Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öresunds-Posten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖRESUNDS-POSTEN
ÖSTASIATISKA SAMLINGARNA
och Lomma, 27 km. Minsta djup, i
Flinttännan ö. om Saltholm, 7 m,
3871 B.
öresunds-Posten, numera liberal
tidning i Hälsingborg, grundad 1847.
Chefredaktör är sedan 1931 Thure
Jansson (f. 1886).
Öresundstullen, tull som danskarna
från början av 1400-talet upptogo
av främmande fartyg i Öresund.
Avskaffades definitivt 1857. De
bevarade tullräkenskaperna utgöra en
viktig källa till kännedom om
Nordens ekonomiska historia, 654, 3871.
Öresvinet, Tur’siops trunca’tus
(DeV-phius tur’sio), familjen delfindjur
bland tandvalarna, längd 3—3,7 m,
är ovan svart, under vit. Nosen
bildar en kort näbb, tänderna äro
grova. Förekommer i nästan alla
hav. Har även anträffats vid
västkusten och i östersjön.
örgryte, församling i Göteborg, till
stor del villastad. 32 548 inv. 1954.
Kyrka, ursprungligen från tidig
medeltid, 1120, 1528.
örgryte Idrottssällskap, (stiftat 1887
i Göteborg), en av Sveriges
förnämsta idrottsföreningar (omkring
250 SM), under mer än 50 år bland
de ledande i fri idrott (omkring
175 SM, 20 ggr vinnare av
mäster-skapsstandaret), under 40 i
fotboll (13 SM, därav 10 åren 1896—
1909), brottning (22 SM) och
badminton.
Örja, församling i Härslövs kommun
i v. Skåne, Malmöhus län. 948 inv.
1954.
Örjan, gammal svensk namnform för
Georg.
Örkelljunga, kommun i n. Skåne,
Kristianstads län. 6 694 inv., därav
2 788 i Örkelljunga
municipalsam-hälle, 25 km ö. om Ängelholm,
sam-realskola, konfektionsfabrik,
mekaniska verkstäder m. m. Bildad 1952
genom sammanslagning av Rya och
örkelljunga.
Örkened, kommun i n.ö. Skåne,
Kristianstads län. 4 035 inv. 1954, därav
1 016 i Lönsboda municipalsamhälle.
Örlog, ursprungligen edsbrott,
fredsbrott, äldre beteckning för krig i
allmänhet. Användes numera i
sammansättningar som avse sjökrig, jfr
nedan.
Örlogsbas, hamn för krigsfartyg,
försedd med anstalter för underhåll och
vård av fartyg och personal. Sådana
baser, nödvändiga replipunkter för
opererande flottor, kunna vara
primära, dvs. fullt utbyggda redan i
fredstid, eller sekundära, vilka
måste kompletteras för
krigsanvändning. Tillfälliga baser eller
ankarplatser kunna anordnas vid behov
utan permanenta anordningar och
med tillhjälp av trängfartyg och
flytande dockor. Moderna
örlogs-baser insprängs till stora delar i
berg där så låter sig göra. Så är
t. ex. fallet med den under
utbyggnad varande Muskö-basen i
Stockholms södra skärgård.
örlogsdepå, örlogsbas av mindre
omfattning. I Sverige finnas
Hårsfjärden och Gustavsvik.
örlogsfartyg örlogsman, detsamma
som krigsfartyg.
örlogsflagga, militär flagga, som föres
på militära byggnader och fartyg.
Sveriges ö. är tretungad, 1003.
Örlogsflotta, till skillnad från
handelsflotta den militärt rustade och
ledda delen av ett lands fartyg,
avsedd att till sjöss försvara riket och
tillvarataga dess intressen, 2262.
Örlogshamn, hamn avsedd för
krigsfartygs förläggning och underhåll
samt personalens utbildning, 1539.
Jfr örlogsbas.
örlogsvarv, anläggning för byggnad,
reparation och underhåll av
krigsfartyg, 2262.
Örnar, Aquili’nae, underfamilj av
dagrovfåglarna, stora fåglar med
kraftiga, avrundade vingar och stor,
bred stjärt. 100 arter över nästan
hela världen, 1274, 2877, färgpl. vid
art. Rovfåglar. Se Havsörn,
Kungsörn.
Örnbräken, bräken, Pterid’ium
(Pter’-is, Eu’pteris) aquili’num, familjen
ormbunkar bland
kärlkryptogamerna, höjd 5—20 dm. Har jordstam
med bladskaft utan hinnaktiga fjäll.
Blad spridda, läderartade,
3-dub-belt parbladiga, triangelformiga.
Allmän på skogs- och hedmark, ofta
i vidsträckta, sammanhängande
bestånd.
Örne, Anders (f. 1/10 1881),
ämbetsman, politiker.
Kommunikationsminister 1921—23, generalpostdirektör
1925—46, en av de ledande inom
den kooperativa rörelsen.
Företräder i samhällsekonomiska frågor en
liberalt färgad socialdemokratisk
uppfattning. Har gjort betydande
insatser för det nordiska
samarbetet och utgivit ett flertal skrifter i
kooperativa, ekonomiska och
internationella ämnen.
Örnen, lat. Aqu’ila, en stjärnbild, som
står i söder vid midnatt omkring
mitten av juli, i mellersta Sverige
ungefär 20°—45° över horisonten.
Örnen, namnet på den ballong
varmed S. A. Andrée 1897 företog sitt
försök att nå nordpolen, 100 B.
örnsköld, Per Abraham (1720—91),
friherre, ämbetsman, ö. var 1762—
69 landshövding i Västernorrlands
län, varvid hans sällsynta driftighet
lade grunden till mellersta
Norrlands senare blomstring.
Örnsköldsvik har fått sitt namn efter ö.
Örnsköldsvik, stad i n.ö.
Ångermanland, vid en fjärd av Bottenhavet.
7 583 inv. 1954. Läroverk.
Länslasarett. Handelscentrum. God hamn.
Sko- och trävaruindustri m. m.. Blev
stad 1893, — 3836 B.
örnsköldsviks Allehanda,
folkpartitidning i Örnsköldsvik, grundad 1894.
Chefredaktör är sedan 1933 Axel
Andersson (f. 1899).
Öronmaki’er, gala gos, Galagi’nae, en
underfamilj av loriaporna. Kroppen
är smärt, långhårig, svansen lång,
yvig, fingrarna långa, smala, och
öronen stora, nakna och kunna
vecklas ihop. De förekomma i
Afrika och leva av insekter, ägg o.
dyl.
öronmandlar, detsamma som
halsmandlar.
öronspottkörtel, paro’tis, framför örat
belägen stor spottkörtel. Vid
pås-sjuka uppstår svullnad av
densamma.
öronsälar, Otari’dae, en familj
säl-djur, som till skillnad från vanliga
sälar ha ytteröron och kunna sätta
bakfötterna under kroppen vid
förflyttning. Till ö. höra bl. a.
sjöbjörnar och sjölejon.
örontrumpeten eller eustachiska
röret, en kanal, som förbinder
svalget med trumhålan i mellanörat.
Genom örontrumpeten hålles
lufttrycket på båda sidor om
trumhinnan lika, något som är nödvändigt
för trumhinnans normala rörlighet,
3868 B.
örsjö. 1. Församling i Madesjö
kommun i s.ö. Småland, Kalmar län.
1014 inv. 1954. — 2. Församling i
Rydsgårds kommun i s. Skåne,
Malmöhus län. 952 inv. 1954.
örslösa, kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län. 2 686 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Gillstad, Lavad, Norra Kedum,
Söne, Tranum, Tådene, Väla och
örslösa.
Örsprång, populär benämning på de
ofta språngvis uppträdande
smärtsensationerna vid akut
mellanörein-flammation.
1. örsted, Hans Christian (1777—1851),
dansk fysiker, professor i
Köpenhamn 1806, upptäckte 1820
elektro-magnetismen, 65, 802, 1261.
2. örsted, Anders Sandöe (1778—1860),
bror till H. C. Örsted, dansk
rätts-lärd och statsman. Var
statsminister 1842—48 och premiärminister
1853—54. Har dock framför allt
sin berömmelse som rättslärd och
räknas, ehuru förbigången vid en
universitetslärarbefattning, som den
dansk-norska rättsvetenskapens
grundläggare.
örsås, församling i Axelfors
kommun i s. Västergötland, Älvsborgs
län. 810 inv. 1954.
Örtofta. 1. Församling i Harrie
kommun i v. Skåne, Malmöhus län. 567
inv. 1954. — 2. Gods i ö. 1, 7 km
s.v. om Eslöv, huvudbyggnad
ursprungligen från 1400—1500-talen,
3089.
Örtomta, församling i Askeby
kommun i n. Östergötlands län. 813 inv.
1954.
Örträsk, kommun i s. Lappland,
Västerbottens län. 1 250 inv. 1954.
3784 K.
Örtug, räknemynt i Norden under
medeltiden. Myntet präglades blott i
Sverige, första gången under
Albrekt av Mecklenburg, och utgjorde
1/3 öre. På 1520-talet förändrades
dess värde och namn till 1/2 öre.
ösbe’ger, detsamma som Uzbeker.
Ösel, off. Saaremaa, ö på Estlands
v. kust, utanför Rigabukten. 2 618
km2, ca 40 000 inv. Huvudort
Kure-saare. Blev 1559 dansk, 1645—1721
svensk, sedan rysk till 1918, 1918—
39 tillhörig Estland. 1939—41
utarrenderad till Sovjetunionen och
efter andra världskriget ingående i
estniska sovjetrepubliken, 880 K.
Ösmo, kommun i ö. Södermanland,
Stockholms län, på s. Södertörn.
2 184 inv. 1954. Medeltida kyrka med
kalkmålningar från 1400-talet.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Torö och Ösmo, 3405 K.
össeby, kommun i Stockholms län.
2 015 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Ångarn,
Kår-sta, Vada och Össeby-Garn.
Össeby-Garn, församling i Össeby
kommun i s.ö. Uppland, Stockholms
län. 896 inv. 1954. Tornlös
gråstens-kyrka från 1300-talet.
össjö, församling i Östra Ljungby
kommun i n.v. Skåne, Kristianstads
län. 716 inv. 1954.
Östad, församling i Stora Lundby
kommun i v. Västergötland, Älvsborgs
län. 882 inv. 1954.
Östalperna, den öster om sänkan Rhen
—Splügen—Lago di Como belägna
delen av Alperna, 60.
Östangeln, forntida rike i England,
motsvarar ungefär nuvarande
Norfolk och Suffolk.
östansjö. 1. Municipalsamhälle i
mellersta Närke, 8 km s.v. om
Hallsberg. 728 inv. 1954. Handelscentrum.
— 2. Förläggningsort för Hälsinge
flygflottilj (F 15) i Söderala, 3 km
s. om Söderhamn.
östasiatiska kompaniet, danskt rederi
stiftat 1897 för dansk-siamesiskt
handelsutbyte. Genom dotterbolag
och agenturer är ö. företrätt i de
flesta utomeuropeiska länder.
Östasiatiska samlingarna, institution
i Stockholm, grundad 1926, knuten
till Vitterhetsakademien. Omfattar
en enastående samling fornfynd från
Kina, till stor del samlade av
pro
5019
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
