Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 607. Otto Christian Lovén (1835—1904), af Robert Tigerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — OTTO CHRISTIAN LOVEN. 247
öfriga möbler utgjordes till allra största delen af sådana,
livilka såsom obehöfliga afståtts af andra, lyckligare lottade
institutioner; ja, den största delen af arbetsborden voro gamla
skolbord, som skänkts af en bland Lovbn’s vänner.
Från första stunden insåg Lovén behofvet af en med
laboratoriet förenad verkstad, och ett af hans tidigaste inköp
var en precisionssvarf. De nya apparater, som Lovén be-
höfde för sina egna undersökningar, gjordes till stor del i
denna verkstad, och själf tillverkade han af det enklaste
material, papp, träbitar och lack, åtskilliga sådana. Mycken
tid gick nog härigenom förlorad, men å andra sidan hade
Lovén tillfredsställelsen att hafva kunnat komma tillrätta
utan anlitande af andras biträde, och lyckades ingjuta samma
intresse också hos sina lärjungar, hvilka efter bästa förmåga
började linda elektromagneter, snickra, löda och svarfva.
Den manuella skicklighet, Lovén sålunda förvärfvade,
skulle blifva honom till afgjordt gagn vid de vetenskapliga
forskningar, som vid slutet af 1870-talet särskildt sysselsatte
honom. Under ett besök hos Kuhne i Heidelberg (1874)
hade han haft tillfälle att lära känna den året förut af Lipp-
MAN beskrifna kapillarelektrometern. Fängslad af det under-
bara skådespelet af kvicksilfverpelarens dans i takt med ett
på betydligt afstånd därifrån pulserande grodhjärta, inköpte
han genast ett exemplar af instrumentet. Snart kom han
dock till insikt om dess olägenheter: dess något klumpiga
och obekväma konstruktion i förening med en hög grad af
bräckligheter gjorde redan dess första uppställande till en
verklig plåga. Sedan instrumentet emellertid icke utan miss-
öden blifvit uppsatt, kom det, trots all försiktighet, mycket
lätt i olag, korteligen så många vedervärdigheter mötte vid
dess användning, att en sådan allt mera sällan kom i fråga.
I dessa olägenheter ser Lovén icke utan skäl förklaringen
därtill, att kapillarelektrometern ända till år 1879, oaktadt
alla sina fördelar särskildt för undersökning af de hos de
lefvande varelserna uppträdande elektriska strömmarne, inom
fysiologien icke användts af andra än Kunkel och Marey.
Trots allt hade Lovén dock fäst sig vid instrumentet
och han företog sig därför att söka göra det lättare använd-
bart. Häri lyckades han fullständigt: under hans hand blef
kapillarelektrometern ett det jrpperhgaste redskap, och jag
tror mig icke öfverdrifva, då jag säger, att den vidsträckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
