Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Ålderman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅLDERMAN
ÅRNÄS
stalter i kommunerna, som främst
skola tillgodose vården av
hjälpbe-hövande, medellösa åldringar. På
senare tiden (särskilt efter
folkpensionsreformen 1948) ha dock Å. i
många fall mera fått karaktären av
inackorderingshem för betalande
åldringar. På grund av platsbrist har
emellertid en önskvärd
differentiering av hemmen (specialanstalter
för sinnessjuka, kroniskt sjuka osv.)
endast i ringa mån kunnat
genomföras. A:s utveckling är f. n. (1955)
föremål för utredning av en inom
socialdepartementet arbetande
kommitté, åldringsvårdsutredningen.
Ålderman kallades fordom ordförande
i ett skrå eller gille.
Åldersbetyg, prästbevis, utfärdas av
pastorsämbetet för i församlingen
kyrkoskriven person. För utfående
av pass, lysningsbevis m. m. samt
för erhållande av anställning kräves
i regel Å.
Ålderssjukdomar, sjukdomar som
uppträda vid högre ålder. Till Å.
räknas flertalet hjärt- och
kärlsjukdomar, åderförkalkning m. fl.
Ålem, kommun i ö. Småland, Kalmar
län. 5 079 inv. 1954.
ÄTesund, stad i Möre fylke, v. Norge
vid Storfjordens mynning. 18 527
inv. 1950. Betydande fiske,
fiskberedning, konservfabriker,
skeppsvarv, fiskexport, 3352 K.
Ålfiskar, Anguillifor’mes, en
underordning bland benfiskarna. Ha lång,
cylindrisk kropp och sakna
bukfenor. Rygg- och analfenorna
mötas vid stjärtspetsen. Hit hör
murä-nan samt ålfamiljen med
havsål-släktet och ålsläktet, se Ål.
Ålleberg, det högsta av
Västgötaber-gen, beläget s.ö. om Falköping, 335
m ö. h., segelflygskola, 2968 B, 3774.
Ällonö, Ollonö, herrgård i n.ö.
Östergötland på s. stranden av Bråviken.
Slott från 1660-talet, bränt av
ryssarna 1718, senast restaurerat 1906.
Ålnate, se Natesläktet.
Ålsten, trädgårdsstadsdel i Bromma
församling, Stockholm, vid Mälaren.
Ca 4 250 inv., 3262.
Åm eller fat, äldre rymdmått. På 1
åm gingo 4 ankare eller 60 kannor,
ca 157 1.
Aminne. 1., fi. Jo’ensuu, gods i s.v.
Finland, ö. om Åbo. Var från
1300-talet släktgods för ätten Horn,
tillhörde 1786—1925 finländska ätten
Armfelt; fideikommiss inom ätten
von Knorring. — 2. Järnbruk i
Värnamo vid sjön Vidöstern, känt sedan
1500-talet, det sista som bearbetade
sjömalm (in på 1900-talet). Tillhör
Husqvaina vapenfabriks AB,
tillverkar handels- och
byggnadsgjut-gods.
Ammeberg, zinkgruvor s.ö. om
Asker-sund på gränsen mellan Närke och
Östergötland. Efter anrikning
exporteras malmen till Belgien.
Tillhör det belgiska bolaget Vieille
Montagne, 2553, 3878.
Amotfors, före 1943 Åmot,
municipal-samhälle i Eda kommun, v.
Värmland, n.v. om Arvika, 1 180 inv. 1954.
Trä- och pappersindustri.
Åmål, enda staden i Dalsland, vid
Åmålsåns mynning i Vänern. 8 406
inv. 1954. Samrealskola med
kommunalt gymnasium.
Järnvägsverk-städer, trävaruindustri m. m. God
hamn. Å. anlades omkring 1640,
blev stad 1643. — 424 K, 645.
Åmåls landsförsamling, församling i
Tössbo kommun i n.ö. Dalsland,
Älvsborgs län. 1126 inv. 1954.
Åndalsnes, hamnplats och turistort i
Möre og Romsdals fylke, v. Norge,
vid Raumas utlopp i
Romsdalsfjorden. 1 943 inv. 1950. Ändpunkt för
Raumabanan, överfartsort till Mol-
de. Svårt skadad vid den brittiska
reträtten från Norge i maj 1940.
Angackumulator, »vaporackumulator»,
uppsamlare av ånga genom dess
inledande i vatten för möjliggörande
av tämligen konstant eldning
oberoende av variationer i
ångförbruk-ningen. Användes även för snabb
start av ångkraftanläggningar. Den
svenska Ruthsackumulatorn var på
sin tid mycket i ropet, både i
Sverige och utomlands, och användes
alltjämt hos vissa större
ångför-brukare.
Angbildning, en kropps eller vätskas
förgasning. — Motsats:
kondensa-tion. Å. endast vid ytan kallas
avdunstning. Å. i en vätskas inre
däremot kokning. Vid Å. åtgår en viss
karakteristisk värmemängd per kg
till ånga överförd mängd (varierar
endast obetydligt med
temperaturen), det s. k. ångbildningsvärmet.
För vatten vid 100° är A. 539
kcal/kg.
Angbildningsvärme, se Angbildning.
Ange, sedan 1946 köping i v.
Medelpad, Västernorr lands län, vid Ljung,
an. 3 201 inv. 1954. Samrealskola.
delsort, 2287.
Ångermanfjorden, den fj ordliknandc
mynningsvik, i vilken
Ångermanälven utmynnar vid Nyland. 38 km
lång, 80 m djup och flerstädes ett
par km bred.
Ångermanland, landskap i mellersta
Norrland, vid Bottenhavet och
Ångermanälven. Landareal 19 891 km2,
193 141 inv. 1954. Ingår i
Västemorr-lands län utom Nordmalings och
Bjurholms kommuner, som tillhöra
Västerbottens län. Ingår i
Härnösands stift, 3347 B, 3832.
Ångermanälven, flod i Lappland och
Ångermanland, från de norska
gränsfjällen genom bl. a. Kultsjön,
Malgomaj och Volgsjön till
Bottenhavet. 450 km lång, flodområde
31 900 km2. Många forsar och
kraftverk. En av Sveriges viktigaste
flottleder, 505 B, 1689 B, 3833 B.
Ångest, känslotillstånd kännetecknat
av en till olidlighet stegrad
ängslan. Ångesten kan uppkomma på
flera sätt. Den kan vara uttryck för
rent kroppsliga förändringar i de
inre organen, den kan vara en fullt
normal reaktion på vissa
upplevelser, och den kan vara ett
karakteristiskt symtom vid neuroser och
psykoser, 99, 3013.
Ångfartyg, fartyg med ångmaskineri,
ha existerat sedan 1788 då den
skotske ingenjören W. Symington
byggde den första primitiva hjulångaren
på basis av Watts ångmaskin.
Ångkraftverk, anläggning för alstring
av elektrisk energi medelst ånga.
Vid Å. användes numera alltid
turbogeneratorer. Kolåtgången vid
större Å. har kunnat nedbringas till ca
0,3 kg per kWh. Ett mera normalt
värde är eljest 0,45 kg per kWh.
Ångköksvalet kallas populärt det
A.K.-val i Stockholm 1887 då den 22 man
starka frihandelslistan
ogiltigförkla-rades för att en av de därpå valda,
ångköksföreståndaren Olof Larsson,
kallad Ångköks-Olle, inte betalat
sina kommunalutskylder (kr. 11:58)
på annan ort. Protektionisterna fingo
härigenom majoritet både i FK
och AK, vilket ledde till det s. k.
systemskiftet under ministären Bildt.
Ångmaskinen uppfanns omkring 1705
av engelsmannen Th. Newcomen.
Den största förbättringen av Å. som
kan tillskrivas någon enskild person
utfördes av James Watt (1736—
1819), som utvecklade A. till en
jämförelsevis ekonomisk maskin,
1259, 1750, 3836.
Ångpanna, behållare för alstrande av
vattenånga under tryck.
Ångspruta, ångdriven
brandsläcknings-pump, uppfunnen av John Ericsson
1827. Har sedan länge undanträngts
av motorsprutan, 851.
1. Ångström, Anders Jonas (1814—74),
fysiker, professor i Uppsala.
Utförde banbrytande optiska, särskilt
spektralanalytiska studier. Efter Å.
är Ångströmsenheten uppkallad.
2. Ångström, Tord (f. 19/9 1892),
sonson till A. J. Å., flygingenjör, 1936—
45 luftfartsinspektör, chef för
Luft-fartsinspektionen sedan 1945.
Ångströmsenhet, förk. Å eller AE, ett
längdmått som är så valt, att man
bekvämt kan använda det vid
beräkningar rörande ljus- och
röntgenvåglängder. 1 ÅE är lika med
en tiomiljondels mm. Enheten
infördes av och är uppkallad efter A.
J. Ångström, 2185.
Ängturbin, ångdriven kraftmaskin vid
vilken ångan i axiell eller radiell
led får genomströmma rörliga
sko-velsystem (eventuellt omväxlande
med system av fasta ledskovlar),
varvid de framkallade
riktningsförändringarna i samband med
tryckfallet ge kraftverkningar. —
Verkningsgraden hos (större) Å. är
betydligt högre än vid kolvmaskiner.
Dessutom är maskinvikten mycket
lägre, 1751 B, 3839.
Animskog, församling i Tössbo
kommun i ö. Dalsland, Älvsborgs län.
1 194 inv. 1954.
Ann, turistort vid n. stranden av
Ånn-sjön i v. Jämtland vid järnvägen
25 km ö. om Storlien. 204 inv. 1950.
Ånnsjön, Ann, sjö i v. Jämtland. 59
km2, 526 m ö. h„ 34 m djup.
Märkliga hällristningar från yngre
stenålder invid Åreälvens utlopp vid
Landverk.
Ånäset, municipalsamhälle i s.ö.
Västerbotten, Nysätra kommun. 641 inv.
1954. Handelsort.
Årdala, församling i Sparreholms
kommun i mellersta Södermanlands län.
585 inv. 1954.
Årder, primitivt plogliknande
åkerbruksredskap.
Are. 1. Kommun i v. Jämtland,
Jämtlands län. 3 116 inv. 1954.
Gråstens-kyrka från 1200-talet. — 2.
Turistort i Å. 1., 378 m ö. h. på
sydsluttningen av Areskutan (1 420 m ö. h.)
och vid Åresjön. 511 inv. 1950. En
av Sveriges mest besökta
fjällkurorter och vintersportplatser. En
bergbana leder upp på sluttningen
av Areskutan, linbana planerad till
Mörvikshummeln, 895 m ö. h.
Ärebragden, störtlopp utför
Åresku-tan. Arrangeras sedan 1921 på en
5 200 m lång bana med 1 000 m
höjdskillnad. Rekordet håller G.
Hjeltnes, Norge, med 4 min. 4,6 sek.
Åresjön, sjö i v. Jämtland, mellan
Areskutan och Renfjället,
genom-fluten av Indalsälven. 10 km2, 373
m ö. h., 19 m djup, 1896.
Areskutan, fjäll i v. Jämtland,
mellan Åresjön och Kallsjön. 1 420 m
ö. h., 1896
Årfotade fåglar, Steganop’odes,
fågelordning, som har alla fyra tårna
förenade med simhud samt korta
tarser. Hit höra skarvar, pelikaner
och havssulor.
Arhus, se Aar hus.
Årjäng, sedan 1941 köping i s.v.
Värmland vid n. ändan av sjön Västra
Silen. 2 891 inv. 1954. Samrealskola.
Länslasarett. Av gammalt huvudort
i Nordmarks härad med stor
septembermarknad och livlig handel,
travbana. 1952 inkorporerades
Silbo-dal med Årjäng, 3763 K.
Årnäs, industriort och hamnplats i n.
Västergötland, vid Vänern n.ö. om
5OII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
