Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Västfjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTFJORD
VÄSTRUM
ska Västafrika. När klockan enligt
svensk (mellaneuropeisk) tid är 2,
är den enligt västeuropeisk tid 1.
Jfr Greenwich Mean Time.
Västfjord, den breda havsviken
mel-land Lofoten och det norska
fastlandet s. om Narvik.
Väst-Flandern, provins i v. Belgien,
vid Nordsjön. 3 235 km2, 1 018 221
inv. 1952. Huvudstad Brügge, 317 B,
319 K.
Västgermanska språk, språkgrupp,
omfattande engelska, holländska,
fri-siska och tyska språken.
Västgöter (lat. visigo’thi),
germanstam, som vid hunnernas anfall
375 bodde i nuvarande Rumänien
och tvingades lämna sina
boplatser. Under Alarik härjade de
Italien. Omkring 415 grundade V. ett
rike i södra Frankrike och lade
snart under sig större delen av
Spanien. Den franska delen
erövrades 507 av frankerna och den
spanska kom 711 under arabernas välde,
1089, 1143, 3185.
Västgotiska, östgermanskt språk från
folkvandringstiden, för oss bekant
genom fragmenten av biskop
Wul-filas bibelöversättning från 300-talet.
V. kallas vanligen endast gotiska,
1382. Jfr Gotiska språket.
Västgötabergen, de siluriska platäberg,
som höja sig över Västergötlands
slättbygder, 3774.
Västgöta-Demokraten,
socialdemokratisk tidning i Borås, grundad 1926.
Chefredaktör är sedan 1954 K. B.
Lindkvist (f. 1915).
Västgöta flygflottilj (F6), förlagd i
Karlsborg.
Västgötalagen, i sin äldre form
Sveriges äldsta och ursprungligaste
landskapslag, nedskriven omkring
1280, men innehållande
bestämmelser från betydligt äldre tid, 2127,
3248.
Västgötaost, grynpipig hårdost för
vardagsbruk, saltad i saltlake som t. ex.
schweizerost, med något besk smak,
3118.
Västgöta regemente, uppsatt som
infanteriregemente 1811 efter att
sedan 1628 ha varit
kavalleriregemente under namn av Västgöta
ryttare. V. upphörde från och med år
1928 jämlikt 1925 års
riksdagsbeslut.
Västgötaupproret, uppror mot Gustav
Vasa, som utbröt i april 1529 och
huvudsakligen var koncentrerat till
Västergötland och Småland. Dess
förnämsta ledare voro Ture Jönsson
Tre Rosor och biskop Magnus
Ha-raldsson. Då kungliga ombud
lyckades lugna allmogen, kuvades
resningen snart och dess upphovsmän
måste fly ur landet.
Västindien, de öar mellan Nord- och
Sydamerika, som skilja Mexikanska
bukten och Karibiska havet från
Atlanten. Brukar uppdelas i
Ba-hamaöarna i n. samt Stora och Små
Antillerna. Tillsammans omkring
231 000 km2 med ca 16,6 milj. inv.
1952. V. upptäcktes 1492 av
Colum-bus, som trodde sig ha nått öar
utanför Indien, 2490 K, 3783.
Västindiska kompaniet, svenskt
handelskompani, bildat 1786 för handel
och sjöfart på den av Sverige 1784
förvärvade ön Saint-Barthélemy.
Upplöstes 1805.
Västkinde, detsamma som Väskinde.
Västkustbanan, benämning på
stats-banelinjen mellan Malmö och
Göteborg, elektrifierad sedan 1936.
Västkusten, vanlig benämning på
Sveriges kust vid Skagerak och
Kattegatt, från Svinesund till
Skäl-derviken.
Västland, Vessland, kommun i n.
Upp
land, Uppsala län, kring
Tämnar-åns mynning. 2 615 inv. 1954.
Västlandet, benämning på v. Norge,
v. om Langfjellene.
Västmakterna, sedan första
världskriget allmänt använd benämning på
Storbritannien, Frankrike och USA.
Jfr Västunion.
Västmanland, landskap i n. mellersta
Svealand, n. om Mälaren.
Landareal 8 255 km2, 239 922 inv. 1954.
Västmanlands och Örebro län,
2554 K, 3787, 3787 B, 3788 B.
Västmanlands flygflottilj (Fl),
förlagd till Hässlö söder om Västerås
Västmanlands Folkbiad,
socialdemokratisk tidning i Västerås, grundad
1918. Chefredaktör är sedan 1950
A. E. Berglund (f. 1904).
Västmanlands län, omfattande ö.
Västmanland, v. Uppland och n.v.
Re-karne i Södermanland. Landareal
6 442 km2, 210 869 inv. 1954.
Residensstad Västerås. Delat mellan
Västerås stift och Uppsala ärkestift,
2554 K.
Västmanlands regemente,
infanteriregemente sedan 1921, upphörde från
och med 1928 jämlikt 1925 års
riksdagsbeslut.
Västmanlands trängkår, förlagd i Sala
som efterträdare till Andra Svea
trängkår (1902—04). Upphörde från
och med 1928 jämlikt 1925 års
riksdagsbeslut.
Västmannalagen, landskapslag, varav
uppteckning finnes från början av
1300-talet, 2127.
Västra Alstad, församling i Alstads
kommun i s.ö. Skåne, Malmöhus län.
929 inv. 1954.
Västra Aros, äldre namn på Västerås.
Västra Bjäre, kommun i Kristianstads
län. 4 002 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Hov,
Tore-kov och Västra Karup.
Västra Broby, församling i Åstorps
köping i n.v. Skåne, Kristianstads
län. 1 675 inv. 1954.
Västra Ed, församling i Tjust-Eds
kommun i n.ö. Småland, Kalmar
län. 1 962 inv. 1954. Ruin av
kors-kyrka från 1200-talet.
Västra Emtervik, annan namnform för
Västra Ämtervik.
Västra Eneby, församling i Västra
Kinda kommun i s. Östergötlands
län. 961 inv. 1954.
Västra Frölunda, församling i
Göteborg, uppdelad på V. och Älvsborgs
kyrkobokföringsdistrikt. 25 722 inv.
1954 med 16 779 och 8 943 i resp,
kbfd. I V. ligga Älvsborg och
Långedrag.
Västra Fågelvik, församling i
Töcks-marks kommun i s.v. Värmlands
län. 616 inv. 1954.
Västra Gerum, församling i Ardala
kommun i ö. Västergötland,
Skaraborgs län. 354 inv. 1954.
Västra Harg, församling i Vifolka
kommun i mellersta Östergötlands
län. 1 025 inv. 1954.
Västra Hoby, församling i Torns
kommun i v. Skåne, Malmöhus län.
260 inv. 1954.
Västra Husby, församling i Aspvedens
kommun i ö. Östergötlands län.
717 inv. 1954.
Västra Ingelstad, församling i
Månstorps kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län. 538 inv. 1954.
Västra Karaby, Västra Karleby,
församling i Dösjebro kommun i v.
Skåne, Malmöhus län. 1176 inv.
1954.
Västra Karup, församling i Västra
Bjäre kommun i n.v. Skåne,
Kristianstads län. 2 494 inv. 1954.
Västra Kinda, kommun i
Östergötlands län. 6 001 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Kisa, Tidersrum och Västra Eneby.
Västra Klagstorp, församling i
Bunke-flo kommun i s.v. Skåne, Malmöhus
län. 955 inv. 1954.
Västra Kärrstorp, församling i
Månstorps kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län. 410 inv. 1954.
Västra Mark, kommun i Älvsborgs
län. 3 623 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Berghem,
Fotskäl, Haj om, Surteby-Kattunga
och Tostared.
Västra Ny (Nykyrka), församling i
Godegårds kommun i n.v.
Östergötlands län. 1281 inv. 1954.
Västra Nöbbelöv, församling i
Vem-menhögs kommun i s. Skåne,
Malmöhus län. 547 inv. 1954.
Västra Rekarne, kommun i
Södermanlands län. 3 592 inv. 1954.
Bildad 1952 genom samma r slagning av
Gillberga, Lista, Västermo och öja.
Västra Ryd. 1. Församling i
Upplands-Bro kommun i s. Uppland, Uppsala
län. 508 inv. 1954. — 2. Församling
i Ydre kommun i s. Östergötlands
län. 1 187 inv. 1954.
Västra Sallerup, tidigare kommun i
v. Skåne, Malmöhus län. ödekyrka
med kalkmålningar från
1200—1400-talen. Sedan 1950 uppdelad på
Eslövs stad och Remmarlövs
församling.
Västra Skedvi, församling i Medåkers
kommun i mellersta Västmanland,
Västmanlands län. 738 inv. 1954.
Västra Skrävlinge, församling i Malmö,
inkorporerad 1911. 33 368 inv. 1954.
Västra stambanan, statsbanelinj en
Stockholm—Göteborg, öppnad i
etapper 1856—62. Elektrifierad.
Västra Stenby, församling i Aska
kommun i v. Östergötlands län.
1 215 inv. 1954.
Västra Strö, församling i Bosarps
kommun i v. Skåne, Malmöhus län.
288 inv. 1954.
Västra Sönnarslöv, församling i
Klippans köping i n.v. Skåne,
Kristianstads län. 1 505 inv. 1954.
Västra Tollstad, församling i Alvastra
kommun i v. Östergötlands län. 794
inv. 1954. I V. ligger Hästholmens
reservflygfält vid Vättern.
Västra Tommarp, församling i Skegrie
kommun i s.v. Skåne, Malmöhus
län. 212 inv. 1954.
Västra Torsås, kommun i s. Småland,
Kronobergs län. 2 381 inv. 1954.
Västra Torup, församling i Tyringe
kommun i n. Skåne, Kristianstads
län. 929 inv. 1954.
Västra Tunhem, kommun i n.v.
Västergötland, Älvsborgs län. 5 249 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Vänersnäs och Västra
Tunhem.
Västra Vemmenhög, församling i
Vemmenhögs kommun i s. Skåne,
Malmöhus län. 315 inv. 1954.
Västra Vemmerlöv, församling i
Skegrie kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län. 318 inv. 1954.
Västra Vikbolandet, kommun i
Östergötlands län. 3 439 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Dagsberg, Furingstad, Konungsund,
Kuddby, Tåby, östra Stenby och A.
Västra Vingåker, kommun i v.
Södermanlands län. 9 241 inv. 1954, därav
2 614 i Vingåkers municipalsamhälle.
Västra Vram, församling i Tollarps
kommun i ö. Skåne, Kristianstads
län. 2 877 inv. 1954, därav 903 i
Tollarps municipalsamhälle.
Västra Ämtervik, församling i Stora
Sunne kommun i mellersta
Värmlands län. 1 509 inv. 1954.
Västromerska riket, den västliga delen
av det vid kejsar Teodosius den
stores död 395 e. Kr. delade romerska
riket. Gick under 476.
Västrum, församling i Gladhammars
4999
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
