- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
281

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Den högtidliga inryckningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

henne höjda knutpiskan, var Ivan Ogareff en man, som
icke förlät, och hans hämnd skulle blifva skonslös. Säkert
hotades Mikael Strogoff af något bland dessa förfärliga
straff, hvarmed mellersta Asiens barbarer äro så
förtrogna. Att Ivan Ogareff skonade tsarens kurir i det
ögonblick, då soldaterna kastade sig öfver honom, hade
sin orsak deri, att han mycket väl visste, hvad han
gjorde, då han sparade honom åt emirens rättvisa.

Dessutom hade hvarken modern eller sonen kunnat
utbyta ett ord med hvarandra efter den uppskakande
scenen i lägret vid Zabediero. Man hade obarmhertigt
skilt dem åt. Härigenom gjordes deras öde ännu
bittrare, ty det skulle ha varit en lindring i deras
fångenskap, i fall de fått vara tillsammans några dagar. Marfa
Strogoff skulle hafva velat bedja sin son om
förlåtelse för allt det onda, hon ofrivilligt förorsakat honom,
ty hon anklagade sig för, att hon icke kunnat beherska
sina moderskänslor. Om hon vetat lägga band på sig i
posthuset i Omsk, då hon befann sig ansigte mot
ansigte med Mikael Strogoff, skulle han hafva passerat
utan att blifva igenkänd, och huru många olyckor skulle
då icke undvikits!

Å sin sida tänkte Mikael Strogoff, att om hans
moder var der, om Ivan Ogareff ännu en gång fört dem
tillsammans, så var det derför, att hon skulle lida af
hans eget straff, kanske äfven derför, att en förfärlig
död väntade både henne och honom!

Hvad beträffar Nadia, frågade hon sig sjelf, hvad
hon kunde göra för att rädda dem, huru hon skulle
kunna komma modern och sonen till hjelp. Hon
kunde blott tänka, men hon hade en obestämd känsla
af, att hon framför allt borde undvika att ådraga sig
uppmärksamheten, att hon måste dölja sig, göra sig liten.
Kanske skulle hon då kunna gnaga sönder de
maskor, som fängslade lejonet. I hvad fall som helst ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free