Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Ökna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖKNA
ÖRESUND
Ökna, församling i Alseda kommun i
n. Småland, Jönköpings län. 1099
inv. 1954.
Öl, benämning på ett flertal
maltdrycker, bl. a. Pilsner, Royal,
Lager och Erlanger, 1915 B. Jfr
Maltdrycker.
Öland, landskap i s.ö. Sverige,
Sveriges näst Gotland största ö, skild från
Småland genom Kalmarsund.
Land-areal 1 342 km2, 25 534 inv. 1954.
Ingår i Kalmar län och Växjö stift,
3866.
Ölands norra udde, fyr på en holme
utanför Grankullaviken, n. Öland,
uppförd 1845, — 3111.
Ölands rev, fyrskepp, 14 km s.ö. om
Ölands s. udde.
Ölandssolvända, Helian’themum
oelan’-dicum, familjen Cista’ceae, 5—20
cm hög, risig buske med motsatta,
lansettlika blad utan stipler och
gula blommor i klaselikt knippe.
Allmän på Ölands kalkhedar, där
arten har sin enda växtplats.
Ölands södra udde, fyr, »Långe Jan»,
41,6 m hög, ursprungligen uppförd
1785. I närheten ligger Sveriges
ornitologiska förenings station för
flyttfågelobservationer, 3111.
ölands-Åkerbo, kommun i Kalmar län.
4 745 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Böda, Högby,
Källa och Persnäs.
Öljehult, församling i Hallabro
kommun i n. Blekinge län. 1016 inv.
1954.
Ölme, församling i Väse kommun i
s.ö. Värmlands län. 1 649 inv. 1954.
ölmevalla, församling i Löftadalens
kommun i n. Hallands län. 1041
inv. 1954.
Ölmstad, församling i Skärstads
kommun i n. Småland, Jönköpings län.
1 189 inv. 1954.
Ölost, förr vanlig varm dryck
bestående av kokt mjölk blandad med
öl eller dricka.
Ölserud, församling i Värmlandsnäs
kommun i s. Värmlands län. 333
inv. 1954.
Ölsremma, församling i Dalstorps
kommun i s.ö. Västergötland,
Älvsborgs län. 376 inv. 1954.
Ölsupa, ett slags mjölksoppa beredd
av vetemjöl, mjölk och kvagdricka
smaksatt med sirap, ingefära och
salt. Serveras fradgande.
öm, församling i Skövde. 183 inv.
1954.
Öman, Ivar (f. 18/4 1900),
statsveten-skapsman, högerpolitiker,
medarbetare i Nya Dagligt Allehanda 1925—
40. Ledamot av Stockholms
stadsfullmäktige 1931—47, borgarråd
(personalroteln) 1940—46. Direktör
för Statistiska kontoret sedan 1947.
Ömsesidigt försäkringsbolag,
försäkringsbolag, i vilket
försäkringstagarna själva äro delägare genom
inbetalat garantibelopp och sålunda
berättigade till vinstutdelning.
Stad-fästelse av bolagsordning för Ö.
skall sökas hos Konungen.
Önnarp, församling i Anderslövs
kommun i s. Skåne, Malmöhus län. 249
inv. 1954.
Önnestad, församling i Araslövs
kommun i n.ö. Skåne, Kristianstads län.
1 756 inv. 1954, därav 545 i
Önne-stads municipalsamhälle, 9 km n.v.
om Kristianstad, 1076.
Önum, församling i Ryda kommun i
mellersta Västergötland, Skaraborgs
län. 773 inv. 1954.
Öppen bedömning tillämpas av
poängdomarna i skid- och simhopp samt
konståkning på skridskor. Vanligen
tjänstgöra fem domare, som för
åskådarna visa sina poängsiffror.
Högsta och lägsta poäng utelämnas
ur beräkningen (för att förhindra
partiska» domslut).
öppen deposition eller öppet förvar,
förvaring och förvaltning av
värdehandlingar i en banks
notariatav-delning enligt avtal.
öppet hav, benämning i folkrätten
på vattnet utanför ett lands
sjöterritorium och som icke anses
ligga under någon stats överhöghet.
Jfr Sjöterritorium.
öppet köp, detsamma som »Köp på
prov», med rättighet för köparen att
med eller utan angivande av skäl
låta köpet återgå inom viss
överenskommen tid, 2117.
Öppna dörrens politik, beteckning för
den på ekonomiskt likaberättigande
byggda handelspolitik som Kina av
stormakterna tvangs föra kring
sekelskiftet. — Numera beteckning
för staternas ekonomiska
likaberättigande över huvud.
Öppna marknaden, handelsterm som
betecknar sådan marknad, där
priset bestämmes av utbud och
efterfrågan, utan statlig prissättning.
Användes oftast om marknaden för
värdepapper (»operationer på öppna
marknaden»).
ör, krossad kalksten, vilken används
som mineralfoder till höns.
ör, 1. Församling i Moheda kommun
i mellersta Småland, Kronobergs
län. 509 inv. 1954. — 2.
Församling i Kroppefälls kommun i s.ö.
Dalsland, Älvsborgs län. 1158 inv.
1954.
öra, däggdjurens hörselorgan, består
av ytteröra, mellanöra och inneröra,
av vilka de två förstnämnda helt
stå i hörselns tjänst, under det att
innerörat därjämte har till uppgift
att ge orienteringar om kroppens
läge och lägesförändringar. I ytter
-örat, som består av öronmussla och
yttre hörselgång, avslutad med
trumhinnan, uppfångas ljudvågorna,
vilka sätta trumhinnan i vibration.
I mellanörats trumhåla överföras
trumhinnans svängningar via de tre
hörselbenen (hammaren, städet och
stigbygeln) till innerörat, en i
tinningbenets klippdel innesluten,
vätskefylld benlabyrint. Vätskans
rörelser medför en mekanisk retning
av det cortiska organets
sinnesceller, varvid nervimpulser föras med
hörselnerven till hjärnans
hörselcentra, 3868 B.
Öra, församling i Gäsene kommun i
mellersta Västergötland, Älvsborgs
län. 210 inv. 1954.
öraby, församling i Glemmingebro
kommun i s. Skåne, Kristianstads
län. 417 inv. 1954. Medeltida kyrka
med kalkmålningar från omkring
1150.
Örberga, församling i östgöta-Dals
kommun i v. Östergötlands län. 432
inv. 1954. Kyrka från
1100—1200-talen.
Örbo, Karl (f. 20/2 1890), målare och
grafiker, lärare vid Konsthögskolan,
intendent för Sveriges allmänna
konstförening sedan 1944. Har
särskilt utfört landskapsskildringar.
Örby. 1. Kommun i s.v. Västergötland,
Älvsborgs län. 3 079 inv. 1954. —
— 2. Villastadsdel i Brännkyrka
församling, Stockholm. Ca 5 250 inv.,
3262.
örbyhus, stationssamhälle i
Tegels-mora och Vendels kommuner, n.
Uppland, n. om Vendelsjön. 1 196
inv. 1954. Konfektions- och
möbelindustri, 3405 K.
örby hus slott, gods i Vendels
kommun, n. Uppland, härstammande
från 1400-talet, utvidgades under
Vasatiden, Erik XIV:s fängelse 1574
—77, kom på 1600-talet i ätten Biel-
kes ägo, varvid det utbyggdes till
sitt nuvarande omfång. Äges nu
av greve Eugène von Rosen,
innehåller rika konstsamlingar.
öre (.lat. au’reus, gyllene), räknemynt
i Norden under medeltiden, utgjorde
1/8 mark 1,3 örtugar 1,24 penningar
(i Svealand, vars räkning senare
gällde i hela Sverige). I Danmark
och Norge utträngdes öret redan på
1300-talet av skillingräkningen men
bibehölls i vårt land med växlande
finvikt till skillingräkningens
införande på 1770-talet. Genom den
skandinaviska myntunionen på
1870-talet återinfördes myntet, nu som
den lägsta myntenheten.
Örebro, stad i Närke, vid Svartån
nära dess mynning i Hjälmaren.
69 637 inv. 1954. Säte för
landshövdingen i Örebro län. Medeltida slott,
kyrka från 1200-talet. Läroverk,
handels- och tekniskt gymnasium.
Länslasarett. Stor skoindustri,
järn-vägsverkstäder, kexfabrik.
Förläggningsort för Livregementets
grenad-järer (I 3). Stad sannolikt sedan
slutet av 1200-talet. 1952
inkorporerades Eker med Örebro, 2554 K,
3870 B.
Örebro Dagblad, högertidning i
Örebro, grundad 1900. Chefredaktör är
sedan 1944 John Ericsson (f. 1910).
Örebro-Kuriren, socialdemokratisk
tidning i Örebro, grundad 1902.
Chefredaktör är sedan 1954 L. E.
Fagerström (f. 1910).
Örebro län, omfattande Närke, v.
Västmanland och s.ö. Värmland.
Landareal 8 269 km2, 252 808 inv. 1954.
Residensstad Örebro. Delat mellan
Strängnäs och Västerås stift.
Örebro möte, ett i Örebro 1529 under
ledning av Laurentius Andreæ
hållet kyrkligt reformationsmöte, vid
vilket beslut fattades om predikan
av Guds ord, kyrkotukt och de
kyrkliga ceremonierna.
Örebro slott, beläget på en holme i
Svartån inom Örebro stad, uppfört
på 1200-talet som en borg med
kärntorn, vilken ingår i det fyrlängade
renässansslott med fyra hörntorn,
vilket Karl IX lät uppföra 1573—
1627. Slottet, som restaurerades
1897—1911, inrymmer numera
länsresidens, museum m. m.
Örebro Sportklubb, stiftad 1908, en av
Sveriges bästa allroundklubbar med
bandy, fotboll, handboll, fri idrott
(mästerskapsstandaret 1953) och
bowling som specialitet.
Örebro stadga, vid riksdagen i Örebro
1617 antagen stadga, enligt vilken
ingen katolik fick vistas i landet
och strängt straff bestämdes för
förbindelser med Sigismund och
svenska emigranter i Polen.
öregrund, stad i n.ö. Uppland, vid
Öregrundsgrepen. 2 240 inv. 1954.
Idyllisk småstad. Badort.
Skeppsvarv. Blev stad 1491. 1952
inkorporerades Gräsö med öregrund, 3595 B.
öregrundsgrepen, sund mellan n.
Uppland och n. Gräsön.
Örekilsälven, flod i Dalsland och
Bohuslän, utmynnar i Gullmarsfjorden.
90 km lång. Kallas i nedre loppet
vanligen Kvistrumsälven. Flottled,
424 K.
öremöllafyndet, bronsåldersfynd från
öremölla i Skivarps kommun, Skåne,
omfattande en fullständig
provin-sialromersk vinservis. Nu i Statens
historiska museum.
Öreryd, församling i Södra Mo
kommun i n.v. Småland, Jönköpings
län. 290 inv. 1954.
Öresund, sundet mellan Skåne och
Danmark, ca 100 km långt, smalast
mellan Hälsingborg och Helsingör,
4 km, bredast mellan Köpenhamn
50i8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
