47 derna spikas på nararna så, att brädernas ändar nå 2 mm utanför nararnas yttersidor, så att lösbottnen ej kommer att tränga i karmen. På lösbottnens översida vid dess främre ända och å dess båda kanter spikas en 10 mm tjock avspetsad ramlistbit c:a 200 mm lång (29). Avspetsningen börjar c:a 150 mm från bottnens framkant. Denna ramlistbit har till uppgift att bestämma flyghålskanalens höjd. Avputsa bottnens kanter, så att lösbottnen går lätt i karmen. 1 mm glapprum kan vara lämpligt. Om vi titta under bottnen, se vi en öppning mellan kilen och lösbottnen. Denna öppning tilltäppes genom att man på lösbottnens undersida mellan nararna spikar en lagom tjock och 2 tum bred list (n:r 30), som placeras så, att den kommer att befinna sig mitt över listen n:r 24. Om lösbottenbräderna bestå av spontade bräder, kunna de beklädas med hård masonite, så blir bottnen ungefär lika tjock som om bräderna vore 13 mm tjocka. Flusterkilen. Lägg bottenkarmen med lösbottnen inskjuten på ett plan. Skjut in lösbottnens bakända i spåret i karmens bakstycke. Bottnen lutar framåt. Detta är bottnens vinterläge. Men flyghålsöppningen är för hög. Vi skola därför göra en kil, flustei kilen (n:r 32), som täpper till öppningen. Denna kil Bild 33. Flusterkil. göres 315 mm lång, 48 mm bred, 24 mm hög i framkant och 22 mm hög i bakkant eller den kant, som stickes in i öppningen. Den göres 8 å 10 mm kortare å sin tunnaste kant. Dock bestämmes kilens tjocklek av övriga mått, och äro dessa ej i överensstämmelse med denna beskrivning, måste kilen avputsas till passande tjocklek. Kilens yttersida bör flyta järns med framväggens yttersida. Vid passningen i karmen beräknar man detta.