Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studieplaner - II. Historien och samhället - Statskunskap och samhällslära - Socialpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPOLITIK ––––––––––––––––––-
Beträffande den svenska rättsstatens utveckling kan
särskilt nämnas två arbeten av Munktell, Det
svenska rättsarvet och Brott och straff i svensk
rättsutveckling.
4. Utländsk statskunskap
Beträffande de olika statsformerna i främmande
länder hänvisas till de redogörelser för de olika
ländernas historia och författningar, som ges i
anslutning till artiklarna i Kunskapens Bok om de
viktigaste länderna.
Beträffande litteratur hänvisas till de arbeten som
––––––––––––––––––––- Studieplaner
anförts för varje land i studieplanen för Allmän
historia, modem tid. Goda översiktsarbeten är vidare:
Tingsten-Aspelin, Vår egen tids historia.
Staaff, Det demokratiska statsskicket.
Lagerroth, Nordens frihetsarv.
Koch-Ross, Nordisk demokrati.
Till frågan om en överstatlig organisation läses i
Kunskapens Bok artiklarna:
Förenta nationerna Fredsfrågan och fredsrörelsen
Beträffande litteraturen se studieplanen för
Fredsfrågan.
Socialvård och sociala frågor
SOCIALPOLITIK. Trots att det i vårt land
funnits en form av fattigvård i åtskilliga sekler kan man
inte tala om socialvård i egentlig mening förrän
under detta århundrade. De senaste årtiondena kan
uppvisa en enorm expansion på detta område. Ordet
socialpolitik nämndes för första gången på
1870-talet, det uppkom i samband med industrialismens
inverkan på människornas sociala medvetande. Den
moderna socialpolitiken omfattar så vitt skilda
områden som barnavård och arbetarskydd,
bostadspolitik och alkoholistvård. Man kan därför tala om den
som såväl hjälpande som förebyggande och
struktur-omdanande. Det är ofta svårt att dra en tydlig gräns
mellan socialpolitiken och den ekonomiska politiken.
Jämför därför även studieplanen för ämnet
nationalekonomi.
Vill man få en inblick i några aktuella
socialpolitiska spörsmål kan man lämpligen börja med att läsa
följande artiklar i Kunskapens Bok:
Socialpolitik
Socialförsäkring
Befolkningsfrågan
Bostadspolitik
Arbetarrörelsen
Alkoholism
Nykterhetslagstiftning
Hälsovård
Semester
Åldringsvård
Var och en som vill försöka förstå den skiftande
verklighet, det drama som faktiskt döljes bakom det
lilla ordet socialpolitik måste söka systematiskt
bygga upp sina kunskaper. Först och främst bör man
skaffa sig fakta om socialpolitikens utveckling,
drivkrafterna bakom reformarbetet och diskussionerna.
Lämplig litteratur härvidlag är följande:
Elmér, Vägen från fattigdomen (i Samlingsverket
De 50 åren).
Montgomery, Svensk socialpolitik under 1800-talet.
Höjer, Svensk socialpolitisk historia.
Efter dessa inledningsverk bör man söka skaffa sig
en allmän översikt av socialpolitiken i vårt land just
nu. Lämpliga böcker är:
Elmér, Svensk socialpolitik.
Höjer, Den svenska socialpolitiken.
Michanek, Socialboken.
Våra sociala förmåner, utgiven av
Förenade-Framtiden.
Samhällskunskap, Del I Skolöverstyrelsens
skriftserie nr 9 (vissa kapitel).
Vi har nu fått en bakgrund till socialpolitiken och
lärt oss hitta i dess labyrinter. Fortsättningsvis kan
vi sedan ägna oss åt olika specialområden inom
socialpolitiken. Särskilt viktigt är att följa med
nyheter på området och viktiga ändringar. Om dessa står
att läsa i tidskriften Sociala Meddelanden, som även
innehåller värdefull statistik. I Statens offentliga
utredningar (SOU) kan man ibland hitta en del
sociala upplysningar och fakta. Vi ger här anvisning
på litteratur inom några specialområden:
Arbetsmarknad och arbetslivets organisationer:
Kjellvard, Fackföreningsboken.
Smith och Åberg, Arbetsgivare-arbetstagare.
Schmidt, Kollektiv arbetsrätt.
Nordström, Svensk arbetslöshetspolitik.
Läs även tidskrifterna Arbetsgivaren,
Arbetsmarknaden, Fackföreningsrörelsen och Industria.
Befolkningsfrågan och familjepolitiken:
Hyrenius, Befolkning och samhälle.
Myrdal, Kris i befolkningsfrågan.
Betänkandena om barnkostnadernas fördelning
(1946), daghem och förskolor (1951), hemhjälp
(1952), abortfrågan (1953), kollektivhus (1954),
tvätt (1955) samt särskilt det stora och viktiga
betänkande om familjepolitiken, som avlämnades
hösten 1955.
Bostadsfrågan och bostadspolitiken:
Bostadsbrist och bostadspolitik, utgiven av
Bostads-styrelsen 1953.
Ekdahl-Gustavsson, Den nya bostadspolitiken.
Vissa artiklar i Svenska Riksbyggen.
Betänkande i saneringsfrågan (1954).
HSB — 30 år.
Industribostäder.
Socialförsäkringarna:
Höjer, En svensk medborgares trygghet mot nöd.
Brusewitz, Folkpensioner m. m.
Michanek, Sjukförsäkring för alla.
5046
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
