9 Bild 3. Tvillingkupa med 18 svearamar i vardera yngel-rummet. Han byggde sin första ”erslevskupa” för 12 lågnornialramar och behandling uppifrån, troligen 1886. Efter att hava byggts för olika ramstorlekar vandrade den danska trågkupan med erslevsramen eller lågnormal (Bild 1) över Sundet och blev en svensk standardkupa. Kantor Erslev har således tidigare oriktigt uppgivits såsom kupans konstruktör.*) Han införde däremot lågnormalramen från England, dit den kommit från Amerika. Kupan var många intresserade biodlares verk liksom den svenska trågkupan av i dag icke är en enda mans verk. Ofta kallas den svenska trågkupan sveakupan på grund av att den är byggd för svea-ramar. Samma typ har emellertid byggts för både wies-lander- och lågnormalramar och i en del uppstaplingskupor användes även svearamar, varför benämningen, såsom förut nämnts, är oriktig. Då förf. 1905 tillställde Sveriges Allmänna Biodlareförenings redskapskommitté sin modell av trågkupa, som då nyss erhållit det officiella namnet ”1905 års kupa”, fick kupan av kommittén, som bestod av Sveriges förnämsta biskötare, följande erkännande: ”Lundgrens ramkupa var mer än de övriga enkel till sin byggnad men dock med de rikaste utvecklingsmöjligheter. Den var dessutom den rymligaste. Den kunde efter behag användas för lågnormal- eller wieslanderramar. — — — Anordningen för lösbottnens inläggning och inställning för olika höjd är lika enkel som ändamålsenlig.” Kupan innehöll då endast 15 ramar men utvecklades så småningom till att rymma 18 ramar. ”Lundgrens ramkupor” skola fortfarande söka göra sig gällande i konkurrensen och bliva till glädje för sina ägare. *) Vi ha i föregående upplagor benämnt trågkupan erslevskupa. Efter vad framlidne redaktören för den danska bitidningen ”Tidskrift for Biavl”, redaktör N. S. Kristensen, upplyst om trågkupans historia, anse vid det riktigare att kupan benämnes trågkupa. Förf.