Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Värnplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRNPLIKT
VÄSTEUROPEISK TID
Värnplikt, skyldighet för en stats
manliga invånare att göra
krigstjänst och under fredstid ställa sig
till förfogande för förberedelser och
övningar. Enligt värnpliktslagen av
1941 är varje svensk man
värnpliktig från 18 t. o. m. 47 års ålder.
Värnpliktig inskrives det år han
fyller 18 år. Frikallelse kan ske på
grund av kroppsliga eller
undantagsvis andra skäl. Utbildning sker
genom första tjänstgöring (för
flertalet värnpliktiga 304 dagar) och tre
repetitionsövningar (vardera om 30
dagar), varjämte inkallelse kan ske
för beredskap, 150, 152, 154, 3767.
Värnskatt, en extraskatt, som under
åren 1939—48 uttogs på inkomst och
förmögenhet, för finansiering av de
stora försvarsutgifterna. Förekom
även i form av engångsskatt under
första världskriget.
Värntjänst, under åren 1941—45 vid
skolorna bedriven militär
utbildning för ungdom.
Värsås, kommun i ö. Västergötland,
Skaraborgs län. 3 746 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Edåsa, Forsby, Ljunghem, Mofalla,
Svenstorp, Varola och Värsås.
Värtan, Stora och Lilla V., fjärdar av
östersjön, mellan Lidingön och
Stockholm—Djursholm—s. Uppland.
Vid Lilla V. ligger bl. a.
Stockholms frihamn. — Stadsdel i
Stockholm vid Lilla V.
Värvning, anställning vid
krigsmakten för viss tid. Skedde i Sverige
före 1953 bl. a. för anställning av
volontärer, 151.
Vär’älä, ort i södra Finland vid
Kym-mene älv, där den fred mellan
Sverige och Ryssland avslöts, som
ändade 1788—90 års krig.
Fredsvillkoren inneburo ett återställande av
förhållandena före krigets utbrott.
Värö, kommun i n. Hallands län.
2 655 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Stråvalla och
Värö.
Väsby. 1. Kommun i n.v. Skåne,
Malmöhus län. 4 118 inv. 1954, därav
767 i Vikens municipalsamhälle.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Viken och Väsby. — 2.
Villasamhälle i s. Uppland. Se
Upplands-Väsby 1.
Väse, kommun i s.ö. Värmlands län.
4 490 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Väse och ölme.
Väskinde, församling i Tingstäde
kommun på n. Gotland. 680 inv.
1954. Kyrka från slutet av
1200-talet.
Västanå, gods i Gränna
landsförsamling, Jönköpings län, känt sedan
medeltiden, huvudbyggnaden
uppförd av Per Brahe d. y. på en
bergbrant ovanför Vättern. Sedan
1785 fideikommiss, varmed följer
skyldighet för innehavaren att bära
namnet Gyllensvaan.
Västaustralien, eng. Western
Austra-lia, stat i Australiska
statsförbundet, omfattande v. delen av
kontinenten. 2 526 600 km2, 601 266 inv.
1952. Huvudstad Perth, 232 K.
Väst-Bengalen, provins i Indien kring
nedre Ganges. omfattande den
indiska delen av den forna provinsen
Bengalen. 72 605 km2, 24 786 683 inv.
1951. Huvudstad Calcutta. Jfr
Öst-Bengalen.
Västberga, stadsdel i Brännkyrka
församling, Stockholms s.v.
ytterområden. Småstuge- ocn
lamellhusbe-byggelse, industriområde, ca 12 000
inv.
Västerbotten, landskap i övre
Norrland, vid Bottniska viken. Stundom
räknas också Norrbotten till V.
Landareal 15 097 km2, 154 534 inv.
1954. Ingår i Västerbottens län och
Luleå stift, 2135 K, 3769.
Västerbottenost, helfet, stark,
gryn-pipig hårdost, lämplig både för
smörgås och som dessert, 3118.
Västerbottens Folkblad,
socialdemokratisk tidning i Umeå, grundad
1917. Chefredaktör är sedan 1943
Joel Nordin (f. 1900).
Västerbottens-Kuriren, folkpartitidning
i Umeå, grundad 1900. Chefredaktör
är sedan 1927 fil. kand. Stellan
Rosén (f. 1902).
Västerbottens län, omfattande
landskapet Västerbotten och södra
delen av Lappland. Landareal 55 403
km2, 233 963 inv. 1954. Residensstad
Umeå. Tillhör Luleå stift, 2135 K.
Västerbottens regemente (120), Umeå.
Infanteriregemente, som leder sitt
ursprung från på 1500-talet bildade
fänikor. Grundades 1630 vid
delning av ett 1624 uppsatt norrländskt
storregemente, 1760.
Västerbron, bro mellan Kungsholmen
och Södermalm i Stockholm, 600 m
lång, med brodelen över Pålsundet
samt tillfartsviadukterna 1675 m,
30 m fri seglationshöjd, färdig 1935,
— 505.
Västerbygdens vattendomstol, en av
landets fem vattendomstolar med
kansli i Vänersborg.
Västerfärnebo, kommun i n.ö.
Västmanland, Västmanlands län. 5 061
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Fläckebo,
Karben-ning och Västerfärnebo.
Västergam, församling i Klintehamns
kommun på v. Gotland. 202 inv.
1954. Kyrka från 1200-talet, ruiner
av en ännu äldre absidkyrka och en
kastal. I V. ligger hamnen och
badorten Västergarn, n. om
Klinte-hamn, under äldre medeltiden en
viktig handelsplats, möjligen med
anor tillbaka till vikingatiden. Jfr
Klintehamn, 1412 K.
Västergyllen, poetiskt namn på
Västergötland.
Västergötland, landskap i n.v.
Götaland, mellan Vänern och Vättern.
Landareal 16 600 km2, 967 490 inv.
1954, Sveriges folkrikaste landskap.
Delat mellan Skaraborgs, Älvsborgs
och Göteborgs och Bohus län samt
mellan Skara och Göteborgs stift,
548 B, 3771, 3773 K.
Västerhaninge, kommun i ö.
Södermanland, Stockholms län, på
Södertörn. 3 853 inv. 1954. Folkhögskola.
I V. ligga Hårsfjärdens örlogsdepå
och marinens skolor vid Berga
(Bergaskolorna) med marinens
un-derofficersskola (MUOS).
Västerhavet, efter det danska namnet
på Nordsjön Vesterhavet stimdom
använt namn på farvattnen utanför
Sveriges västkust, Kattegatt,
Skage-rak och Nordsjön.
Västerhejde, församling i Stenkumla
kommun på v. Gotland, 794 inv.
1954.
Västerlanda, församling i Inlands
Tor-pe kommun i s.ö. Göteborgs och
Bohus län. 1 311 inv. 1954.
Västerlandet, Occiden’ten [åksi-],
gemensamt namn på den europeiska
kulturens utbredningsområde i
Europa och västra halvklotet.
Västerljung, församling i Vagnhärads
kommun i ö. Södermanlands län.
967 inv. 1954.
Västerlösa, församling i Norra
Valke-bo kommun i mellersta
Östergötlands län. 780 inv. 1954.
Västerlövsta, kommun i v. Uppland,
Västmanlands län. 5 531 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Enåker, Huddunge och
Västerlövsta.
Västermo, församling i Västra Re-
kame kommun i n.v.
Södermanlands län. 1 134 inv. 1954.
Västernorrlands län, omfattande
Medelpad och Ångermanland, utom
n.ö. delen (Nordmalings tingslag)
samt den del av Haverö kommun,
som vanligen räknas till Jämtland.
Landareal 24 123 km2, 287 844 inv.
1954. Residensstad Härnösand. Ingår
i Härnösands stift.
Västernorrlands regemente (121),
Sollefteå, infanteriregemente grundat
1853, — 1760.
Västerplana, församling i Kinnekulle
kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län. 137 inv. 1954. Kyrka från
1100-talet.
Västerrum, annan form för Västrum.
Västersilvberg, fyndighet av
sulfid-malmer och manganrik järnmalm i
Gustafs kommun, Kopparbergs län,
skattad på silver redan under
medeltiden, numera blott på järnmalm
vid Stollbergsgruvan.
Västerstad, församling i Bjärsjölagårds
kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län. 1 430 inv. 1954.
Västertälje, förutvarande kommun i
Stockholms län, 1946 inkorporerad
med Södertälje.
Västervik, stad i n.ö. Småland,
Kalmar län, vid inloppet till Gamleby
-viken. 16184 inv. 1954. Läroverk.
Lasarett. Stora stenhuggerier,
tändsticksfabrik, mekaniska verkstäder.
Modern djuphamn. Omtalad som
stad redan 1275, låg till omkring
1430 vid Gamleby längst inne i
viken, 3111 K, 3115 B.
Västervåla, församling i Ramnäs
kommun i n. Västmanland,
Västmanlands län. 980 inv. 1954.
Västeråker, församling i Södra
Ha-gunda kommun i mellersta Uppland,
Uppsala län. 147 inv. 1954. Kyrka
från förra hälften aV 1300-talet.
Västerås, stad i södra Västmanland,
vid Svartåns mynning i Mälaren.
64 652 inv. 1954. Säte för
landshövdingen i Västmanlands län och
biskopen i Västerås stift. Domkyrka
från 1200-talet. Läroverk,
elektro-teknisk fackskola. Länslasarett. Stor
maskin- och metallindustri (ASEA,
Svenska Metallverken). Livlig
sjöfart. Nämnd som biskopsstad
omkring 1120. 1952 inkorporerades
Ske-rike med Västerås, 2554 K, 3778,
3778 B.
Västerås-Barkarö, församling i
Ding-tuna kommun i s.ö. Västmanland,
Västmanlands län. 426 inv. 1954.
Västerås domkyrka, femskeppig
hallkyrka av tegel, uppförd på
1200-talets första hälft, tillbyggd på
1400-talet, då bl. a. tornet
uppfördes. Tornspiran tillkom 1693—94
efter ritning av N. Tessin d. y. V.
restaurerades på 1850- och 90-talen.
I kyrkan, där bl. a. Erik XIV ligger
begraven, finns flera värdefulla
inventarier, bl. a. ett altarskåp av Jan
Borman.
Västerås reces’s, de beslut, som vid
reformationsriksdagen i Västerås
1527 reglerade förhållandet mellan
kyrkan och staten.
Västerås Sportklubb, stiftad 1904, en
av Sveriges ledande bandyklubbar.
Vann SM 1923, 1924, 1926, 1942,
1943, 1948 och 1950 samt har tio
gånger besegrats i finalen, 268.
Västerås stift omfattar Västmanland,
Dalarna (utom Orsa finnmark) samt
Tärna kommun i Uppland. 39 182
km2, 521 946 inv. 1954.
Västeuropeiska unionen, se
Västunio-nen, 3780.
Västeuropeisk tid, greenwichtid,
normaltid för England, Belgien,
Luxemburg, Frankrike, Spanien, Portugal,
Algeriet, Marocko, Monaco,
Färöarna, Guldkusten samt delar av
Fran
4998
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
