Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - Yrsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YRSA
YÜNNAN
tats vid varje huvudkontor, 3806.
Jfr Arbetsförmedlingen.
Yrsa, svensk förhistorisk drottning av
dansk börd, gift med Adils, begick
blodskam med sin fader, konung
Helge av Skjoldungaätten och fick
med honom sonen Rolf Krake, 3799.
Yrsel eller svindel, osäkerhetskänsla
och benägenhet att falla. Kan bero
på bio dtrycksförhöj ning,
åderförkalkning, nervsjukdomar,
sjukdomar i örat (balanssinne),
hjärntumörer m. m.
Ysan’der, Torsten (f. 10/3 1893),
teolog, biskop i Visby 1936—47 och
i Linköping sedan 1947, e. o.
hovpredikant 1939. Y:s forskningar
behandla främst den judiska
mystiken.
Ysane, församling i Gammalstorps
kommun i s.v. Blekinge län, 1109
inv. 1954. Medeltida kyrka.
Ysaye [isai’] Eugène (1858—1931),
belgisk violinist och dirigent, grundade
1886 en stråkkvartett och 1895 en
egen orkester i Brüssel. Han
dirigerade även i USA och uppträdde
både där och i Europa som solist.
Ysby, församling i Ränneslövs
kommun i s. Hallands län. 881 inv. 1954.
Yser [flamländskt uttal ej’sär, franskt
uttal isä’r], flaml. IJzer, kustflod i
n. Frankrike och n.v. Belgien. 78
km lång, delvis kanaliserad. Vid Y.
utkämpades under både första och
andra världskriget heta strider.
üsküb’, stad i Jugoslavien, se Skoplje.
Yssel [ej’sel], detsamma som Ijssel.
Ystad, stad i Malmöhus län, på
Skånes sydkust 13 398 inv. 1954. Delvis
ålderdomlig prägel med åtskilliga
korsvirkeshus från 1500—1600-talen,
kyrka från 1200-talet. Läroverk.
Länslasarett. Förläggningsort för
Södra skånska infanteriregementet
(17). Bryggerier, konservfabrik,
ångkvarn, mekanisk verkstad. God
hamn. Blev stad troligen redan
omkring 1200, — 3089 K, 3092 B.
Ystads Allehanda, folkpartitidning i
Ystad, grundad 1873. Chefredaktör
är sedan 1924 N. J. M. Westin (f.
1887).
Ystning, ostframställning.
Ytbergarter, effusi’va bergarter,
erup-tiva bergarter, som stelnat vid eller
nära jordytan, t. ex. diabas.
—Motsats: djupbergarter, 1859.
Ytmorän betecknar dels de på en
gla-ciärs yta liggande sido- och
mittmoränerna, dels det material, som den
bortsmältande isen avlagrat ovanpå
bottenmoränskiktet.
Ytspänning, den i en vätskeyta
verksamma kraft, som strävar att
sam
mandraga ytan, så att vätskedroppar
antaga klotform. Y. yttrar sig även
som kapillärkraft eller hårrörskraft
och orsakar en vätskas uppsugning
i fina rör, läskpapper o. dyl. En
förutsättning för sådan uppsugning
är dock att materialet fuktas av
vätskan. Genom tillsättning av tvål,
fettalkoholsulfater osv. undergår
ytspänningen hos vatten en avsevärd
minskning (tvärtemot vad man i
allmänhet föreställer sig).
Ytter’bium, sällsynt jordmetall.
Kemiskt tecken Yb, atomvikt 173,04,
atomnummer 70.
Ytterby, kommun i s. Bohuslän,
Göteborgs och Bohus län. 2 247 inv.
1954. Ruin av medeltidskyrka från
1100—1200-talen.
Ytterby fältspatbrott på Resarö, n.
om Vaxholm, bekant för sin
rikedom på sällsynta mineral, i vilka
flera grundämnen upptäckts. Fyra
grundämnen: yttrium, ytterbium,
terbium och erbium, ha fått sina
namn härledda ur Ytterby.
Ytterenhöma, tidigare kommun i n.ö.
Södermanlands län. Ingår sedan 1952
i Enhörna kommun.
Yttergran, församling i Håbo
kommun i s. Uppland, Uppsala län. 874
inv. 1954. Romansk absidkyrka med
kalkmålningar av Albertus pictor
från 1480-talet.
Ytterhogdal, församling i Högdals
kommun i ö. Härjedalen, Jämtlands
län. 1 788 inv. 1954, — 641 K.
Ytterjärna, församling i Järna
kommun i ö. Södermanland, Stockholms
län. 532 inv. 1954.
Ytterlännäs, kommun i s.
Ångermanland, Västernorrlands län. 8 523 inv.
1954, därav 616 i Nylands
munici-palsamhälle. Kyrka från 1100-talet
med kalkmålningar av Eghil och
rik inredning. Kommunal
mellan-skola. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Dal, Torsåker och
Ytterlännäs.
Ytterselö, församling i Stallarholmens
kommun i n.ö. Södermanlands län.
1 085 inv. 1954. Kyrka
ursprungligen från 1100-talet med dopfunt
från samma århundrade och
nederländskt altarskåp från omkring 1500.
Yttersta dagarnas heliga, detsamma
som mormoner.
Yttrandefrihet, frihet att utan
laghinder i skrift, tal eller bild framställa
sina åsikter. Viktigast är
tryckfriheten, 702, 2162.
Yttre Mongoliet, se Mongoliet.
Yttrium, sällsynt jordmetall. Kemiskt
tecken Y, atomvikt 88,92,
atomnummer 39. — Ytterjord — äldre
beteck
ning på yttriumoxid, YaOs. Ingår i
mineralet ytter bit från Ytterby
fältspatbrott.
Yttryck, se Plantryck.
Yttröghetsmoment, ett bl. a. inom
hållfasthetsläran använt begrepp
varvid Y. i regel hänföres till en
genom ytans tyngdpunkt gående
linje. Bestämmes som summan av
de olika ytelementen, var för sig
multiplicerade med kvadraten på
avståndet till nämnda linje.
Yucatän [jokatan’], halvö i ö.
Centralamerika i Mexiko, Guatemala och
Brittiska Honduras, skiljer
Mexikanska golfen från Karibiska havet.
180 000 km2. En gång medelpunkt för
det kulturellt högtstående
maya-folket, praktfulla ruiner från den
tiden, 2295 B, 2490 K.
Yukon, Jukon [tjo’kån], 1. Flod i n.v.
Nordamerika, inom Canada och
Alaska. 3 700 km lång, segelbar från
White Horse till Nome, 3100 km,
flodområde 855 000 km2. Förr
betydande guldvaskning, 34. — 2.
Territorium i n.v. Canada, kring övre
Y. 1. 536 304 km2, 9 096 inv. 1951,
huvudsakligen indianer. Huvudstad
Dawson City, 579, 2490 K.
Yverboren, enligt en fantasifull
ety-mologi i O. Rudbecks Atlantica den
ursprungligen svenska formen för
hyperboré, högboren. Nu betyder
ordet närmast chauvinistisk,
överdrivet fosterländsk.
Yvetot [ivtå’], stad i Normandie, n.
Frankrike, 30 km n.v. om Rouen.
6 885 inv. 1954. Väverier. Namnet är
av normandiskt ursprung, har
sammanställts med Ivetofta i Skåne.
Y. var centrum i ett gammalt
normandiskt godskomplex.
Yxnerum, församling i Björsäters
kommun i s. Östergötlands län. 526
inv. 1954.
Yiian Shi-kai (1860—1916), kinesisk
militär och statsman. Blev 1895
general över Kinas första armé, stödde
statskuppen 1898 och nedslog 1900
som guvernör i Shantung
boxarrö-relsen. Efter kejsardömets fall blev
Y. år 1913 republikens förste
president men störtades vid en
revolution tre år senare.
Yünnan [jyn’nan], Jynnan. 1. Provins
i s.v. Kina på gränsen till Franska
Indokina. 399 000 km2, 10 865 000 inv.
1952. Huvudstad Y. 2. — 2. Y.,
Yün-nan-fu, officiellt Kunming,
huvudstad i Y. 1, vid sjön Kun-yang-hai.
185 000 inv. 1936. Livlig handel.
Ändpunkt för järnväg från Franska
Indokina (Hanoi) och för
Burma-vägen, 1995 K.
5001
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
