Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Östgöta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN
ÖVERBEFÄLHAVARE
Östgöta Correspondenten, högertidning
i Linköping, grundad 1838.
Chefredaktör är sedan 1929 Ebbe
Johnson (f. 1901).
östgöta-Dal, kommun i Östergötlands
län. 2 750 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Herrestad,
Källstad, Nässja, Roglösa, Strå,
Väversunda och Örberga.
östgöta flygflottilj, F 3, förlagd till
Malmslätt utanför Linköping.
östgötalagen, landskapslag, upptecknad
i slutet av 1300-talet, vilken gällde
för Östergötland, nordöstra Småland
samt Öland, 2127.
östgöta luftvämsregemente (Lv2),
Linköping, uppsatt 1936, — 2201.
östgöten, socialdemokratisk tidning i
Linköping, grundad 1873.
Chefredaktör är sedan 1945 C. Hilmer
Johanson (f. 1905).
östhammar, stad i n.ö. Uppland, vid
Granfjärden av Ålands hav. 1525
inv. 1954. Idyllisk småstad. Kyrka
från 1675. Samrealskola.
Länslasarett. Badort. Livlig handel. Stad
redan under medeltiden,
privilegierna bekräftade 1368, indragna 1491,
— 3405 K, 3596.
Östindonesien, se Indonesien.
Östjava, se Indonesien.
Östkap, Ostkap, Kap Dezjnev,
Sibiriens och asiatiska fastlandets
östligaste udde, vid Berings sund, 66°
3’ n. br., 169° 44’ ö. Igd.
östlandet, s.ö. Norge s. om Dovre och
ö. om Langfjellene, avvattnas till
Skagerak, 2241.
Östlind, Anders (f. 13/1 1914),
nationalekonom. Docent 1946 och
professor 1953 vid Stockholms Högskola,
ö. har författat ett antal populära
skrifter i nationalekonomi. I ö:s
vetenskapliga produktion märks främst
Svensk samhällsekonomi 1914—22
(1945).
Östmark, kommun i n. Värmlands
län. 2 799 inv. 1954.
Öst-Pakistan, provins i ö. Pakistan,
omfattande den pakistanska delen
av den forna provinsen Bengalen.
139 938 km2, 42 062 610 inv. 1951.
Huvudstad Dacca.
östra Aros, äldre namn på Uppsala.
Jfr Västra Aros.
Östra Blekinge järnväg omfattar
smalspåriga linjerna Gullberna—Torsås—
Bergkvara och Torsås—Gullaboby.
Spårvidd 1,067 m. I statens ägo
sedan 1943.
östrabo, biskopsgården i Växjö.
Östra Broby, församling i Broby
kommun i n. Skåne, Kristianstads län.
2 542 inv. 1954, därav i Broby
municipalsamhälle 1 037.
Östraby, församling i Bjärsjölagårds
kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län. 1 515 inv. 1954.
Östra Ed, församling i Tjust-Eds
kommun i n.ö. Småland, Kalmar län.
540 inv. 1954.
östra Eneby, församling i n.v.
Norrköping. 22 517 inv. 1954.
Östra Frosta, kommun i Malmöhus
län. 5 495 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Fulltofta,
Hörby, Lyby, Svensköp, Södra
Rö-rum och Åspinge.
Östra Frölunda, församling i
Kinda-holms kommun i s. Västergötland,
Älvsborgs län. 804 inv. 1954.
Östra Fågelvik, kommun i v.
Värmlands län. 2 368 inv. 1954.
östra Färs, kommun i Malmöhus län.
5 058 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Lövestad,
Röd-dinge, Tolånga och Vanstad.
Östra Gerum, församling i Dimbo
kommun i ö. Västergötland,
Skaraborgs län. 110 inv. 1954. Kyrka av
sandsten från 1100-talet.
Östra Grevie, församling i Månstorps
kommun i s.v. Skåne, Malmöhus
län. 601 inv. 1954. Folkhögskola.
Östra Harg, församling i Åkerbo
kommun i n. Östergötlands län. 323 inv.
1954.
Östra Herrestad, församling i
Ham-menhögs kommun i s.ö. Skåne,
Kristianstads län. 441 inv. 1954. Kyrka
från 1100-talet, 3089 K.
Östra Hoby, församling i Borrby
kommun i s.ö. Skåne, Kristianstads län.
1 707 inv. 1954, därav 744 i Skillinge
municipalsamhälle. Kyrka delvis
från 1100-talet.
östra Husby, församling i östra
Vik-bolandets kommun i n.ö.
Östergötlands län. 1237 inv. 1954.
Östra Ingelstad, församling i
Ham-menhögs kommun i s.ö. Skåne,
Kristianstads län. 450 inv. 1954.
Romansk kyrka från 1100-talet med
tunnvalv i långhus och kor, 3089 K.
östra Karaby, Östra Karleby,
församling i Marieholms kommun i v.
Skåne, Malmöhus län. 208 inv. 1954.
Östra Karup, församling i Karups
kommun i s. Hallands län. 1135 inv.
1954.
Östra Klagstorp, församling i
Klags-torps kommun i s. Skåne,
Malmöhus län. 1 061 inv. 1954.
Östra Kärrstorp, församling i
Bjärsjölagårds kommun i s. Skåne,
Malmöhus län. 1 017 inv. 1954.
Östra Ljungby, kommun i n.v. Skåne,
Kristianstads län. 2 663 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Källna, össjö och Östra
Ljungby, 3089.
Östrand, modern sulfatfabrik jämte
klor- och alkalifabrik, Europas
största, i Timrå köping,
Västernorr-lands län, vid Alnösundets n.
inlopp, 10 km n. om Sundsvall.
Årskapacitet ca 120 000 ton
sulfatcellulosa, 15 ton flytande klor etc. Ö.
tillhör Svenska Cellulosa AB.
Östrand, Per-Olof (f. 13/6 1930),
simmare, Hofors, trea på 400 m fritt
simsätt i OS 1952, EM på 4 X 200 m
skap 1949 samt t. o. m. 1955 6 NM
och 17 SM; många svenska rekord.
Östra Ny, församling i östra
Vikbo-landets kommun i n.ö. Östergötlands
län. 566 inv. 1954.
östra Nöbbelöv, församling i
Simrishamn, Kristianstads län. 915 inv.
1954.
Östra Ryd. 1. Församling i österåkers
kommun i s. Uppland, Stockholms
län. 666 inv. 1954. Kyrka från
1400-talet med gravplats för många
medlemmar av ätten Brahe. — 2.
Församling i Asp vedens kommun i ö.
Östergötlands län. 1162 inv. 1952,
Östra Sallerup, församling i
Långa-röds kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län. 1 094 inv. 1954.
Östra Skrukeby, församling i Åkerbo
kommun i n. Östergötlands län. 279
inv. 1954.
Östra Skånes järnvägar omfatta
nor-malspåriga linjerna Kristianstad—
Eslöv, Kristianstad—Brösarp och
Karpalund—Hästveda. Sedan 1944 i
statens ägo.
östra stambanan, järnvägslinjen
Katrineholm—Norrköping—Nässjö, öppnad 1866—74. Till ö. räknas även
den kortare linjen Järna—Nyköping
—Äby.
östra Stenby, församling i Västra
Vik-bolandets kommun i n.ö.
Östergötlands län. 529 inv. 1954.
Östra Strö, församling i Skarhults
kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län. 605 inv. 1954.
Östra Sönnarslöv, församling i
Eve-röds kommun i ö. Skåne,
Kristianstads län. 816 inv. 1954.
Östra Tollstad, församling i Vifolka
kommun i mellersta Östergötlands
län. 699 inv. 1954.
Östra Tommarp, församling i
Tom-marps kommun i s.ö. Skåne,
Kristianstads län. 1195 inv. 1954.
östra Torp, församling i Klagstorps
kommun i s. Skåne, Malmöhus län.
708 inv. 1954, — 3089.
östra Torsås, kommun i s. Småland,
Kronobergs län. 2 742 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Hemmesjö, Tegnaby och Östra
Torsås.
Östra Tunhem, församling i Gudhems
kommun i mellersta Västergötland,
Skaraborgs län. 135 inv. 1954.
Östra Vemmenhög, församling i
Vem-menhögs kommun i s. Skåne,
Malmöhus län. 684 inv. 1954.
östra Vemmerlöv, församling i
Tom-marps kommun i s.ö. Skåne,
Kristianstads län. 1 009 inv. 1954.
Östra Vikbolandet, kommun i
Östergötlands län. 4 201 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Häradshammar, Jonsberg, Rönö,
östra Husby och östra Ny.
Östra Vingåker, församling i Stora
Malms kommun i Södermanlands
län. 1 496 inv. 1954.
Östra Vram, församling i Tollarps
kommun i ö. Skåne, Kristianstads
län. 430 inv. 1954. Kyrka från
1100-talet med två svenska helgonskåp
från slutet av 1200-talet.
Östra Ämtervik, församling i Stora
Sunne kommun i mellersta
Värmlands län. 1 340 inv. 1954.
Östromerska riket, Bysantinska riket
eller By’sans, uppkom genom
Romerska rikets delning 395.
Huvudstad Konstantinopel (Bysans).
Rikets storhetstid inföll på 500-talet
under Justinianus I. Riket bestod
till 1453, då turkarna erövrade
Konstantinopel, 561.
Östro’n, kvinnligt könshormon. Bildas
i väggarna till de små blåsor i
äggstockarnas ytterlager, där äggen
utvecklas. Påverkar könsorganens
utveckling, 1653.
östrumeTien, landsdel i s. Bulgarien,
mellan Rhodope och Balkan,
genom-flutet av Maritza. Huvudort Plovdiv.
1878—85 autonom turkisk provins,
534.
östsumatra, se Indonesien.
östturkesta’n, område i Centralasien,
i stort sett motsvarande
Tarimbäc-kenet och sluttningarna av
Tien-shan, Pamir och Kun-lun, dvs. s.
och s.ö. delen av den kinesiska
provinsen Sinkiang.
östuna, församling i Knivsta
kommun i s. Uppland, Stockholms län.
469 inv. 1954.
Öttum, församling i Kvänums
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län. 592 inv. 1954.
öved, församling i Bjärsjölagårds
kommun i s. Skåne, Malmöhus län.
596 inv. 1954.
Övedskloster, slott i Bjärsjölagårds
kommun i Skåne, nära Våmbsjön.
Var under medeltiden kloster.
Slottet uppfördes 1765—76 efter
ritningar av Hårleman och med
rumsinred-ningar av bl. a. J. E. Rehn. ö.
inrymmer stora konstsamlingar.
Fideikommiss inom ätten Ramel sedan
1766, — 3089 K.
överbalansering av budget, se
Finanspolitik.
Överbefälhavare; förkortas ÖB.
Enligt 1936 års försvarsordning skulle
ö. tillsättas vid krig. När
krigsmakten mobiliserades 1939, blev
general O. Thörnell Ö. Enligt 1942 års
försvarsbeslut skall ö. finnas även
i fredstid, ö. utövar under K. Maj :t
den militära ledningen av
krigsmakten. Direkt under ö. lyda
chefen för försvarsstaben och försvars
-grenscheferna. Ö. är ordförande i
den från 1949 verksamma
Militär
5°2I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
