Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 2. Skogarnes inflytande på klimatet, af H. E. Hamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7<i VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK.
de sista o decennierna kommit till ntförande och hafva hit-
tills varit jämförelsevis få. De viktigaste äro utförda i
Europa, nämligen i Frankrike, Bayern, Preussen och andra
tyska stater, Österrike och Sverige; härtill kommer, hvad
regnet beträffar, Indien och Nordamerika. Då jordklotet är
stort och klimaterna samt de geologiska förhållandena af
mångahanda slag, kräfvas nog ännu flera systematiskt an-
ordnade observationer och försök för att komma till full
klarhet i denna sak, hvilken i själfva verket är både in-
vecklad och mångsidig. Emellertid äro undersökningarna nu-
mera så pass långt framskridna, att en kort öfversikt af de-
sammas resultat torde vara af intresse.
Man får egentligen dela denna fråga i tvenne, nämligen
den hydrografiska eller frågan om skogarnes inflytande på
vattentillgången och afrinningsförhållandena i floder och
bäckar, på grundvattnet, källorna o. s. v., och den i inskränkt
mening klimatiska, det är deras inflytande *på luftens och
nlarkens temperatur, luftens fuktighet, vindens styrka, neder-
börden m. m. Det är egentligen med denna senare del af
frågan vi här skulle sysselsätta oss. Den bildar i vissa af-
seenden så att säga det teoretiska underlaget för ett rätt
bedömande af den förra, hvilken dock i praktiskt alseende
är minst lika viktig som den klimatiska. För fullständig-
hetens skull böra dock några ord nämnas äfven om den förra.
Af österrikaren Wex’s bekanta, 1873 publicerade, under-
sökningar öfver vattenståndet i flera större medeleuropeiska
floder framgick, att de högsta vattenstånden sedan 1700-
talet alltjämt stigit, och att de lägsta däremot sjunkit, hvari-
genom olägenheterna å ena sidan af öfversvämningar, å den
andra af vattenbrist blifvit allt större och oftare påkom-
mande. Samma erfarenhet har uttalats af fackmän i åtskil-
liga andra länder, t. ex. Ryssland, och utgör för öfrigt en
bekräftelse af den vattenbrist, som i historisk tid uppstått
i de varmare och öfverhufvud vattenfattiga länderna vid
Medelhafvet, på en del öar i Västindien, i Indien, södra
Afrika o. s. v., där de små floderna förvandlats i störtbäckar,
hvilka utskära marken under den regniga årstiden men ut-
torka under den varma. Förklaringen har ganska enstäm-
migt sökts dels i skogarnes uthuggning, dels i landets upp-
odling. Wex’s åsikt, att äfven flodernas medelnivå sjunker,
bar däremot rönt motstånd. Den bekräftas åtminstone icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
