Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Z ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Z. Inom matematiken tecken för en
tredje obekant storhet, om de
föregående betecknats med x resp. y.
Zaandam [sandam’], stad i provinsen
Nordholland, n.v. Nederländerna, 10
km n.v. om Amsterdam. 45 265 inv.
1954. Skeppsvarv, kvarnar m. m.,
319 K.
Zabrze [sab’sje], ty. Hindenburg, stad
i s.v. Polen. Stenkolsgruvor,
koks-och gasverk, stora järn- och
stålverk. 132 888 inv. 1950. — 2691 K.
Zacate’cas, huvudstad i staten med
samma namn, mellersta Mexiko,
2 460 m ö. h. 24 257 inv. 1950, förr
en av landets främsta
silvergruv-städer.
1. Zachrisson, Waldemar (1861—1924),
boktryckare, grundare av
»Wezäta»-tryckeriet i Göteborg 1886 och
initiativtagare till bl. a. Svenska
boktryckareföreningen, 441.
2. Zachrisson, Bror (f. 12/12 1906), son
till Waldemar Z., typografisk
fackman. Tog bl. a. initiativet till
Grafiska institutet, vars rektor han är
sedan dess grandande 1943, och har
även på många andra sätt bidragit
till att konstnärligt utveckla den
svenska boktypografin.
Zadkine, Ossip (f. 1890), fransk
skulptör av rysk börd, vars verk präglas
av abstrakt, men upplöst och
rörlig form.
Zagazig, Zakazik el. Sagasig, stad i
n. Egypten, 60 km n.ö. om Kairo.
83 000 inv. 1947. Bomulls- och
spannmålshandel. Bomullsindustri.
Zag’reb, ty. Agram, huvudstad i
Kroatien, n.v. Jugoslavien, nära floden
Sava. 350 452 inv. 1953.
Ärkebiskopssäte, univ., kroaternas andliga
centrum och Jugoslaviens största
handelsstad; textil-, tobaks- och
läderfabriker; flyghamn,
rundradiostation, 1888.
Zaharoff, sir Basil (1849—1936),
internationell finansman av grekisk
börd. Skapade sig en
jätteförmögenhet inom vapenindustrin och anses
genom sina förbindelser med olika
statsmän ha haft stort inflytande på
den internationella politiken.
Zahle [säTo), Carl Theodor (1866—
1946), dansk politiker, en av
Radikale Venstres ledare, var
statsminister 1909—10 och 1913—20.
Genomförde en rösträttsreform och den
dansk-isländska förbundslagen av
1918. — Z. var 1929—35
justitiemi-nister.
Zahrtmann, Christian (1843—1917),
dansk målare. Utförde, med djärv
kolorit och mustig detalj realism ett
stort antal målningar med danska
historiska motiv samt italienska
folklivsbilder. Utövade koloristiskt
stort inflytande som lärare på en
stor skara nordiska konstnärer.
Zaimis [sai’mis], Alexandros (1856—
1936), grekisk statsman. Var en av
Greklands ledande politiker och
Ve-nizelos’ främste motståndare.
Konseljpresident 1897 samt tidvis 1915
—17.
Zakazi’k, se Zagazig.
Zakopa’ne, stad i södra Polen, öster
om Krakow. 14 000 inv. 1946. Z.,
som ligger vid foten av Hohe Tatra,
dit en linbana leder, är centrum
för Polens fjällsport och turistliv.
VM på skidor arrangerades 1939 i
Z., 2692.
Zakynthos [sa’kinbos], ital. Zante, der
sydligaste av de joniska öarna, Grek,
land, v. om Peloponnesos, 408 km2,
37 870 inv. 1951, 1442 K.
Za’ma, ort i Nordafrika, s. om
Kar-tago, platsen för Scipios seger över
Hannibal 202 f. Kr., 1551.
Zambesi, se Sambesi.
Zambo [bam’bå], se Sambo.
Zamboa’nga, stad på v. Mindanao,
Filippinerna. 103 000 inv. 1948. Export
av kopra och manilahampa.
Za’menhof, Ludwig (1859—1917), polsk
läkare, upphovsman till
världsspråket esperanto (1877), 1624.
Zamora [bamå’ra], Alcala (1877—1949),
spansk liberal politiker. Bekämpade
Primo de Riveras diktatur och
valdes 1931 efter kungadömets
störtande och den republikanska
författningens antagande till republikens
president. Avgick 1936 och måste
lämna landet, men fick tillstånd att
återvända 1945.
Zampa, Luigi (f. 2/1 1905), italiensk
filmregissör. Började filma 1940 och
blev en av neorealismens förgrunds
-män. Märkesfilmer: Leva i fred
1946), Angelina (1947), Förbjudet
område (1952).
Zander, John (f. 31/1 1890), aktuarie,
löpare och idrottsledare. Vann
engelskt mästerskap på 1 engelsk mil
1913, 10 SM och satte 8 världs- och
15 svenska rekord (bl. a. 1 500 m
Q 54 7 iqiqi ____ 1218
Zando’nai, Riccardo (1883—1944),
italiensk komponist, elev av Mascagni.
Främst känd för operorna Francesca
da Rimini (1914) och Kavaljererna
på Ekeby (1925, till text ur Gösta
Berlings saga), som under
tonsättarens egen ledning uppfördes i
Stockholm 1928.
Zante, se Zakynthos.
Zantedesch’ia, växtsläkte, se Kalla.
Zan’zibar, se Sansibar.
Zapo’nlack, celluloid löst i lättflyktigt
organiskt lösningsmedel. Användes
som skyddande överdrag på
metaller.
Zaporoger, de vid Dnjepr, »på andra
sidan forsarna», boende kosackerna.
Zaporozje [sapårå’sje], före 1922
Alek-sandro’vsk, industristad i Ukraina,
vid Dnjepr nedanför porogerna.
290 000 inv. 1939. Stora järn- och
stålverk, tillverkning av
lantbruksmaskiner.
Zapote’ker, indianfolk i staten
Daxa-ca, s.ö. Mexiko, ca 300 000
personer, bildade fordom ett mäktigt rike
och låg i fejder med azteker och
mixteker, 1721.
Zar, annan namnform för Tsar.
Zara [tsa’ra], kroat. Zadar, stad i n.v.
Dalmatien, Jugoslavien, vid
Adriatiska havet. 20 000 inv. 1936. Är en
gammal, italienskt byggd stad, från
1409 venetiansk. Lever nu på fiske
och tillverkning av körsbärslikör
(maraschino). Z. tillföll efter första
världskriget Italien, avträddes 1947
till Jugoslavien, samma år omdöpt
till Titograd.
Zaragoza [baragåb’a], Saragossa,
huvudstad i provinsen med samma
ramn i Aragonien, n.ö. Spanien, vid
Ebro. 264 256 inv. 1950. Under 1100-—
1400-talen kungariket Aragoniens
huvudstad. Många märkliga
byggnader från medeltiden, bl. a.
moriskt slott från 1000-talet och
katedral, uppförd 1119—1520.
Universitet, grundat 1474, med flera
kulturella institutioner. Livlig handel.
Sockerbruk, kvarnar,
maskinverkstäder, 1414, 3175 K.
ZarathusTra eller Zoroas’ter,
maz-daismens grundläggare. Levde
troligen i östra Iran före 7:e
århundradet f. Kr. Den gud vars lära Z.
förkunnade var Ahura Mazdah, som
han ständigt mötte i sina extaser,
och som för honom blev den ende
sanne guden, 3810.
Zarli’no, Gioseffo (1517—90), italiensk
musikteoretiker, som i sina verk,
främst Istitutioni harmoniche (1558),
gav impulsen till den moderna
harmoniläran genom sitt sätt att tolka
dur—moll-problemet.
Zatopek, Emil (f. 1922), tjeckisk
överstelöjtnant, världens främste
långdistanslöpare. Vann i OS 1948
10 000 m (tvåa på 5 000) och i OS
1952 5 000, 10 000 och maraton,
hemförde EM på 10 000 m 1950 och
1954 och har successivt nedpressat
världsrekordet till 28.54,2. Satte
hösten 1951 världsrekord på 15 km
med 44.54,6, 10 eng. mil 48.12,0, 20
km 59.51,8 samt i entimmeslöpning
20 052 m. Innehade 1954 även
världsrekord på 5 000 m med 13.57,2
(senare slaget), 1205 B, 1210, 3811 B.
Zatopkova, Dana (f. 1922), maka till
Emil Zatopek, vann spjutkastning
i OS 1952 och EM 1954 (femma i
EM 1950), 3812.
Zebror, sebror, hästdjur med svart
och vitstrimmig randning,
förekommer på Afrikas grässlätter. Det
finns tre arter: Den bredrandiga
bergszebran, E’quus ze’bra, som är
den minsta, förekommer sparsamt
i Sydafrika. Den större smalrandiga
Grevyzebran lever i nordöstra
Afrika, medan en mellanstorlek, E.
quagga, förekommer i olika
varianter i mellersta Afrika, 722 B.
Zeebrugge [-brucha], uthamn till
Brügge, n.v. Belgien, vid
Nordsjökusten, överfartsort till Harwich i
England, under första världskriget
tysk u-båtsbas.
Zeebrügge, tyska namnet på
Zeebrugge.
Zeeland [seTant], den sydvästligaste
provinsen i Nederländerna, kring
Scheldes mynning. 1 686 km2, 274 244
inv. 1954. Huvudstad Middelburg.
van Zeeland [seTant], Paul (f. 1893),
belgisk katolsk politiker.
Konseljpresident och utrikesminister 1935
—36. Utrikesminister i flera
ministärer 1949—54. Z. har spelat en
framträdande roll i den europeiska
politiken, bl. a. i FN.
ZeeTnan, Pieter (1865—1943),
holländsk fysiker, erhöll tillsammans
med H. A. Lorentz 1902 års
nobelpris i fysik för sin upptäckt av den
s. k. Zeemaneffekten, den
uppdelning i polariserade komponenter,
som en spektrallinj e undergår om
själva ljuskällan utsättes för ett
kraftigt magnetfält. Man erhåller
härvid en sådan uppdelning av
spektrallinj erna, att vanligen två
nya linjer framträda, en på
vardera sidan om den ursprungliga.
5OO5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
