Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 2. Skogarnes inflytande på klimatet, af H. E. Hamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK.
För norra Amerika har Gävett sökt att utröna, om uågot
inflytande på nederbördsmängden kan spåras till följd af de
förändringar i vegetationsformen, som genom människan
åvägabragts, nämligen i trakter, som särskildt framstått vare
sig genom uthuggning af skog (Ohio, Nya England) eller
plantering af sådan (Prairie-regionen) eller genom sädes-
odling (Västern). För detta ändamål hade långvariga observa-
tions-serier tudelats och medelvärden beräknats för hvardera
hälfterna. Emellertid visade dessa resp. hälfter af hvarje
serie i det närmaste samma medeltal för nederbördsmängden
;
och han drager däraf den slutsatsen, att hvarken afverkning
af skog eller plantering af sådan eller odling i ett land ut-
öfvar något märkbart inflytande på dess nederbördsmängd.
Iakttagelserna i Europa beträffande skogens inflytande
på nederbördens mängd äro ganska talrika, men hafva, i det
hela taget, ännu knappast ledt till något bestämdt och oom-
tvistadt resultat. Af Mlittrichs försök på Llineburgerheden,
ett upprepande i liten skala af Blanfords iakttagelser i In-
dien, har man dock trott sig äfven för Tyskland finna en
bekräftelse af Blanfords resultat. Vidare hafva flera tyska
observatörer framhållit skogens egenskap att vid dimma och
rimfrost, synnerligast under den kalla årstiden, samla och
till jordytan tillföra afsevärda mängder vatten i flytande
eller fruset tillstånd.
Af öfriga europeiska undersökningar rörande skogens
inflytande på regn- och snömängden inskränka vi oss till
att något redogöra för resultaten af den svenska, som på-
gick under åren 1877 —1896.
En af de största svårigheterna vid en exakt nederbörds-
mätning, särskildt i vårt blåsiga klimat, härrör af vinden,
hvilken gör, att nederbörden icke faller i fullt vertikal rikt-
ning utan mer eller mindre devieras, alltefter vindens hastig-
ket och beskafi’enheten af de hinder, som från jordytan upj)-
skjutande föremål af olika slag erbjuda mot densamma.
För att nu till en början hålla oss till nederbördsmät-
ningen på fria platser, dels på slätt, dels i skog (icke under
själfva träden), har sålunda ett insamlingskärl på den van-
liga höjden, 1 ^/2 meter öfver marken, befunnits lämna under
den varmare årstiden på öppna platser i medeltal 7 proc.
mindre regn än ett som är nedsatt i marken på det sätt att
dess mynning ligger i markens nivå, men skillnaden kan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
