Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studieplaner - I. Himmel, hav och jord - Fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIK
Studieplaner
Materien och energiformerna
Fysiken, vetenskapen om naturen, har under
årens lopp fått sitt begreppsinnehåll successivt
förändrat i så måtto, att vissa av dess kunskapsområden
bildat självständiga vetenskaper. Så har blivit
förhållandet med exempelvis kemi, biologi, meteorologi
och astronomi. Trots detta kommer man vid
studier i fysik ständigt in på så gott som samtliga övriga
naturvetenskaper.
Den som med folkskolan som underbyggnad vill
utöka sina kunskaper och lägga en grund för en
eventuell examen bör först och främst skaffa sig
realskolans och gymnasiets läroböcker, räkna problem
och göra experiment. Fysikapparater är emellertid
dyra och kan knappast inköpas individuellt. Här har
studiecirklar, helst då med tillgång till någon skolas
fysikinstitution, en stor uppgift att fylla.
Men många är de, som enbart för sitt nöjes skull
vill läsa fysik. Dessa senare torde utan saknad
kunna lämna de systematiserade läroböckerna därhän
och direkt ge sig i kast med artiklarna i Kunskapens
Bok. Skulle detta ej förslå finns en rikhaltig
populärvetenskaplig litteratur att tillgå.
Sedan gammalt har den egentliga fysiken indelats
i följande huvuddelar: i) Mekanik, läran om
kroppars jämvikt (statik) och rörelse (dynamik), 2)
Värmelära, 3) Magnetism och elektricitet, 4)
Akustik, läran om ljudet, 5) Optik, läran om ljuset.
Men denna indelning har numera endast historisk
grund. Ju mer utvecklingen har gått framåt, desto
mera tycks de skilda fenomenen gripa in i varandra
och desto fler fenomen kan inrangeras under en och
samma naturlag. Varje försök till indelning kommer
fördenskull att bli mer eller mindre konstlad.
Den följande studieplanen pretenderar ej heller
att ge en fullständig överblick av fysikens olika
grenar. Den syftar i stället till att i någon mån göra det
möjligt för oss att förstå de många fysiska
företeelser, som på ett eller annat sätt möter oss i det
praktiska livet.
Fysikens historia
Man kan säga, att Galileis upptäckt av lagen för
fritt fallande kroppar blev inledningen till den
moderna fysiken. Galilei var även den förste, som sökte
ge fysikaliska företeelser en matematisk form.
Oberoende av denna upptäckt studerade Kepler
de matematiska lagbundenheterna i planeternas
rörelser. Något senare kunde Newton med hjälp av
sin gravitationslag bevisa riktigheten av de keplerska
lagarna och dessutom att den på jorden härskande
tyngdkraften var en yttring av precis samma
lagbundenhet. - Engelsmannen Gilbert anses som grund-
läggare till läran om magnetism och elektricitet.
Holländaren Chr. Huyghens uppställde för ljusets
gång en vågrörelseteori samt behandlade
matematiskt bl. a. den fysikaliska pendelns problem och
formulerade lagarna för stöt; han uppfann även
pendeluret.
Läs härom i Kunskapens Bok artiklarna:
Fysik Galilei
Mekanik Kepler
Aristoteles Newton
Arkimedes Astronomi
Fortsättningsläsning:
Vill man ha en fullständig framställning av
fysikens och naturvetenskapens utveckling över huvud
taget, allt ifrån en avlägsen gryningstid fram till den
moderna fysikens skede, bör man läsa den engelske
fysikern och astronomen Jeans’
populärvetenskapliga böcker, bl. a. Hur fysiken utvecklats. I
Einstein-Infeld, Fysikens utveckling, skildras de fysikaliska
idéernas upprinnelse och utveckling från Galileis och
Newtons tid och fram till nutidens grundläggande
idéer i kvantateori och vågmekanik. Nämnas bör
även i detta sammanhang ungdomsböckerna: Ingvar
m. fl., De stora uppfinningarna, och Larsson,
Upp-finnarkavalkad 1 och 2.
Allmän fysik och mekanik
Det är många vardagliga eller tekniska företeelser,
som kan tagas till utgångspunkt vid studiet av
fysiken och dess lagar. Varför är det nästan precis 1 000
mil från ekvatorn till polen? Vad är det för skillnad
på vikt och tyngd? Hur kan en flygare mäta sin höjd
över jordytan? Hur kan den lätta luften bära det
tunga flygplanet? Läs härom i Kunskapens Bok
artiklarna:
Mått, mål och vikt
Friktion
Ljud
Ljus
Vattenledning och avlopp
Fortsättningsläsning:
Gail, Vi pratar litet fysik.
Gail, Trafik i världsrymden.
Huey, Rolig fysik.
Meteorologi
Då någon speciell kursplan i meteorologi icke
finns i Kunskapens Bok, ges här nedan några
meteorologiska litteraturanvisningar. Väder och vind är
ju ett ämne som intresserar de allra flesta av oss.
Läs i Kunskapens Bok artiklarna:
Luften Väderlekstjänsten
Moln
Fortsättningsläsning:
Vattenturbiner
Centrifugalkraft
Flygning
Reaktionsdrift och
reaktionsmo-torer
Strålning
5030
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
