Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Artedi, ett tvåhundraårsminne, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. J<>
utfördt arbete rådde således inom ichthyologien liksom öfver-
hufvudtaget inom zoologien före Artedi’s uppträdande ett
ganska kaotiskt tillstånd. Men just genom andra delen af
hans "Ichthyologia", som benämnes "Philosopliia Ichthyologica"
,
skapades ordning och reda i det hela. Klart och bestämdt
lämnas där definitioner på de olika begreppen inom ichthyolo-
gien, och på samma gång, som fiskarnes olika yttre och inre
kroppsdelar till form, utseende, antal, funktion o. s. v. beskrif-
vas, fastställes en terminologi för bruk i liknande fall i fram-
tiden. Sedan i det föregående alltså lämnats en fingervisning
om hvilka egenskaper hos djuren och speciellt fiskarne, som
böra studeras af ichthyologen, — hvarvid dock framhålles, att
blod- och lymfkärlens samt nervernas studium kan lämnas "ad
Anatomiam Comparatam" såsom alltför speciellt, — öfvergår
författaren till att visa, för hvilket ändamål den ifrågasatta
kännedomen bör inhemtas. Och det är för att rätt kunna
systematiskt ordna och indela fiskarne. Men ej blott inom
ichthyologien utan inom hela naturalhistorien öfverensstämma
vissa släkten med hvarandra, under det ett andra däremot starkt
afvika. Så t. ex. likna de klobärande däggdjuren sinsemellan
hvarandra och detsamma kan sägas om de klöfbärande, men
tar man ett klöfbärande och ett klobärande släkte, så äro
dessa i de flesta afseenden olika hvarandra. Detta och lik-
nande exempel visar, att både djur och växter kunna ordnas i
vissa större hufvudafdelningar eller klasser. Dessa kunna vara
antingen artificiella och hypothetiska eller naturliga och sanna
^
och detta beror på indelningsgrunden. Artedi yrkar på na-
turliga klasser och påvisar huru absurdt det är, att, såsom
förut skett på det ichthyologiska området, till indelningsgrund
välja djurens förekomstplats", storlek och dylikt, eller antalet
af några yttre organ, såsom t. ex. fenorna. Det sista torde när-
mast såsom en kritik syfta på Willughby’s system, som del-
vis använde fenantalet som indelningsgrund. Artedi uppvisade
orimligheten häri genom att påpeka, huruledes hvarandra helt
närstående torskfiskar, makrillfiskar, aborrfiskar o. s. v. hade
olika antal fenor. Men huru långt före sin tid Artedi’s skarp-
sinnighet var i detta fall, det ställes i bjärtaste belysning, om
’ "Classes sen divisiones illae generalissimffi, in singula Historiffi naturalia
parte, sunt vel Artificiales seu Hypotbeticre, vel naturales aeu verre."
- Huru märkvärdigt det låter, fanns det en tid en quasi-vetenskaplig in-
delning af fiakarne i hafa-, flod-, sjö- och kärrfiskar (Koxdeletius) o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
