Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 2. Skogarnes inflytande på klimatet, af H. E. Hamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBERG. SKOGARNES INFLYTANDE PÅ KLIMATET. 85
alltefter platsernas storlek och den närmaste omgifningens
beskatFenhet, växla mellan några få och ända till 13 proc.
eller till och med mera. Hus, träd, häckar och dylika före-
mål kunna medföra en ökning alltefter vindens riktning af
ända till 15 proc. af den mängd, som uppsamlas i ett fullt
fritt utsatt uppsamlingskärl, men, i fall dessa föremål stå
mycket nära, stundom äfven en minskning af flera procent.
Att utsätta en regnmätare för fritt är alltså ej bra, och icke
häller att sätta den för skyddadt; man måste söka finna ett
visst lagom. Men som detta »lagom» är så godt som omöj-
ligt att erhålla i verkligheten, har man vid den svenska
undersökningen sökt kvantitativt uppskatta det fel i neder-
bördsmängden, som vidlåder hvarje station eller grupper af
sådana, och anbringa korrektioner härför i slutresultatet.
Om man betraktar en karta öfver nederbördens fördel-
ning i vårt land, skall man finna, att nederbörden i allmän-
het tilltager med höjden öfver hafvet. Tilltagandet, räknadt
i procent af regnmängden på den Jägre platsen, har i Sverige
alltefter belägenheten befunnits växla mellan i medeltal 0.7
och 3.1 proc. för en stigning af 10 meter. Då nu våra skogs-
trakter i allmänhet äro högre belägna än slätterra, uppkom-
mer af denna anledning ett skenbart öfverskott af nederbörd
på de förra gent emot de senare, hvilket öfverskott för en
höjdskillnad af t. ex. 100 meter alltså stiger till det icke
oansenliga beloppet af 7 till 31 proc; men detta härrör då
naturligtvis icke af skogen, utan måste man vid en jäm-
förelse äfven härför göra ett afdrag till slättens förmån.
Slutligen måste man äfven komma ihåg, att nederbördens
fördelning beror af det geografiska och topografiska läget i
allmänhet, hvarför det naturligtvis icke går an, att vid en
utredning af skogens inflytande jämföra trakter, som t. ex.
utmärka sig för sommarregn, med dem som utmärka sig för
höstregn, trakter vid hafvet med sådana inuti landet o. s. v.
Likaledes måste äfven närbelägna berg och åsar undvikas,
emedan de framkalla uppstigande rörelser i den regnförande
vinden och därmed lokala höjningar i nederbörden. Ett för-
biseende af dessa omständigheter medföra lätt fel i resultaten,
och man har måhända häruti att söka en af orsakerna till
de olika meningarne om skogens inflytande på nederbörden.
Af den svenska undersökningen framgick bland annat,
att nederbördsmängden på 2-1 skogsstationer på fria platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
