Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Ärekränkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄREKRÄNKNING
ÄVJA
mörkrandade vingar med en oval,
mörkbrun fläck. Äggen läggas på
blad, skott och kart. Larven,
äppel-masken, tränger in i kärnhuset och
lämnar senare frukten för att
förpuppa sig och övervintra i en
barkspringa. Bekämpas genom
besprut-ningar med zinkarsenat eller
nikotin.
Ärekränkning, yttrande eller handling
som riktar sig mot en persons ära.
Ä., som består i pådiktande eller
utspridande av rykte om brott eller
gärning, som är menlig för någons
ära, goda namn och anseende, yrke
eller näring, är straffbelagt enligt
16 kap. strafflagen. Åtal för Ä. må
i regel ej anställas av allmän
åklagare utan endast av den ärekränkte
själv.
Äreminne, åminnelsetal i högstämda
ordalag över någon framstående
personlighet. Förekom i Sverige
främst under senare delen av
1700-talet.
Ärenpris, prisa, Vero’nica, släkte av
familjen lejongapsväxter med 22
arter i Sverige, örter med fat- eller
trattlik krona och 2 ståndare. —
Ärenpris, V. officinaTis, flerårig
ört med 1—3 dm lång, krypande,
rotslående stjälk med kortskaftade,
blekblå blommor i täta klasar från
bladvecken. Allmän i skogar och
backar Skåne—Norrland. —
Teären-pris, V. chamae’drys, 1—4 dm hög,
flerårig ört, har stora, blå,
lång-skaftade blommor i glesa klasar
från bladvecken. Allmän på ängar
Skåne—Norrland.
Ärentuna, Erentuna, församling i
Vatt-holma kommun i mellersta Uppland,
Uppsala län. 1041 inv. 1954.
Tegel-ornerad gråstenskyrka från omkring
1310.
Ärftlighet, överförande av anlag
eller egenskaper från föräldrar till
avkomma. Bärare av Ä. äro
kromo-somernas smådelar, generna, vilkas
verksamhet följer de av Mendel
upptäckta lagarna. Förvärvade
(mil-jobetingade) egenskaper gå icke i
arv, 3854.
Ärftlighetsforskning är en
naturvetenskap, som bygger på de av
Mendel upptäckta lagarna. Dess
metoder äro mikroskopisk kartläggning
av befruktningens mekanism samt
experiment med korsning och
inavel. Ä. har betydelse för
växt-och djurförädlingen samt för
rashygienen, 3617.
Ärg, grönaktig beläggning på koppar
av kopparhydroxikarbonat, vilken
beläggning uppkommer genom
inverkan av luftens fuktighet och
koldioxid, 2062.
Äring, årsväxt, gröda.
Ärke- (grek, archi-), över-, förste,
användes i sammansättningar, jfr
nedan.
Ärkebiskop kallas inom katolska
kyrkan det kyrkliga överhuvudet över
en kyrkoprovins. Titeln avskaffades
vid reformationen i de flesta
protestantiska länder men bibehölls i
England och Sverige—Finland.
Ärkediako’n, ärkedjäkne, kallades
under medeltiden inom katolska
kyrkan biskopens närmaste man i den
kyrkliga förvaltningen.
Ärkedjäkne, ärkidiakon, ämbete i
romersk-katolska kyrkan. Ä. var
under medeltiden biskopens närmaste
man, med bl. a. en del av dennes
dömande myndighet.
Ärkehertig, titel buren av de
österrikiska prinsarna sedan 1400-talets
mitt.
Ärkestiftet, detsamma som Uppsala
ärkestift.
Ärkeängel, i Nya Testamentet
benämning på de fyra förnämsta änglarna,
Mikael, Gabriel, Rafael och den
mera sällan förekommande Uriel.
Ärla, Ärila, kommun i mellersta
Södermanlands län. 3124 inv. 1954.
Bildad 1952 i Södermanlands län
genom sammanslagning av
Sten-kvista och Ärla, 3405.
Ärlig swensk, En Ä., Sveriges första
politiska partitidskrift (hattpartiet),
utgavs 1755—56.
Ärlor, MotacilTidae, tättingfamilj med
tunn, utdragen näbb och höga ben.
Små, insektätande fåglar, som mest
vistas på öppna fält eller vid
vatten och springa med stegen
skiftesvis. Flyttfåglar. Hit höra piplärkor
och ärlor. Se Gulärla, Sädesärla,
Ängspiplärka, 1276.
Ärorika revolutionen, vanlig
benämning på den revolution varigenom
konung Jakob II av England 1688
avsattes.
Ärr, av bindväv bestående bildning,
som uppkommer då ett sår har
läkts.
Ärtemark, församling uppdelad på
Lelångs kommun och Bengtsfors
köping i n. Dalsland, Älvsborgs län.
Ca 1 300 inv.
Ärter, frön av sockerärt och gråärt.
Bestå av ett fast fröskal och ett
embryo med 2 halvklotformiga
hjärtblad, vilkas upplagsnäring
består av 23 % äggvita och 53 %
stärkelse. Ä. äro närande, prisbilliga
och hållbara och ha en mångsidig
användning i hushållet och som
fodermedel. Sveriges produktion
täcker behovet väl.
Ärtsångare, SyTvia curru’ca, familjen
sångare, längd 13 cm, huvud
ask-grått, mörk fläck genom ögat, ovan
gråbrun, under vitaktig. Häckar i
skogar och busksnår över en stor
del av landet. Flyttfågel. Sången
erinrar om ärter, som falla på en
bricka.
Ärtvecklare, Laspeyre’sia
(Grapholi’-ta) nigrica’na, vecklar ef järil,
spännvidd 15 mm. Har askgrå,
svart-och vitstreckade framvingar. Lägger
sina ägg på ärtplantor, när dessa
blomma. Larven gnager sig in i
baljan och gnager av ärterna.
Senare beger den sig ned i jorden för
att övervintra. Ä. bekämpas genom
höstplöjning, då larverna begravas
och omkomma.
Ärtväxter, se Baljväxter.
Ärvdabalken, avdelning i 1734 års lag
om arv, testamente samt
boutredning och arvskifte.
Ærö, dansk ö i Östersjön, 20 km s.
om Fyn. 89 km2, 10 667 inv. 1950, —
653 K.
Äspered, församling i Toarps kommun
i s.v. Västergötland, Älvsborgs län.
634 inv. 1954.
Äsphult, församling i Träne kommun
i mellersta Skåne, Kristianstads län,
686 inv. 1954.
Äsping eller esping, den unga
rödak-tiga huggormshonan, 1661.
Äspinge, förr även Östra Ä.,
församling i östra Frosta kommun i
mellersta Skåne, Malmöhus län. 779 inv.
1954.
Äspö, församling i Klagstorps
kommun i s. Skåne, Malmöhus län.
250 inv. 1954.
Ässja, öppen, vanligen träkolseldad
smideshärd med luftinblåsning
underifrån (från fläkt eller bälg).
Ätliga svalbon, se Salanganer.
Ätrafors, kraftstation (23 m fallhöjd,
10 500 kW) i Ätran n.ö. om
Falkenberg, 1062. Jfr Yngeredsfors.
Ätran, kommun i Hallands län. 2 454
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Gunnarp, Gällared
och Krogsered.
Ätran, flod i Västergötland och
Halland. Upprinner på gränsen mellan
Småland och Västergötland,
genomflyter sjön Äsunden och utmynnar
i Kattegatt vid Falkenberg. 230 km
lång, 3 340 km2 flodområde.
Vattenkraft 66 600 hk, varav 46 000
utbyggda, 3773 K.
Ättartal, stamtavla, släktregister.
Ättikester, ättiketer, detsamma som
Etylacetat.
Ättiksyra, en av de lägre fettsyrorna.
Stelnar i vattenfri form vid 16,6°
C till »isättika». Salterna kallas
acetat. Tillverkas sedan gammalt
genom ättiksyrajäsning av vin eller
genom oxidation av etonol, numera
även ur eten. — Ättika utgöres av
utspädd ättiksyra, 44, 1980.
Ättikål, klistermask, AnguilTula ace’ti,
rundmask, längd 1—2 mm, lever i
jäsande vinättika och klister.
Ättsaga, muntlig tradition om en viss
släkts öde. Den fornnordiska
diktningen och i synnerhet den
isländska bygger till stor del på ättsagor,
som också fått lämna stoff till
nordisk historieskrivning, t. ex. Snorre
Sturlassons.
Äventyr, i juridiskt språkbruk den
påföljd som inträder om någon
underlåter att vidtaga viss
föreskriven åtgärd.
Ävja, avlagringar på sjöbotten av
multnande i gyttja övergående
organiska ämnen.
50i6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
