8 med samhällen, då skötseln av bina i en sådan med två våningar försvåras. Ramkuporna äro huvudsakligen endast av två typer: tråg-kupor och uppstaplingskupor. Benämningen ”kupa” för en bibostad av trä med ramar är oegentlig; bostaden borde heta ”bihus”, vilken benämning även många biskötare använda, men då begreppet ramkupa ingått i biskötareterminologien, betyder det icke så mycket, att det egentligen är oriktigt Trågkupor. Den moderna trågkupan (Bild 2) konstruerades ursprungligen av redaktören för den danska ”Tidskrift for Biavl”, A. C. Andersen i Nyborg, i slutet av 1870-talet. Kupan rymde 18 st. 10X12 tum ramar i en våning. Kakorna voro Bild 1. Den ursprungliga danska trågkupan med erslevsram, som blev svensk standardkupa. Bild 2. En svensk trågkupa. ställda för tvärbygge (= varmbygge). Flustret var placerat på ena gaveln. Främre delen av kupan var avsedd för yngel och den bakre för honung. Fotograf A. H. Vorbeck byggde kupan högre och såsom tvilling med högnormalramar och använde skattlådor med mindre ramar. Flyghålen voro placerade på långsidorna. Den engelska trågkupan med den breda, låga ramen var utställd 1873 i Aalborg, Danmark, och rekommenderades av kantor Hans Erslev, Kallundborg.