Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studieplaner - II. Historien och samhället - Historia - Statskunskap och samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSKUNSKAP och SAMHÄLLSLÄRA ––––––––––––-
Carlgren, Skogens roll i svenskt näringsliv.
Hansson, Ur den svenska arbetarrörelsens historia.
Våra folkrörelser. (Lärobok utgiven av ABF:s
kulturkommitté. )
8. Världskriget och efterkrigstiden
Läs i Kunskapens Bok artiklarna:
Gustav V Staaff Undén
Branting Hansson
F ortsättningsläsning:
Svenska Dagbladets Årsbok (innehållande
årskrönikor för varje år fr. o. m. 1922).
Tingsten, Svensk utrikesdebatt mellan världskrigen.
Montgomery, Svensk ekonomisk historia mot
internationell bakgrund 1913-39.
För övrigt hänvisas till studieplanen för
statskunskap vad beträffar samtidshistoriska arbeten av
politisk karaktär.
9. Svensk historieforskning
Läs i Kunskapens Bok artiklarna:
Historia Geijer Hjärne
––––––––––––––––––––- Studieplaner
F ortsättningsläsning:
Bolin, Nordens äldsta historieforskning.
Stavenow, Det moderna genombrottet i svensk
historieskrivning.
Steenstrup, Historieskrivning under det nittonde
århundradet.
Seligman, Den ekonomiska historieuppfattningen.
Heckscher, Historieuppfattning, materialistisk och
annan.
Förhållandet mellan politisk historia och
kulturhistoria diskuteras av t. ex. Stavenow i en uppsats i
Historisk Tidskrift 1895, 415-430. En utmärkt
introduktion till 1800-talets svenska historieskrivning ger
dessutom Jacobson, Från Geijer till Hjärne.
Enskilda historieskrivare behandlas slutligen i bl. a.
följande biografier:
Stille, Sven Lagerbring.
Landquist, Levnadsteckning över E. G. Geijer
(Gei-jers samlade arbeten).
Fryksell, Min historias historia.
Hildebrand, Claes Theodor Odhner.
Jacobson, Harald Hjärne.
Heckscher, Hans Forssell (i Ekonomisk-historiska
studier).
Kunskapen om det politiska livets problem
Statskunskap och samhällslära.
Studiet av statslivet och samhällsformerna kan
angripas från många olika utgångspunkter. Man brukar
ofta skilja mellan statskunskap, varmed avses
närmast kunskapen om staternas politiska organisation,
vari statsrätten, läran om de lagbundna formerna för
statslivet, ingår som en väsentlig del, och
samhällslära eller sociologi, varmed åsyftas kunskapen om
samhällslivets alla olika former så som de tar sig
uttryck i statsliv, politiskt liv, sociala samband mellan
samhällsklasser, ekonomiska förhållanden m. m.
Samhällslära är därför ett oerhört omfattande begrepp,
som kan innefatta nästan alla samhälleliga
företeelser, även den mer speciella statskunskapen.
Innan man börjar ett studium av stats- och
sam-hällsläran, är det därför nödvändigt att klargöra för
sig, vad man syftar till. Vad är det man vill veta och
vilket område vill man tränga djupare in i? Ämnets
omfattning är så ofantligt stor, att man eljest lätt
råkar ut för att skaffa sig ytliga delkunskaper på skilda
områden, vilka icke tycks passa samman och därför
lätt ger en skev bild av de verkliga förhållandena.
Vid studiet av stats- och samhällsläran har man
därjämte att ständigt ta hänsyn till, att huvuddelen av
den litteratur inom ämnet, som föreligger, icke är
objektiv i den mening, som t. ex. en bok i fysik eller
astronomi. Den är nästan alltid starkt färgad såväl
av författarens inställning till de samhällsfenomen
han behandlar som av de ideologiska riktningar,
po
litiska partibildningar och nationalekonomiska
hypoteser, som finns i samtiden.
Före ett mer djupgående studium av stats- och
samhällsläran är det emellertid av vikt att ha skaffat
sig en allmän orientering, en utgångspunkt. Denna
bör även omfatta en historisk bakgrund, då inga
samhällsföreteelser blir begripliga utan förståelse för
den historiska utveckling, som lett fram till de
nuvarande samhällsformerna.
I Kunskapens Bok läses t. ex. följande artiklar:
Statskunskap Historia
Staten Sveriges historia
Rätt och rättsordning Sveriges ekonomiska politik
samt gärna de historiska tillbakablickar som
återfinns i artiklarna om de enskilda länderna.
1. Statslära
För studiet av statslivets organisation skall här
blott hänvisas till sådana artiklar och arbeten, som
berör Sverige. Ett studium av vår egen
statsorganisa-tion bör alltid gå före studiet av utländska
statsformer, då vi blott därigenom kan få jämförelsematerial
och ett riktigt perspektiv på andra länders skiftande
organisationsformer.
I Kunskapens Bok läses artiklarna:
Statsråd Val
Riksdagen Kommunal självstyrelse.
Parlamentarism
5044
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
