Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Alcide Jolivet på sin kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefde på de genomtågade provinsernas bekostnad och
lemnade föga att plundra efter sig. Alltså måste man
draga vidare, om ej för annat, så för att
expeditionskolonnerna skulle vara säkra om att kunna proviantera.
Hela den i grund förrödda sträckan mellan Ischims och
Obis lopp erbjöd ej längre några resurser. Det var en
öken, tartarerna lemnade bakom sig, och blott med
svårighet skulle ryssarna kunnat tåga fram der.
Bland de sigenare, som tillströmmat från de vestra
provinserna, var äfven den trupp, som gjort ressällskap
med Mikael Strogoff ända till Perm. Sangarr var der.
Denna spionerande vildinna, en genom Ivan Ogareff åt
fördömelsen hemfallen själ, lemnade icke sin herre. Vi
hafva sett dem båda tillsammans i sjelfva Ryssland, i
departementet Nischni-Novgorod, förbereda sina
stämplingar. Efter öfvergången af Ural-bergen hade de skilts
åt, dock endast för några dagar. Ivan Ogareff hade
hastigt uppnått Ischim, medan Sangarr och hennes trupp
genom södra delen af provinsen styrde kosan mot Omsk.
Man inser lätt, hvilken hjelp denna qvinna skänkte
Ivan Ogareff. Genom sina sigenerskor inträngde hon
öfverallt och rapporterade allt. Ivan Ogareff
underrättades sålunda af henne om, hvad som tilldrog sig ända
inne i hjertat af de af tartarerna öfversvämmade
provinserna. Han hade i sin tjenst hundra ögon, hundra öron,
alltid öppna för hans räkning. Dessutom betalade han
frikostigt detta spioneri, hvaraf han drog så stor
fördel.
Sangarr hade en gång varit komprometterad i en
mycket allvarsam affär och då räddats af den ryska
officeren. Hon hade icke glömt, hvad hon var honom
skyldig, och derför gifvit sig åt honom med kropp och själ.
Då Ivan Ogareff beträdde förräderiets väg, insåg han,
hvilken nytta han kunde draga af denna qvinna. Hvilken
befallning han än gaf Sangarr, utförde hon den. En
oförklarlig instinkt, ännu mera befallande än erkänslans, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
