Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 2. Skogarnes inflytande på klimatet, af H. E. Hamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H^^MBERG. SKOGARNES INFLYTANDE PA KLIMATET. i i
af nederbördsobservationerna, hvilka i de flesta länder, där
sådana i längre tid försiggått, äfven i vårt, icke tyda på
något aftagande i nederbördens årliga mängd.
Emellertid äro härvid en mängd omständigheter att taga
i betraktande, såsom skogsmarkens förmåga att genomsläppa
och magasinera det atmosfäriska vattnet, afdunstningen från
marken och trädens kronor, temperaturen m. m. Huru in-
vecklad frågan om skogsmarkens inflytande är, framgår bland
annat däraf, att medan å ena sidan otaliga fakta anförts för
skogens stora betydelse för källbildningen och regleringen af
nederbördens afrinning, direkta observationer å andra sidan
af Ebermayer och andra ådagalägga, att skogsmarken i rot-
regionen är torrare än naken mark, och att skogen således
verkar uttorkande. Ett af de nyaste rönen i detta afseende
är det, som gjorts af rj^ssen Ototzky under flera år af 1890-
talet, särskildt i skogsstepperna i guvernementen Voronesch,
Cherson och Saratov, Genom att nedsänka borrör i marken
på flera ställen dels inuti skogarne, hvilka utgjordes såväl
af barrskog som af löfskog, dels på längre eller kortare af-
stånd utanför desamma, kom han till det resultat, att vid
lika geologiska förhållanden grundvattennivån är lägre i
skogen än på steppen, att depressionen tilltager, när man
närmar sig skogen, och att den är större under de äldre
träden än under de yngre.
Det kan emellertid med anledning af Ebermayers observa-
tioner anmärkas, att dessa väl gälla flack eller föga sluttande
terräng, hvaremot skogen på branta bergsluttningar torde
spela största rollen beträfi^ande källbildningen och därstädes
vara af obestridlig nytta genom att hindra de lösa jord-
lagrens bortsköljande af regnet, flodernas igengrundande och
plötsliga öfversvämningar, fördröja snötäckets afsmältning
om våren samt att befordra ett jämnare vattentillopp till
bäckar och floder.
Den i växternas och trädens organer och väfnader ut-
vecklade värmen är så svag, att den icke utöfvar något
märkbart inflytande på deras värmeförhållanden. Skogens
temperatur lånas därför utifrån och bestämmes dels af sol-
strålningen, dels af den nattliga utstrålningen från trädens
kronor, dels af den omgifvande luftens temperatur, dels slut-
ligen af den afkylning, som uppkommer till följd af afdunst-
ningen från den mer eller mindre fuktiga marken samt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
