Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag i Vetenskapsakademien vid presidiets nedläggande den 12 April 1905, af J. E. Cederblom - Skrufpropellern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 VETENSKA]’SAKADEMIENS ÅRSBOK. 1005.
Äfven om denna teori icke räcker till att förklara alla
hit hörande företeelser och ej heller kan anse.’* alldeles oan-
tastlig, så har den dock bidragit till att vidga vår insikt om
fartygsmotståndets natur, och resultaten af dess tillämpning
hafva uppväckt ett lifligare intresse för vidare arbeten i
samma riktning. Från denna tid, och till följd af de impulser,
som Froudes framgångsrika arbeten gifvit, datera sig de grund-
ligare undersökningarne på detta område. Under de sista åren
af 1800-talet anlades på flera ställen mekaniska laboratorier,
afsedda för utredande af alla de faktorer, som inverka på ett
fartygs fart. För närvarande finnas tio dylika, men Sverige
äger ännu icke något. Dessa laboratorier hafva erhållit be-
tydande dimensioner och kraft ansenliga anläggningskostnader.
Deras arbetsprogram ha småningom växt ut, så att de nu
mera omfatta nästan alla till hydrauhken hcirande frågor.
Det största af dem torde vara det i Bremerhaven, hvilket
inrymmer en vattenreservoar af 164 m:s längd, 6 m:s bredd
och 3,2 m:s djup. Kostnaden för detsamma, inklusive bygg-
nader, maskiner, apparater och instrument, uppgår i rundt
tal till 500,000 kr.
Från dessa laboratorier föreligga redan för ångbåtsfartens
vidare utveckling oskattbara rön. Vi veta nu, att skenbart
obetydliga fel i ett fartygs eller en propellers form kunna
utöfva ett betydligt inflytande på farten och den totala verk-
ningsgraden af fartygets maskineri. Vi veta äfven, att alla
frågor, som beröra ett fartygs fart och behof af drifkraft på
ett billigare, mindre tidsödande och i synnerhet noggrannare
sätt kunna studeras vid ett dylikt laboratorium än genom
försök med färdiga fartyg.
Det är visserligen sant, att skrufpropellern långt förut
vunnit en vidsträckt användning och redan före 1860 i det
närmaste utträngt skofvelhjulen vid alla oceangående fartyg,
men däraf får man ingalunda draga den slutsatsen, att pro-
pellerproblemet var fullständigt löst. Man ägde nämligen
icke några exakta formler för att i hvarje förekommande fall
beräkna en propellers fördelaktigaste form, storlek och om-
loppstal, och ehuru man med den kunde åstadkomma ett
bättre resultat än med de förut använda skofvelhjulen, så
visste man dock icke, huru långt man var från det bästa
möjliga. Till följd af denna bristande kunskap förbrukades
mången gång en oproportionerligt stor del af fartygens maskin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
