Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Väduren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄDUREN
VÄREND
och nordväst. En ytterligare
halvering av vinklarna ger nordnordost,
ostnordost, ostsydost, sydsydost osv.
Genom ännu en halvering uppdelas
horisonten i trettiotvå lika delar,
s.k. streck, som i sin tur delas i
halv- och kvartsstreck.
Väduren, stjärnbild i djurkretsen.
Under andra hälften av oktober står
V. vid midnattstiden i mellersta
Sverige omkring 50° över
horisonten. Solen står i Vädurens tecken
21 mars—21 april, 179 B.
Väg, banad trafikled för gångtrafik
eller ej spårbunden fordonstrafik.
Sveriges allmänna vägar äro av tre
slag: 1) huvudväg, som är av
särskilt stor betydelse för långväga,
genomgående samfärdsel, 2)
bygdeväg och 3) ödebygdsväg genom
glesbefolkade trakter. Byggande
och underhåll av dessa vägar
åligger på landet kronan och
omhän-derhas av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, i städerna däremot av de
kommunala myndigheterna.
Längden av det allmänna svenska
vägnätet på landet är ca 91 000 km,
varav omkr. 7,5 % ha beläggning av
ett eller annat slag.
Vägdirektör, chef för vägförvaltningen
i ett län.
Vägförvaltning, en i varje län
förekommande organisation som lyder
under Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och sköter väghållningen i
länet.
Vägglav, Xantho’ria parieti’na,
kromgul skorplav, som växer på gamla
träväggar och plank. Begagnas vid
växtfärgning.
Vägglus, Ci’mex lectula’rius, stinkfly,
längd 5—8 mm, brun, flat, med
vingstumpar. Käkarna bilda
stickborst, underläppen sugrör.
Blodsugande nattdjur, som flyr, när det
är mätt. Fordrar för fortplantning
minst 15° C., annars okänslig för
köld, kan svälta fem år. Sprider
tyfus, spetälska, mjältbrand och
troligen flera andra sjukdomar, 2227.
Väggmossa, arter av släktet
Hyloco’-mium, familjen Hypna’ceae bland
lövmossorna, vilka användas vid
tät-ning av timmerväggar och som
fyllning i brädväggar. V. bilda
marktäcket i mossig barrskog, 2359.
Väginstitut, Statens V., 1939 inrättat
ämbetsverk för vägforskning m. m.,
uppdelat på en väg-, en geologisk
och en maskinteknisk avdelning.
Wägner, Elin (1882—1949),
författarinna. Ledamot av Svenska akademien
från 1944, av De nio från 1937,
medarbetare i Tidevarvet 1927—36.
Med debutromanerna Norrtullsligan
(1908) och Pennskaftet (1910) inför
hon den moderna yrkeskvinnan i
svensk litteratur. Hennes senare
verk spegla hennes varma intresse
för kvinnosaken och fredsrörelsen,
som mynnar ut i drömmen om ett
matriarkaliskt idealsamhälle, vilket
bl. a. tar form i romanerna
Svalorna flyga högt (1929) och
essaysamlingen Väckarklocka (1941).
Bland hennes övriga verk märkas
av fin psykologisk insikt präglade
folklivsskildringar och
kvinnostu-dier, t. ex. Åsa-Hanna (1918) samt
en biografi över Selma Lagerlöf
(1—2, 1942—43). W. var 1910—22
gift med John Landquist, 28, 2918,
3338 B, 3339.
Väg- och vattenbyggnadskåren,
militär kår inom arméns reserv. Består
av väg- och
vattenbyggnadsingenjörer och har i krigstid att förse
försvaret med i detta fack utbildad
officerspersonal.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sorterar under
kommunikationsdepar
tementet och handlägger en mängd
ärenden, som röra anläggning och
vård av vägar, broar, färjor,
kanaler, slussar, hamnar, vägtrafik,
flygtrafik, bilbeskattning m. m..
Vägsteklar, Pompi’lidae, familj bland
gaddsteklarna med stora, breda
vingar och mycket långa ben. Leva
som grävsteklarna och använda
spindlar som föda åt larverna. 50
arter i Sverige. — Pom’pilus
via’-ticuf vanliga V., längd 9—15 mm.
Vägtistel, se Tistlar.
Vägtorn, Rham’nus cathar’tica, 2—4 m
hög, tornig buske med små,
gröngula blommor och finsågade blad.
Vägtrafikförordningen av 28 sept. 1951
och vägtrafikkungörelsen av 7 dec.
1951, innehåller ordningsföreskrifter
om den allmänna trafiken och om
vissa fordons utrustning.
Vägvårda, Cicho’rium in’tybus,
högväxt ört av flocken cikorieväxter
med blekblå, stundom vita
blomkorgar, som sitta i små gyttringar,
vilka tillsammans bilda ett
utdraget, avbrutet ax. Allmän vid
vägkanter och på åkerrenar på
Gotland och i s. Skåne. Odlas stundom
för sina rötter, som ge ett gott
kaf-fesurrogat (cikoria).
Väj em, municipalsamhälle i Askums
kommun, mellersta Bohuslän, 15
km n.v. om Lysekil. 255 inv. 1954.
Fiskeläge.
Väla, församling i örslösa kommun i
n.v. Västergötland, Skaraborgs län.
235 inv. 1954.
Välboren, »väl-född», epitet, som förr
ofta användes vid hänvändelse till
obetitlade adliga personer.
Väld (fornsv. vild, vilja), partiskhet,
mannamån.
Välfärdsmoral, en åsikt, som sätter
lyckan, välgången eller nyttan som
motiv för människans handlingar.
En genomtänkt välfärdsmoral har
den danske filosofen Harald
Höff-ding framlagt i sin Etik (1887),
2313.
Välfärdsutskottet, det förnämsta av
de utskott franska
nationalkonven-tet valde inom sig. Tillkom 1793 och
var från sin tillkomst till
Robespier-res fall i juli 1794 Frankrikes
verkliga regering, 1158.
Välinge, församling i Kattarps
kommun i n.v. Skåne, Malmöhus län.
1 221 inv. 1954.
Vällinge, egendom i Salems kommun,
Stockholms län, på Södertörn vid
Mälaren, manufakturverk, bl. a.
mässingsbruk, under
1600—1800-talen, huvudbyggnad från mitten av
1700-talet. Sedan 1942 Hemvärnets
stridsskola.
Välluv, församling i Mörarps
kommun i v. Skåne, Malmöhus län. 881
inv. 1954.
Välsk, egentligen walesisk, från Wales,
senare fransk, italiensk, romansk,
överhuvudtaget »utländsk». —
Väl-ska seder, sydländska, förvekligade
seder. — Välskt band, ett slags
enklare halvfranskt bokband med
skinnrygg och skinnhörn.
Vänderot, läkevändel, Valeria’na
officina Tis, familjen Valeriana’ceae
(Rubia’ceae), 5—15 dm hög, flerårig
ört med motsatta, parbladiga blad
och ljusröda blommor i dubbelt
knippe, 3 ståndare, undersittande
fruktämne. Fodret är flygorgan för
frukten. Allmän på ängar Skåne—
Norrland. Rotstocken lämnar ett
nervlugnande medel, se
Valeriana-rot.
Vändkretsar, de båda parallellcirklar,
som begränsa det bälte kring
ekvatorn, inom vilket solen någon gång
årligen står i zenit. Den nordliga
vändkretsen kallas Kräftans
vändkrets, den sydliga Stenbockens.
Vänern, Sveriges största och näst
La-doga och Onega Europas största
insjö. 5 550 km2, 44 m ö. h-, största
djup 98 m, 3724, 3763 K, 3773 K.
Väne-Ryr, församling i Vänersborg,
486 inv. 1954.
Vänersborg, stad i n.v. Västergötland,
vid Vänerns sydöstligaste vik och
nära Göta älvs utlopp. 16 802 inv.
1954. Säte för landshövdingen i
Älvsborgs län. Läroverk.
Länslasarett. Konfektionsindustri, skofabrik,
mekaniska verkstäder och
tegelbruk. Utgångspunkt för Trollhätte
kanal. V. ersatte den närbelägna,
äldre köpstaden Brätte och fick
sina första privilegier 1644. 1952
inkorporerades Väne-Ryr med
Vänersborg, 424 K, 3776, 3777 B.
Vänersnäs, församling i Västra
Tun-hems kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län. 674 inv. 1954.
Omfattar halvön Vänersnäs, som
skiljer den grunda viken Dettern från
Vänern.
Väne-Asaka, församling i Södra Väne
kommun i n.v. Västergötland,
Älvsborgs län. 1 294 inv. 1954.
Vänga, församling i Fristads kommun
i mellersta Västergötland, Älvsborgs
län. 324 inv. 1954.
Vänge. 1. Församling i Romaklosters
kommun på mellersta Gotland. 577
inv. 1954. Gotisk kyrka med torn
från omkring 1200. — 2.
Församling i Norra Hagunda kommun i
mellersta Uppland, Uppsala län. 672
inv. 1954.
Vängsö, reservflygfält i
Gåsinge-Dill-näs kommun, mellersta
Södermanland.
Vännernas samfund, Kväkarnas
beteckning på sig själva.
Vänngarn, se Venngarn.
Vännäs. 1. Kommun i s. Västerbotten,
Västerbottens län. 5 358 inv. 1954,
därav 983 i Vännäsby
municipalsamhälle vid Ume älv, 24 km n.v.
om Umeå, skofabrik, träindustri. —
2. Köping sedan 1928 i s.
Västerbotten, vid Ume älv, nära dess
förening med Vindelälven, 28 km n.v.
om Umeå. 3 285 inv. 1954.
Samreal-skola. Handelsort. Järnvägsknut.
Träindustri, 2135 K.
Vänskapsöarna, eng. Friendly Islands,
Cooks namn på Tongaöarna.
Vänstern, sammanfattande benämning
på en parlamentarisk församlings
radikala partier i motsats till de
konservativa, högern, se d. o.
Vänstersocialisterna, Sveriges
socialdemokratiska vänsterparti, en 1917
—23 verksam utbrytning ur
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti
under ledning av Z. Höglund, C.
Lindhagen m. fl.
Vänstertrafik, i Sverige, England, Eire
och vissa brittiska besittningar
gällande trafikregel. I regel är
för-bikörning dirigerad åt höger.
Omläggning till högertrafik har sedan
länge varit under utredning i
Sverige.
Väpnare, under medeltiden yngling,
som efter fullgjorda pageår
förberedde sig för riddarekallet. — Även
ett slags lågadel i ställning mellan
riddarna och vanliga frälsemän,
2834.
Värdepapper, handling, som
representerar ett förmögenhetsvärde och som
kan omsättas. Till V. räknas
således främst aktier och obligationer,
3724.
Värend, urgammalt namn på en del
av s. Småland, omfattande ö. och
mellersta delen av Kronobergs län,
bildade från slutet av 1100-talet ett
stift med centrum i Växjö.
Befolkningen, virdarna, var
etnolo
4996
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
