sidorna 540 mm. långa och långsidorna så pass mycket längre som kortsidornas dubbla tjocklek. Efter hopspik- ningen putsas hörnen. I båda dessa hopfogningssätt bör man hava klotsar i de invändiga hörnen, då lådorna därigenom bliva stadigare. De tre nedersta skiften hopspikas genom hörnklotsarne i ett stycke. Bild 49. Olika sorts hyvlingar. a specialhyvlingar till uppstaplings- kupor; & specialhyvling till Erslevs- och Yästgötakupor; c enkelfasad ytterpanel; d slätspåntade bräder; e pärlade bräder. Varje överskift skall därefter vara skilt från det andra. Men alla skift skola vara så väl arbetade, att varhelst de placeras, skola de passa. Det kan hända, att man saknar ytterbeklädnader, men genom att plocka ett överskift här och där i bigården kan man foga ihop ytterlådor till ett eller flera yngelrum. Man skall för övrigt taga som regel, att allt av samma typ skall vara lika. Det skall alltså arbetas schablonmässigt och gör gärna en schablon eller mall att spika ytterlådorna över också. Ingenting är så förargligt i biskötsel, som när en sak icke passar. Har Ni ej gjort erfarenheten, så kanske Ni någon gång kommer att instämma häri senare. C c t A Taket. Taksargen hopspikas på samma sätt och med samma mått som ytterlådorna. Taket skall nämligen passa på vilket skift som helst, t. o. m. på bottnen. Framkanten är lika