Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. En vän på landsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om att prata, och hurudant än hans sätt var att se saker
och ting, var det ett nöje att höra på honom.
En dag frågade Mikael Strogoff honom, hurudant
vädret var.
— Rätt vackert, far lilla, — svarade han, — men
vi ha ej nu många dagar qvar af sommaren. Hösten
är kort i Sibirien, och snart få vi dras med den första
vinterkölden. Kanske ämna tartarerna ligga i
vinterqvarter under den stränga årstiden?
Mikael Strogoff skakade på hufvudet med en
tviflande uppsyn.
— Du tror det inte, far lilla, — sade Nikolas. —
Du tror, att de skola marschera på Irkutsk?
— Jag fruktar det, — svarade Mikael Strogoff.
— Ja — du har rätt. De ha med sig en elak
karl, som inte skall låta dem svalna af under vägen. —
Du har hört talas om Ivan Ogareff?
— Ja.
— Du vet, att det inte är rätt att förråda sitt land!
— Nej — det är inte rätt..., — svarade Mikael
Strogoff, hvilken ville förblifva lugn.
— Far lilla, — återtog Nikolas, — jag tycker, att
du inte blir tillräckligt ond, då man talar med dig om
Ivan Ogareff. Hvarje ryskt hjerta bör känna afsky, då
man uttalar detta namn.
— Tro mig, min vän, jag hatar honom mera, än
du någonsin skall kunna hata honom, — sade Mikael
Strogoff.
— Det är inte möjligt, — svarade Nikolas, —
nej, det är inte möjligt! När jag tänker på Ivan
Ogareff, på det onda han gjort vårt heliga Ryssland, fattar
vreden mig, och om jag hade honom här...
— Och om du hade honom här, min vän?
— Så tror jag, att jag dödade honom.
— Och jag, jag är säker derpå, — svarade Mikael
Strogoff lugnt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
