och Väddö folkhögskola.
Förläggningsort för Luftvärnsskjutskolan,
3405 K.
Väddö, ö i ö. Uppland, vid Ålands
hav, i s.ö. sammanvuxen med
Björkön (tillsammans 129 km2, 2 239 inv.
1951), skild från fastlandet av Väddö
kanal (längd 14,9 km, därav 7 km
grävda, 3,1 m djup), anlagd 1820—
32, fördjupad 1898—1904.
Väderkvarn kvarn som drives av
vinden med fyra i kors ställda armar,
vingar. Hos den äldsta typen av
V-, stolpkvarnen, vrides hela
kvarnen efter vinden, hos den
holländska V. är kvarnbyggnaden fast, men
taket och vingarna vridbara efter
vindriktningen, 2457, 3091 B.
Väderlekskarta eller synoptisk karta,
karta för sammanställning av
lufttrycks- och andra
väderleksobser-vationer för prognoser.
Väderleksrapport, sammanfattning av
den rådande väderlekssituationen och
förutsägelser för de närmaste
timmarna eller dygnen, 3718.
Väderlekstjänst, avdelning av Sveriges
meteorologiska och hydrologiska
instituts meteorologiska byrå, 3717.
Vädersol, ett slags halofenomen,
varvid en eller flera bisolar framträda
i omgivningen till den verkliga
solskivan. Dessa bisolar och den
verkliga solen synas stundom
förenade av en ljusring runt himlen.
Ibland framträder ytterligare ringar.
Vädersolstavlan, en i Storkyrkan i
Stockholm förvarad oljemålning
utförd 1535 på uppdrag av Olaus
Petri, troligen av Urban målare. V.
som förevigar ett ovanligt s. k.
halofenomen, är den första autentiska
Stockholmsbilden i konsten.
Väderstad, församling i Folkunga
kommun i Östergötlands län. 1062
inv. 1954.
Väderstreck, riktning i
horisontalplanet. De fyra huvudväderstrecken
eller kardinalstrecken äro norr,
öster, söder och väster. Mellan dessa
inskjutas de s. k.
interkardinal-strecken nordost, sydost, sydväst
4995
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
