Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åkarpslagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKARPSLAGEN
ÅLDERDOMSHEM
1954. Vilans folkhögskola, grundad
1868. Stora handelsträdgårdar.
Villaförort till Malmö, 3805.
Akarpslagen kallades det på motion
av riksdagsman P. Pehrsson i Åkarp
1899 införda tillägget till strafflagen
15 kap. 22 § (om rättstridigt tvång),
varigenom försök till
tvångsförbry-telser mot arbetsvilliga belädes med
lika strängt straff som fullbordat
tvång. Lagen, som tillkommit mot
Högsta domstolens avstyrkande,
betraktades inom arbetarrörelsen som
en klasslag och utnyttjades ofta i
den politiska kampen. Den
avskaffades 1938.
Åker, den del av jorden som är
föremål för växtodling, i motsats till
äng, skog och mossar.
Åker. 1. Församling i Klevshults
kommun i v. Småland, Jönköpings län.
1166 inv. 1954. — 2. Kommun i n.
Södermanlands län. 3 484 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Länna och Åker.
fades 1938, 138.
Åkerberg, Harald (1883—1950),
socialdemokratisk politiker och
tidningsman, redaktör för örebro-Kuriren
1913—50. Ledamot av FK 1925—50
och dess andre vice talman från 1939.
Å. tillhörde de tongivande inom den
socialdemokratiska pressen och var
känd för sin stridbarhet och
självständighet, 2712.
Akerbinda, Polygo’num (Helxi’ne),
convol’vulus, familjen
slidknäväx-ter, ettårig, nedliggande, 1 m lång
ört med gröna blommor i glesa,
klaseliknande blomsamlingar.
Allmän på odlade ställen
Skåne—Lappland.
Åkerblad, Johan David (1763—1819),
diplomat och orientalist, mest känd
för sina banbrytande forskningar
som egyptolog, 775.
Åkerbo, kommun i Östergötlands län.
3 286 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Gistad,
Lillkyr-ka, Rystad, Törnevalla, östra Harg
och östra Skrukeby.
Åkerby, församling i Bälinge
kommun i mellersta Uppland, Uppsala
län. 240 inv. 1954.
Åkerbär, Ru’bus ar’cticus, familjen
rosväxter, flerårig, 1—3 dm hög ört
med 3-fingrade blad och stora, röda
blommor. Frukt brunröd, läcker.
Förekommer på fuktig mark i
Norrland och n. Svealand.
Åkerfräken, se Fräkenväxter.
Åkergyllen, Erys’imum
cheiranthoi’-des, familjen korsväxter, 1-årig, 25
—60 cm hög ört med lansettlika
blad, gula blommor och långa,
4-kantiga skidor utan spröt. Allmän
på åkrar Skåne—Norrland.
1. Akerhielm, Samuel af
Margrethe-lund (1684—1768), friherre, riksråd
1738. Å. var en av frihetstidens
främsta parlamentariska
personligheter, starkt kritisk mot hattarnas
krigspolitik.
2. Akerhielm, Gustaf (1833—1900),
friherre, godsägare, politiker.
Riksdagsman 1870, ivrig protektionist.
Blev utrikesminister i Bildts
ministär 1889 och efter dennes avgång
s. å. statsminister. Han efterträddes
1891 av Boström.
Åkerkål, se Kålsläktet.
Åkerlund, Erik (1877—1940),
bokförläggare, affärsman, grundade 1906
Åhlén & Åkerlunds bokförlag och
var 1931—37 verkställande direktör
i Stockholms-Tidningen och
Aftonbladet.
1. Åkerman, Gustaf (f. 4/3 1888),
nationalekonom, professor i
nationalekonomi och sociologi i Göteborg
1931—53. Har bl. a. utgivit
Real-kapital und Kapitalzins (1923—24).
2. Åkerman, Johan (f. 31/3 1896), bror
till Gustaf Å., nationalekonom,
professor i nationalekonomi i Lund
sedan 1943. Har särskilt ägnat sig åt
metodologiska och
konjunkturteoretiska frågor samt uppvisar
beröringpunkter med den s. k.
ekono-metriska skolan inom
nationalekonomin. I hans omfattande
produktion märks bl. a. Ekonomisk teori
(I—II, 1939—44).
Åkerman, Joachim (f. 31/10 1868),
militär, högerpolitiker, krigsminister
1917. Borgarråd 1920—28 och vice
ordförande 1931—38 i Stockholms
stadsfullmäktige. 1928—38
ordförande i kommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap. Blev 1928
generallöjtnant.
Åkerman, Åke (1887—1955),
växtfy-siolog och -förädlare. Har bl. a.
studerat frosthärdighetsproblemet
och sökt frambringa en kvalitativt
bättre brödsäd. Han erhöll 1933
professors namn och var från 1939
föreståndare vid Sveriges
utsädesför-ening.
Åkermynta, Men’tha arven’sis,
familjen kransväxter, Har blad i
stjälkens topp och blomkransar i
bladvecken. Krona blekt gredelin.
Allmän på fuktiga ställen. Se Mentha.
Åkerrättikan, Raph’anus
raphanis’-trum, familjen korsväxter, ettårig 3
—5 dm hög ört. Har parbladiga blad
med stor ändflik och 2 cm långa,
blekgula kronblad. Skida
pärlbands-lik, sönderbristande i 1-fröiga
små-stycken. Åkerogräs, mest i vårsäd,
allmän i s. Sverige.
Åkersenap, Sina’pis arven’sis, familjen
korsväxter, ettårig, 2—6 dm hög
ört med grovtandade blad, gul
krona och lång, trind skida med långt,
rakt, 4-kantigt spröt. Allmänt
åkerogräs Skåne—Norrland.
Åkers kanal, 10,7 km lång farled i s.
Uppland, genom sjön Garnsviken
och Åkersån till Trälhavet, anlagd
1825.
Åkers krutbruk, industriort i n.
Södermanland, v. om Mariefred,
anlagd under Gustav Vasa. 540 inv.
1951. Inrymmer arméns krutfabrik,
gasmaskfabrik m. m.
Åkersork, Micro’tus agres’tis,
underfamiljen sorkdjur av råttdjuren,
längd 15 cm, varav svansen 3 cm.
Är ovan gråbrun, under vitgrå,
öronen nästan dolda i pälsen. Lever av
växtföda, samlar vinterförråd och
sover vintersömn. Allmän över hela
landet, vissa år mycket talrik.
Gnager om vintern barken av
fruktträd, vilket förhindras, om man
skottar bort snön runt trädet, 720.
Åkers styckebruk, industriort i n.
Södermanland invid krutbruket. 1 039
inv. 1951. Masugn, gjuteri, mekanisk
verkstad, malmgruvor, kalk- och
kvartsbrott m. m. Här tillverkades
från mitten av 1600-talet till 1866
kanoner (»stycken») och projektiler.
Järnbruksrörelsen drives sedan 1936
av AB Åkers styckebruk med grova
valsar som tillverkningsspecialitet,
3405 K.
Åkertistel, Cir’sium arven’se, familjen
korgväxter, flerårig, 5—15 dm hög,
glatt ört med långa, rotslående
ut-löpare. Blad lansettlika, parkluvna,
i kanten torniga, ej nedlöpande.
Korgar 1 cm vida, talrika, i kvast.
Blommor röda. Svårt ogräs i hela
landet.
Åkerven, kösa, Agros’tis (Ape’ra)
spi’ca venti, familjen gräs, höjd 3
—10 dm, har 1-blommiga småax
med långa borst, sittande i 15—25
cm lång, pyramidformig, yvig vippa.
Ettårig. Allmänt åkerogräs Skåne—
s. Norrland.
Åkervinda, Convol’vulus arven’sis, se
Vindeväxter.
Åkervädd, Scabio’sa eller Knau’tia
arvense, ört av familjen Dipsaca’ceae.
Har hårig stam, motsatta, vanligen
parflikiga blad och blekgredelina
blommor i platta huvuden. Allmän
på åkrar och ängsbackar.
Åkerö, slott i Bettna kommun,
Södermanlands län. Huvudbyggnaden på
en ö i Yngaren uppfördes 1752—57
av C. G. Tessin efter Hårlemans
ritningar. Från Å. härstamma de
bekanta Akeröäpplena.
Åkeshov, stadsdel i Bromma
församling i n.v. Stockholm. Ca 3 000 inv.
Slottet Å. härstammar från omkring
1650.
Åkirkeby, se Aakirkeby.
Åklagare, myndighetsperson som har
att åtala brott, indelas i allmänna
och särskilda Å. Högste allmänne
Å. under Kungl. Maj :t är
riksåklagaren, under vilken sortera
statsåklagare (landsfogdar och förste
stadsfiskaler) samt under dessa
distriktsåklagare (landsfiskaler,
stadsfiskaler, köpingsåklagare och
polismän med åtalsrätt). Särskilda
åklagare äro t. ex. j ustitiekanslern samt
justitie- och militieombudsmännen,
2079.
Al, kommun i mellersta Kopparbergs
län. 2 478 inv. 1954.
Ål, AnguilTa anguilTa (jfr Ålfiskar),
hanen upp till 51 cm, honan 120 cm.
Lekplatsen ligger i Sargassohavet.
Den nykläckta larven är 5—7 mm
lång och vandrar under loppet av
tre år över Atlanten, varunder
längden ökar till 55 mm. Hanarna
stanna hos oss vid väst- och ostkusterna
(dock ej n. om Öland). Honorna
vandra in i sötvattnen, där de
stanna i sex—nio år, livnärande sig av
kräftdjur och blötdjur. Därefter
vandra de tillbaka till lekplatsen,
978, 981 B.
Ålabodarna, fiskeläge i v. Skåne, vid
Öresund mellan Hälsingborg och
Landskrona. 310 inv. 1954.
Tullstation.
Åland, församling i Norra Hagunda
kommun i mellersta Uppland,
Uppsala län. 272 inv. 1954.
Aland, fi. Ah’venanmaa, landskap i
Finland med garanterad
självstyrelse. Omfattar de ca 6 500 åländska
öarna mellan Östersjön och
Bottenhavet, 1 505 km2, 22 246 inv. 1954.
Residensstad och enda stad
Mariehamn, 959 B, 3823.
Ålandsfrågan, politisk tvist om Ålands
nationella ställning som uppstod
efter första världskriget, varvid
svenska befolkningen på Åland önskade
införlivas med Sverige. Tvisten, som
avgjordes av NF:s råd, enligt vilket
Åland även i fortsättningen skulle
tillhöra Finland, fick ny aktualitet
under 1938, och svensk-finska
planer att gemensamt befästa Åland
framlades i januari 1939 inför NF:s
råd, där dock frågan uppsköts. Efter
Moskvafreden i mars 1940
undertecknades en finsk-rysk konvention
om Ålands demilitarisering, 3825.
Ålands hav, farvattnet mellan Väddö
och Åland från Understen i n. till
Söderarm i s., 3352, 3885.
Ålandskonventionen, se Ålandsfrågan.
Ålandsrot eller alant, Fnula
hele’-nium, ört av familjen Compositae.
Å. som är mer än meterhög har
stora, under gråludna blad och
blomkorgar med långa, gula
strålblommor. Odlades förr som
medicinalväxt.
Ålborg, se Aalborg.
Ålderdomsförsäkring, se
Folkpensionering och Tjänstepension.
Ålderdomshem, benämning på de
an
5°IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
