Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 587. Carl Fredrik Bergstedt (1817—1903), af Hugo Bergstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904.
att leda in i ett strängt metodiskt vetenskapligt arbete.
Genom nyromantiken hade Uppsala blifvit vitterhetens och
den litterära kritikens högsäte, och vittra och estetiska in-
tressen gjorde sig kraftigt gällande i den akademiska världen.
De båda representanterna för den klassiska filologien i slutet
af 1830-talet, den genialiske Törneros och den mångsidige
Palmblad, tillhöra våra litterära häfder icke mindre än veten-
skapshistorien. Ett vetande, som mera kännetecknades af
omfattning än strängt fackmässig koncentration, en förmäl-
ning af vetenskaplighet med journalistens verksamhet och
ett starkt intresse för skönlitterära och estetiska frågor —
sådan är den riktning, hvaråt såväl Bergstedts egen lägg-
ning som den dåtida akademiska tonen tills vidare syntes
skola föra honom.
Någon påtaglig inverkan af fakultetens lärare har dock
Bergstedt under sina studentår icke rönt. Törneros synes
ha omfattat honom med intresse och varit föremål för hans
beundran och erkänsla, men denne framstående humanist gick
redan 1839 ur tiden. För öfrigt var Bergstedt för sin ut-
komst hänvisad till ett jSitigt konditionerande och tillbragte
hälften af sin studenttid utom lärdomsstaden. Då han våren
1841 afiade filosoliekandidatexamen, hade han endast undan-
tagsvis bevistat akademiska föreläsningar och var mestadels
autodidakt. Däremot hade han haft förmånen att i sällskap
med en lärjunge och dennes familj få göra en utländsk resa,
som ehuru kort och hufvudsakligen inskränkt till några bad-
orter utan tvifvel gifvit en första väckelse åt det intresse,
som Bergstedt längre fram oaflåtligt ägnade åt sociala och
politiska förhållanden utom Sverige.
Examensstudierna omfattade, jämte öfriga humanistiska
ämnen, i främsta rummet klassiska språk. Samtidigt ägnade
Bergstedt ett lifligt intresse åt tidens litterära rörelser.
Hans förtroliga vänskap med nationskamrateji B. E. Malm-
ström, hvars diktning under dessa ar började nalkas sin
mognad, bidrog, som naturligt är, att föra hans tankar på
litterär verksamhet. Att hans vänner funno honom kallad
till skrifställarens värf, framgår däraf, att han erhöll anbud
att ingå som medarbetare i tidskriften Frey, som började
utgifvas i Uppsala 1841.
Efter en disputation, De vita et scriptis Boethii, blef
Bergstedt promoverad till lilosofie magister 1842 och följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
