Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studieplaner - II. Historien och samhället - Statskunskap och samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studieplaner
STATSKUNSKAP och SAMHÄLLSLÄRA
F ortsättningsläsning:
En god översikt över de viktigaste delarna av
stats-och samhällsläran får man i Aldén, Medborgarens
bok. Mindre handböcker i medborgarkunskap har i
stort antal utgivits för skolbruk, bl. a. av Rosén och
Jonsson, Rydén (bearb. nyare uppl.), Vessberg,
Herlitz m. fl. En välkänd och sakrik handbok är Herlitz,
Grunddragen av det svenska statsskickets historia. I
samband med 1936 års riksdagsjubileum utgavs dels
ett större samlingsverk, Den svenska riksdagens
historia, vari olika författare ger ingående
framställningar av den svenska folkrepresentationens
utveckling, dels flera mindre översiktsverk, av vilka särskilt
må framhållas Edéns (ett sammandrag av det större
verket) och Herlitz’. En utmärkt orientering i
modern statsvetenskaplig forskning i Sverige ges i
samlingsverket Statsvetenskapliga studier till
Statsvetenskapliga föreningens 25-årsdag 1944. En god
redogörelse för landstingens verksamhet ger Sörndal,
landsting och deras uppgifter. Ingleson,
Officiellt - domstolar, departement och verk, är ett
instruktivt och upplysande arbete och en »utmärkt
kommentar till statskalendern».
2. Politiska åskådningar
Kunskapen om statslivet måste fullständigas
genom studiet av de politiska åskådningarna, om de
former, vari statslivet lagligt regleras, skall bli
begripliga. I Kunskapens Bok läses följande artiklar:
Politiska partier
Konservatism
Liberalism
Socialism
Socialdemokrati
Kommunism
Syndikalism
Fascism
Nationalsocialism
Demokrati och diktatur
Belysande för de olika åskådningarnas innehåll är
även följande artiklar i Kunskapens Bok om de olika
riktningarnas upphovsmän och bemärkta företrädare:
Burke
Hegel
Disraeli
Smith
Mill
Gladstone
Geijer
Staaff
Marx
Lenin
Stalin
Branting
Hansson
Mussolini
Hitler
För den historiska bakgrunden till de olika
ideologiernas framträdande studeras även artiklarna:
Franska revolutionen
Sovjetunionen, avsnittet
Rysslands historia
Rousseau
Voltaire
Montesquieu
Arbetarrörelsen
F ortsättningsläsning:
Litteraturen kring de politiska åskådningarna är
ofantlig och av naturliga skäl till större delen starkt
politiskt färgad. Utmärkta internationella
översikts-arbeten är:
Aspelin, Tankeformer och troslinjer (i Vår egen tids
historia).
Tingsten, Demokratins seger och kris.
» Demokratins problem.
Aspelin, Samhällsåskådningar och politiska partier.
Thermcenius, De politiska partierna.
Tingsten, Den svenska socialdemokratins
idéutveckling.
Svensson och Carlstedt, Socialismen — idé och
verklighet.
Ljungdahl, Marxismens världsbild.
Av den egentliga partipolitiska litteraturen (om
vilken varje partiexpedition gärna lämnar utförligare
upplysningar) må av nyare arbeten blott nämnas
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram och
Efterkrigstidens samhälle (Folkpartiet).
Den politiska åskådningsbildningen har i allt högre
grad kommit att direkt sammanhänga med den
ekonomiska samhällsstrukturen och olika riktlinjer för
lösande av dess problem. Läs härom i Kunskapens
Bok artiklarna:
Nationalekonomi Socialpolitik
Nyare på svenska utgivna arbeten, som behandlar
vår tids ideologiska motsättningar på det ekonomiska
området, är:
Hayek, Vägen till träldom.
Laski, Vår tids revolution.
Myrdal, Folk och familj.
Elmér, Svensk socialpolitik.
Höjer, Den svenska socialpolitiken. En översikt.
3. Rättsstaten
Strävandena att förbättra samhällsorganisationen
har genom tiderna främst riktats mot två huvudmål,
som ofta sammanfallit men stundom fört det
praktiska politiska handlandet på mycket skilda vägar.
Dessa huvudmål kan karakteriseras som å ena sidan
den enskilda individens välfärd och lycka, å andra
sidan samhällslivets moraliska fullkommande. För
dem, som i statens moraliska oantastlighet sett det
främsta målet, har rättsordningens beskaffenhet
blivit det främsta intresset.
Läs härom i Kunskapens Bok artiklarna:
Rätt och rättsordning Frihet
Lag Demokrati och diktatur
Kring dessa problem finns en mycket omfattande
litteratur, ur vilken kan nämnas:
Herlitz, Medborgaren och staten.
Littmann, Frihetens samhälle.
Russell, Makt.
» Samhället och individen.
]ones, Demokrati och civilisation.
Ross, Varför demokrati?
Waldon, Stat och moral. En studie över politiska
konflikter.
Cassirer, Myten om staten.
Heckscher, Staten och organisationerna.
Christensen, Rättsstaten.
Jacobsson, Om statsmoral.
Christensen, Lambek och Dam, Rättsmoral i
privatliv och statsstyrelse.
Larsson, Filosofin och politiken.
samt samlingsverket Världsmoral utgivet av Johan
Hansson.
36—509027 IX
5045
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
