Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Östbaltiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTBALTISKA RASEN
ÖSTGOTER
fessor J. G. Andersson. Föreståndare
är sedan 1939 professor Bernhard
Karlgren.
Östbaltiska rasen, högvuxen,
utpräglat kortskallig och blond
människoras, utbredd framför allt i
Vitryssland samt kringliggande delar av
Polen och Storryssland bort mot
Sibrien, 880.
Östberg, Curt (f. 17/12 1905),
tennisspelare och intendent för
Alviks-hallen. Har vunnit 42 SM (därav
11 i single) i tennis.
Östberg, Ragnar (1866—1945),
arkitekt, en av föregångsmännen och
främsta företrädarna för den
natio-nalromantiska riktningen inom
svensk arkitektur. Hans huvudverk
är Stockholms stadshus (1903—23).
Utförde även många privata och
offentliga byggnadsverk, såsom
Östermalms läroverk (1910), P. Gebers
villa på Djurgården (1913) och
Patent- och registreringsverkets
byggnad (1921), 556, 3262, 3270, 3378,
3598.
östblocket, benämning på det efter
andra världskriget bildade stats
-block, som tillkom under
Sovjetunionens tryck och som omfattar
Sovjetunionen, Kinesiska
folkrepubliken, Polen, Rumänien, Ungern,
Bulgarien, Tjeckoslovakien,
Östtyskland, Nordkorea och
Nordvietnam, 3612.
Östensson, Nils (1918—49), skidlöpare,
sannolikt den främsta tekniker som
funnits i längdlöpning. Vann i OS
1948 silvermedalj på 18 km och
guld i stafett, vann 1949 18 och 50
km i Holmenkollen och har vunnit
4 SM, 3053.
Österbotten, fi. Poh’janmaa, Finlands
största landskap, beläget i mellersta
och n. Finland; 123 826 km2.
Landskapet är uppdelat på Vasa,
Uleå-borgs och Lapplands län.
Österbygdens vattendomstol, en av
rikets fem vattendomstolar. Kansli
i Stockholm.
Österdalälven, den ena av Dalälvens
källarmar, upprinner i n. Dalarna
nära norska gränsen, genomflyter
Siljan, 64 K.
österfärnebo, kommun i s.
Gästrikland, Gävleborgs län. 2 572 inv. 1954.
Östergarn. 1. Församling i
Romaklos-ters kommun på ö. Gotland. 526 inv.
1954. — 2. Fyr på Östergarnsholm,
utanför ö. kusten av mellersta
Gotland, 1412.
1. östergren, Karl Ludvig (1842—81),
pseudonym Fjalar, skald, medlem
av Namnlösa sällskapet, i sin
idylliska poesi påverkad av Runeberg.
2. Östergren, Olof (f. 17/2 1874), son
till Carl Ludvig Ö., språkforskare,
docent i svenska språket i Uppsala.
Professors namn 1926. Hans
huvudverk är Nusvensk Ordbok (1915 ff.),
— 3319.
östergyllen, poetiskt namn på
Östergötland.
Östergötland, landskap i n.ö.
Götaland, mellan Östersjön och Vättern.
Landareal 9 987 km2, 352 855 inv.
1954. Ingår i Östergötlands län samt
Linköpings stift, 3877 B, 3880 K.
Östergötlands Dagblad, högertidning i
Norrköping, grundad 1890.
Chefredaktör är sedan 1940 Hadar
Hadar-son (f. 1896).
Östergötlands enskilda bank AB,
bildat 1927 genom sammanslagning av
Östergötlands enskilda bank
(grundad 1837) och Norrköpings enskilda
bank (grundad 1856).
Huvudkontor i Linköping.
Östergötlands Folkblad,
socialdemokratisk tidning i Norrköping,
grundad 1905. Chefredaktör är sedan
1954 H. G. E. A. Färm (f. 1914).
Östergötlands län omfattar landskapet
Östergötland samt Kvarsebo
kommun i Södermanland. Landareal
10 057 km2, 353 515 inv. 1954.
Residensstad Linköping. Ingår (utom
Kvarsebo) i Linköpings stift, 3877.
Österhaninge, kommun i n.ö.
Södermanland, Stockholms län, på
Södertörn. 4 808 inv. 1954. Medeltida
kyrka.
österle’n, slättbygden mellan Ystad
och Simrishamn i sydöstligaste
Skåne.
Österling, Anders (f. 13/4 1884),
författare, litteraturkritiker, medlem
av Svenska akademien 1919, dess
sekreterare 1941. Hans lyrik bygger
gärna på naturintryck från skånska
hembygden, bl. a. i Preludier (1904),
Arets visor (1907) och Idyllernas
bok (1917). I hans senare diktning,
Jordens heder (1927), Tonen från
havet (1933) m. fl., kommer en
fördjupad humanitet till uttryck. Ö.
har även framträtt som
lyriköversättare och antologiutgivare, 28,
3838 B.
österlövsta, kommun i n. Uppland,
Uppsala län. 2 618 inv. 1954.
Medeltida kyrka.
Östermalm, stadsdel i Stockholm. Ca
67 000 inv., 3260.
Östermalms Idrottsplats, Stockholms
största, anlades 1906 av
Centralföreningen för Idrottens Främjande
men övertogs 1930 av Stockholms
stad. Löparbanan är 531,24 m i
omkrets och har Sveriges enda raka
200-metersbana.
Österplana, församling i Kinnekulle
kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län. 1 262 inv. 1954.
Österrike, förbundsrepublik i mellersta
Europa, omgiven av Tyskland,
Tjeckoslovakien, Ungern, Jugoslavien,
Italien. Schweiz och Liechtenstein.
83 850 km2, 6 968 500 inv. 1954.
Huvudstad Wien, 3882.
Österrike-Ungern, från 1868 officiell
benämning på den habsburgska
dubbelmonarkin, sedan kejsardömet
1867 ombildats i tvenne
självständiga riksdelar med endast
utrikespolitik, krigs- och tullväsen
gemensamma.
Österrikiska, språkvetenskaplig term
för den högtyska dialekten i
Österrike.
Österrikiska tronföljdskriget, 1740—48,
det krig som Österrike råkade i
genom Karl VI :s död 1740 och Maria
Teresias uppstigande på tronen. På
Österrikes sida kämpade England
och senare även Nederländerna,
medan motsidan bestod av Preussen,
Frankrike, Spanien, Sachsen och
Bayern, vars kurfurste Karl Albert
var Maria Teresias främste rival
om kejsarkronan, vilken Karl VI
genom den pragmatiska sanktionen
av 1713 sökt tillförsäkra sin dotter.
Österrunda, församling i Fjärdhundra
kommun i s.v. Uppland,
Västmanlands län. 491 inv. 1954.
Östersidan, municipalsamhälle i
mellersta Bohuslän, vid Gullmaren, nära
Fiskebäckskil. 153 inv. 1954.
östersjöavtalet och Nordsjöavtalet, två
1908 slutna territoriella
garantifördrag rörande de angränsande
kustländerna. Det förra undertecknades
av Sverige, Danmark, Tyskland och
Ryssland, det senare av Sverige,
Norge, Danmark, Nederländerna,
Storbritannien och Frankrike. Båda
avtalen förlorade genom första
världskriget all betydelse.
östersjön, Baltiska havet, innanhavet
ö. och s. om Sverige, förbundet med
Kattegatt genom Öresund samt Stora
och Lilla Bält. 385 000 km2, längd
1 750 km, största bredd 300 km. N.
delen, Bottniska viken, skiljes från
egentliga ö. genom Älands hav.
Södra Hvarken och skärgårdshavet
ö. om Åland och uppdelas i
Bottenviken (37 000 km2) och Bottenhavet
(66 600 km2), n. resp. s. om N.
Hvarken. ö:s största djup,
Landsorts-djupet, 459 m, har uppmätts mellan
Gotska Sandön och Landsort, 3885.
östersjöprovinserna, se Balticum.
Österskär, villasamhälle i österåkers
kommun, vid Tunafjärden av
Träl-havet i Stockholms skärgård, n.ö.
om Stockholm. Tillsammans med
Åkersberga 1197 inv. 1950.
Sommarvillor, 3405.
österslöv, församling i Nosaby
kommun i n.ö. Skåne, Kristianstads län.
1 090 inv. 1954.
Östersund, enda staden i Jämtland,
vid Storsjöns ö. strand mitt emot
Frösön. 23 091 inv. 1954. Säte för
landshövdingen i Jämtlands län.
Läroverk. Länslasarett.
Förläggningsort II militärbefälsstaben, Jämtlands
fältjägarregemente (I 5), Norrlands
artilleriregemente (A 4) och Norra
Flygbasområdet (Flybo N).
Järn-vägsverkstäder, snickeriindustri,
skidfabrik m. m. Blev stad 1787,
— 1897 K, 1898 B.
östersunds-Posten, högertidning i
Östersund, grundad 1877. Chefredaktör
är sedan 1954 S. E. Wallin (f. 1913).
Östersunds Skidlöpareklubb, stiftad
1900, är en av Nordens förnämsta
skidklubbar och har bl. a. ett
20-tal SM, däribland för alltid kunga
-kannan i budkavleåkning. Bland
dess medlemmar ha märkts Haldo
Hansson, A. Dahlquist och N. Täpp,
östertälje, kommun i n.ö.
Södermanland, Stockholms län. 2 575 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Tveta och Östertälje.
Östervallskog, församling i
Töcks-marks kommun i Värmlands län.
958 inv. 1954, — 3763 K.
Östervåla, kommun i v. Uppland,
Västmanlands län. 4 550 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Har-bo och Östervåla.
österåker. 1. Kommun i s.ö. Uppland,
Stockholms län. 4 237 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Österåker och östra Ryd. — 2.
Församling i Julita kommun i n.v.
Södermanlands län. 1173 inv. 1954.
Österåsen, lungtuberkulossanatorium i
Västernorrlands län, 7 km n.v. om
Sollefteå.
östeuropeisk tid, en timme före den
bl. a. i Sverige gällande
medeleuropeiska tiden och två timmar
före västeuropeisk tid.
Öst-Flandern, flaml. Oostvlaanderen,
fr. Flandre-Orientale, provins i n.
Belgien. 2 978 km2, 1 238 210 inv.
1952. Huvudstad Gent, 319 K.
Östfold fylke omfattar landet mellan
svenska gränsen och s. Oslofjorden
i Norge. 4 180 km2, 185 419 inv. 1950.
Residensstad Moss.
östgermanska språk, en grupp av
utdöda språk. Dit hörde bl. a.
bur-gundernas och vandalernas språk
samt gotiskan med krimgotiskan,
1743.
Östgoter, austrogoter eller ostrogoter,
folkvandringsfolk, efter
utflyttningen från Norden (omkring 150 e.
Kr.) tillsammans med västgöterna
bosatta n. om Svarta havet, där de
efter västgöternas flyttning
västerut lära ha grundat ett mäktigt rike
(omkring 350). Tvingades senare
av hunnerna västerut och erhöllo
omkring 450 Pannonien som
kejserligt län. Under sin konung
Teode-rik bröto de 488 in i Italien, som
de behärskade under ett halvsekel,
1089, 1912.
5020
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
