Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag i Vetenskapsakademien vid presidiets nedläggande den 12 April 1905, af J. E. Cederblom - Ytkondensorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖREDRAG VID PRESIDIETS NEDLÄGGANDE D. 12 APRIL 1905. 285
Till följd af dessa med flera olägenheter fick ytkonden-
sorn genast från början ett dåligt rykte. Till de rent tek-
niska svårigheterna sällade sig vidare andra : äfven sedan yt-
kondensorn blifvit väsentligt förbättrad, ställde dess skötsel
större fordringar på maskinistens kunskaper, intelligens ooh
påpasslighet samt förmåga af initiativ vid inträffande oregel-
bundenhet i kondenseringen, än hvad fallet var med den
gamla blandningskondensorn.
Maskinisterna funno sig därföre icke utan protest i att
sköta en sjömaskin med ytkondensor. Striden mot densamma
fördes hänsynslöst och med stor bitterhet.
Att arbetena för problemets fullständiga lösning det oak-
tadt fortsattes, kom sig däraf, att hvarje ingeniör på detta
område klart insåg de betydande fördelar, som skulle vinnas
genom en praktiskt användbar ytkondensor. Skildringen af
huru svårigheterna en efter annan öfvervunnos måste här
förbigås.
I början af 1880-talet var ytkondensorproblemet löst.
För att tillgodogöra de utvecklingsmöjligheter, som därigenom
öppnades, måste vid sjömaskinerna införas ett högre ångtryck
och en större expansion. Men då förutvarande pannor och
maskiner endast passade för ett lågt tryck, måste desamma
utrifvas och nya konstrueras. Så skedde äfven, och denna
förändring genomfördes så fort, att inom kortare tid än tio
år voro de allra flesta oceangående båtar, åtminstone alla,
som trafikerade längre turer, försedda med ytkondenserande
maskiner och pannor för högre ångtryck.
Huru betydande de vunna fördelarne voro, framgår af
nedanstående tabell:
Före Efter
ytkondensorns införande
Maskineriets vikt pr hkr = c:a 250 kg 90 kg
Kolförbrukning pr hkr = >> 2 » 0,7 »
Total verkningsgrad = » 35 "^/o 55 ’’/o
Hvad detta betyder torde tydligare framgå, om ofvan-
stående siffervärden tillämpas på förhållandena före och efter
ytkondensorns införande vid en tur med en atlant-ångare om
t. ex. 3,000 hkr, och hvilken använder 14 dygn på färden
öfver Atlanten.
Om maskinens effekt, 3,000 hkr, bibehålles oförändrad, så
besparas till följd af den lättare maskintypen en maskinvikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
